Antag att det i stället hade varit på 1940-talet, och svenskar som gått med i SS (SS och IS torde vara moralisikt ekvivalenta) och slagits för Hitler (hundratals svenskar gjorde detta), sedan kommit tillbaka hem, och någon då hade föreslagit att de skulle gå före i bostadskön och fått förtur till nya jobb. Hur hade reaktionen då blivit? Ja frågan är retorisk, eftersom ingen skulle ha föreslagit något sådant.
Här har vi människor som mördat, kanske 100-tals oskyldiga civila, som våldtagit tioåriga flickor och sedan dödat dem etc (det är bl a sådant som IS sysslar med för att skapa rädsla hos sina motståndare). Och dessa skall alltså inte bara slippa straff när de kommer tillbaka till Sverige (ett land som de har noll sympati för och lojalitet mot, men som de vet att utnyttja), utan de skall till och med behandlas bättre än alla andra människor i vårt land, bara för att de inte skall bli arga på oss och använda det de lärt sig inom IS för att begå terrordåd även i vårt land! Ja det är väl den svenska demokratin i all sin ynklighet! Personligen anser jag att dessa personer skall förbjudas återvända hit. Deras uppehållstillstånd skall dras in. Har de svenskt medborgarskap skall detta återkallas. Deras ekonomiska tillgångar skall konfiskeras etc. Och sätter de någonsin sin fot på svensk mark igen skall de omedelbart utvisas till de länder de stridit i (till motståndarsidan där). De skall aldrig någonsin få chansen att på något sätt hota Sverige och dess invånare. Aldrig!!!
Aftonbladet har en kvinnlig krönikör som ibland skriver förvånansvärt politiskt inkorrekta artiklar. Hon heter Lena Mellin. För några år sedan berättade media om hur elever i grundskolan under lektioner helt öppet ringde på sina mobiltelefoner och på så sätt störde undervisningen. Många lärare vågade inte säga till dessa elever (typiskt svenskt eller hur – svenskarna, jordens fegaste folk – Churchill kallade under Andra Världskriget inte för inte Sverige för ”det där lilla fega landet uppe norr”). Andra lärare beslagtog helt sonika mobiltelefonen om någon använde den under lektionstid. Detta väckte givetvis ett ramaskri hos Godhetskören, eftersom det sågs som en grov kränkning av dessa stackars elevers mänskliga rättigheter. Då skrev Lena Mellin en krönika där hon framförde åsikten att det var självklart att ta telefonen från en elev som använde den under en lektion och därmed störde undervisningen. Respekten i klassrummet måste vara ömsesidig – elever kan inte bara kräva respekt, de måste också respektera lärare och sina klasskamrater. Jag minns hur glad jag blev när jag läste detta. Tänk att det fanns någon som verkar ha sitt sunda förnuft i behåll i Sverige – ”de ryggradslösas paradis”. Å i Aftonbladet och allt.
Nu kan man ju inte begära att en krönikör alltid skall åstadkomma bra, intressanta, tankeväckande inlägg. Den 22/5 2015 kunde man i denna Sveriges största tidning läsa en krönika av Lena Mellin med rubrik, ”Det enda vårt samhälle har lyckats med är att bygga murar”. Inledningsvis skriver Mellin, ”Det enda samhället har lyckats med genom terrorbekämpningen är att stänga in oss. Slussar, fingeravtryck, koder. Roten till det onda har inte angripits.” Det ligger utan tvekan något i detta. Dessvärre innebär det hon skriver ett konstaterande av fakta, men innehåller inte någon lösning. Vidare skriver hon ”Att minska utanförskapet är det som gäller, enligt samfälld expertis. Men det är en ingen quick fix eftersom inkludering börjar med föräldrarna.” Även i detta finns en sanning. Dessvärre är det en större lögn än vad det är en sanning med tanke på vad Mellin här utelämnar.
Roten till det onda är inte att Sverige och svenskarna stänger dessa människor ute. Roten till det onda är islam!!! De muslimska gruppernas utanförskap är inte det svenska samhället fel (annat än möjligen marginellt). Visst kan det finnas svårigheter för muslimska ungdomar att komma in på vissa utbildningar och få bra och riktiga jobb (och inte av staten betalda praktikplatser och liknande). Och visst finns det människor som kanske inte direkt är rasister, men ändå är tveksamma inför att anställa en muslim och speciellt då muslimska ungdomar (jag skulle själv vara det om jag hade företag). Och visst finns det också svensk rasism (precis som det finns arabisk rasism och den senare är dessutom oerhört mycket värre än den svenska). Men detta kan inte på något sätt förklara den muslimska gruppens utanförskap och deras groteska överrepresentation när det gäller våldsbrott som rån, våldtäkter, hedersmord och vanliga mord etc. Den allt övergripande förklaringen heter islam!
Även om muslimerna skulle vilja integreras i det svenska samhället (vilket en del vill, men mycket talar för att dessa utgör en minoritet), så har de stora svårigheter att göra detta. De kan inte även om de vill. Deras kultur och religion är i princip helt oförenlig med den europeiska, judisk/kristna kulturen och i ännu högre utsträckning med den sekulariserade, europeiska kulturen (som ändå hämtar många av sina värderingar, när det gäller människovärde och liknande, från den judisk/kristna kulturen). I princip är det nästan omöjligt för muslimer att integreras i Europas länder.
Självklart finns undantag, det finns alltid undantag när man talar om människor, men jag fruktar att dessa undantag är för få för att göra någon skillnad (en rimlig slutsats utifrån det faktum att vi aldrig någonsin ser demonstrationer, där tusentals muslimer demonstrerar mot IS, Boko Haram etc, och kräver att dessa slutar kränka islam genom att mörda kristna och våldta kristna kvinnor och även småflickor – orsaken till att vi aldrig ser sådana demonstrationer är helt enkelt därför att det IS etc gör helt är i enlighet med vad som befalls i islams heliga skrifter, vilket många muslimer vet, dock inte alla). Men även om nu muslimerna både skulle vilja och kunna integreras i den europeiska kulturen, så är detta totalt förbjudet. Islam kan inte assimileras utan bara dominera (vilket gäller alla krigarideologier – detta var en av orsakerna till att Hitler beundrade islam). Att så är fallet framgår tydligt om vi betraktar islams relationer till andra kulturer historiskt (läs t ex min artikel om islams historia). Och det framgår med ännu större tydlighet om vi studerar islams heliga skrifter (vilket jag detaljerat diskuterar i andra artiklar på hemsida och blogg – använd mina sökmotorer för att hitta).
Som jag ser det så beror den muslimska gruppens utanförskap och höga arbetslöshet i mycket hög grad på dem själva. Genom sina speciella krav (t ex slöja eller ännu mer heltäckande klädsel för kvinnor och att muslimska män har stora svårigheter att ta order från en kvinnlig chef etc, etc) underlättas inte direkt deras möjligheter att få arbete. Många muslimska ungdomar presterar synnerligen usla resultat i skolan (till skillnad från elever med ursprung i Japan, Kina, Korea etc, vilka i snitt har mycket bättre resultat i skolan än etniskt svenska elever – vilket visar att det inte handlar om invandrare kontra etniska svenskar utan om en viss kultur kontra den svenska kulturen). Dels på grund av en negativ inställning till kunskaper i största allmänhet (och speciellt då ”västerländska” sådana – Boko Haram betyder f ö ungefär ”västerländsk kunskap är synd”), dels genom att många ungdomar (från Afghanistan, Sudan, Somalia m fl länder) har mycket, mycket dåliga kunskaper när de kommer hit. 2/3 av de som kommer från den typen är länder är analfabeter, vilket inte direkt underlättar deras skolgång eller ökar eventuella arbetsgivares villighet att anställa dem. Trots att Lena Mellin säkert har ett ärligt uppsåt när det gäller att försöka förstå, så faller hennes försök, i just det här fallet, på hennes totala okunskap och brist på förståelse när det gäller islam. Detta gäller så gott som alla som försöker förklara problemen med islam i Europa och i världen.
Grundproblemet är att det idag inte är tillåtet att kritiskt granska islam. Då är man rasist, sägs det. New York Times skrev i en artikel 2/3 2002 "Mellan fruktan och politisk korrekthet är det inte möjligt att uttrycka något annat om islam än sockersött nonsens". Därför är i stort sett allt vad våra journalister, intellektuella och politiker skriver och säger om islam just detta, ”sockersött nonsens”! Meningslöst! Deras kunskaper om islam bygger på politiskt korrekta kompendier från Södertörns Högskola och inte på vad som står i islams heliga skrifter. Vad den sanna islam är visar oss IS med all önskvärd tydlighet. De är de sanna, trogna bärarna av den äkta varan – den religion/ideologi som Muhammed skapade på 600-talet, och vars icke förhandlingsbara slutmål är att erövra hela världen. Genom övertalning och hot om så går. Om inte detta fungerar, genom att döda alla som gör motstånd när islam försöker ta över ett land eller område. Någon sade en gång så här, ”Enda skillnaden mellan islam och islamism är tre bokstäver” (dvs bokstäverna ”i s m”). Någon annan skillnad finns inte (jag hänvisar läsare att botanisera bland mina artiklar om islam för närmare diskussioner om detta).
Aftonbladet har också en krönikör som heter Daniel Swedin. Till skillnad från Lena Mellin har jag aldrig läst något läsvärt av denne man. Enbart politiskt korrekt nonsens och orgier i floskler om det goda samhället och allt annat som hör till när man siktar på guld i SM i godhet. Den 21/5 2015 hade Swedin en patetisk krönika med rubrik ”Hjälp jihadisterna lämna vansinnet”.
Även om Swedin i sin artikel anser att brottslingar skall lagföras och dömas, är han starkt kritisk till de som kritiserar förslaget från Stockholms kommunledning, när det gäller förtur till allting för återvändande jihadister. Han skriver bl a, ” För vad är egentligen alternativet? Att samhället förskjuter och brännmärker människor lär inte göra oss tryggare. I utanförskapet kan vansinnet slå rot och växa.”. Det framgår indirekt att han anser att dessa människor har all rätt i världen att vara i Sverige.
Utanförskapet är som sagt till största delen självpåtaget (och även anbefallt av islams heliga skrifter). Och trygga blir vi genom att den typen av människor inte ges rätt att befinna sig på svenskt territorium. De har ingen rätt att befinna sig här överhuvudtaget. Endast ett sjukt samhälle, med uppenbara självmordstendenser skulle agera så tafatt och ynkligt inför ondskan. Jag känner stor vrede mot de politiker som gör allt för att förstöra vårt land. Som förråder sitt eget land och sitt eget folk och sin egen kultur på den falska godhetens altare. Men min vrede är ingenting mot vad den före detta muslimen Nasrin Sjögren känner inför Sveriges politiker och intellektuella. Hon skriver i en krönika på nättidningen Samtiden med rubriken ”Stockholm sponsrar massmord, tortyr och våldtäkt” följande:
Med detta som grund ser jag ett tolerant, kärleksfullt och generöst folk [dvs svenska folket lika med de etniska svenskarna plus de invandrare som vill vara en del av Sverige] som förnedras så långt ett folk någonsin går att förnedra utan att det går sönder och går till handgripligheter. Men den gränsen närmar sig nu.I ett annat sammanhang skrev hon nyligen om Sverige, ”Nu lever vi som bekant inte i ett normalt land, utan i den nutida västerländska civilisationens förmodligen galnaste nation.”
Läs hela hennes krönika här
Det ryker om den!!! Tack och lov, Inget ryggradslöst där inte!
Låt mig avsluta med en graf hämtad från World Value Survey (ett globalt nätverk av framstående forskare i samhällsvetenskapliga ämnen, vilka studerar värderingar och hur dessa påverkar olika samhällens sociala och politiska liv).
Den vertikala axeln i grafen visar var ett samhälle befinner sig i förhållande till tradition/religion. Ju högre upp, desto mer sekulariserat är ett samhälle och mindre traditionsbundet. Den horisontella axeln anger grupp kontra individualism. Ju mer till höger, desto mer individualiserat är samhället. Och ju mer till vänster på axeln, desto mer handlar det om ett samhälle som bygger på klaner och familjer och grupper, där individen är bunden helt eller delvis i dessa grupperingar. Givetvis är det mesta på gott och ont. Traditioner kan förtrycka, ja, men de kan också skapa gemenskap och trygghet. Religioner kan också vara negativa, men kan också ge människor goda etiska normer och bidra till ett bättre samhälle (klicka på bilden för att förstora den).Av diagrammet framgår tydligt hur extremt Sverige är (Sverige ligger i övre, högra hörnet). Japan är visserligen något mer ateistiskt (shintoismen är ju grundläggande en ateistisk religion) men betydligt mer bundet än Sverige av sammanhållning under en gemensam kultur (Japan släpper i stort sett inte in några invandrare, och speciellt inte muslimer). När Sverige inom max 60 år blir ett muslimskt land (med mycket stor sannolikhet) med sharíalagar, kommer vi på kort tid att röra oss diagonalt från den ena extremen till den andra, dvs från övre högra hörnet till det nedre vänstra.
Sverigedemokraterna är nog inte det största hotet mot Sverige just nu (varför skulle de vara det, de värnar om svenska folket och våra traditioner). Det verkliga hotet kommer nog snarare från Sverigextremisterna (SE)! Ett parti där Alliansen och den rödgröna röran tillsammans (ofta kallade 7-klövern) utgör den ryggradslösa ryggraden (i den politiska korrekthetens värld av floskler smälter tes och antites samman till en slemmig röra med bruna fläckar – genom sin intolerans mot oliktänkande och bristande demokratisyn har även liberalerna numera fått ett stänk av brunt i sitt banér). SE tycks definitivt inte ha något alls till övers för de människor som byggt detta land.
Jag hyser betydligt större sympati för muslimerna än för Sverigeextremisterna. Muslimerna står ju i alla fall för vad de tror på och kämpar för detta. De är inte förrädare, utan erövrare. Många av dem låtsas inte ens vara solidariska med Sverige. Ingen är värd så mycket förakt som en förrädare! Som förråder sitt eget folk och sitt eget land! Vilket samtliga partier i 7-klövern gör (några mer andra mindre, men alla deltar i nedmonteringen av Sverige som ett svenskt land). Jag har svårt att tro att jag någonsin mer under mitt liv kommer att rösta på något av 7-klöverpartierna. De som, med Nasrin Sjögrens sätt att uttrycka det, förnedrar sitt folk så långt som ett folk någonsin går att förnedra utan att det går sönder.
Och vem vet, kanske går svenska folket till slut sönder. Och då vet ingen vad som kan hända. Ett folk man fråntagit både självkänsla, stolthet över sitt land och kultur (flera av våra toppolitiker – Reinfeldt, Sahlin, Maud Olofsson etc – har upprepade gånger uttryckt sig synnerligen nedsättande om Sverige), och trygghet, kan lätt bli ett farligt folk. Som jag skrivit flera gånger förut så ser jag stora likheter mellan dagens Sverige och Tyskland 1925. När valet står mellan pest och kolera, ja då blir vad man än väljer något negativt. När folket upplever sig som tillspillogivet och förrått av sina egna, folkvalda ledare, ja då finns risken att man väljer en trygg, stark ledare, oavsett konsekvenserna (det var precis därför som tyskarna valde Hitler – observera, Hitler fick makten på laglig väg genom fria val). Den moderna demokratin har bara existerat i ca 100 år. Det är inte givet att det demokratiska systemet kan och kommer att bestå. När man ser hur våra folkvalda, i stället för att värna om det folk som tillsatt dem, föraktar sitt eget folk, sviker sitt eget folk, förråder sitt eget folk, smutskastar sitt eget land och sin egen kultur, samtidigt som man upphöjer alla andra kulturer, och fattar beslut som inte på något sätt avspeglas av folkviljan och som är direkt skadliga för Sverige, ja då inser man att när uppvaknandet väl kommer (för det gör det förr eller senare), då kan det ta vägen åt vilket håll som helst. Politikerna i 7-klövern uppvisar lika stort förakt för svenska folket som någon diktator någonsin gjort!
