fredag 30 september 2011

”11-åringen” – igen och igen och igen och…

Det tycks aldrig ta slut när det gäller ”11-åringen” som för några månader sedan avvisades på Kumla Station från ett av SJ:s regionaltåg. Egentligen har jag väl redan sagt det jag vill säga i ämnet. Men nu har senaste numret av SEKO SJ Nytt (en tidning för SEKO-medlemmar som är anställda på SJ – tidskriften kan endast läsas av registrerade medlemmar, varför jag länkar till PI som har tidskriften på sin sida) en intressant artikel där man motiverar varför man valde att försvara sin medlem (dvs den konduktör som avvisade den s k ”11-åringen” och sedan fick löpa gatlopp i svenska media). Artikeln (som finns på sidan 8 och framåt) ger dessutom ger lite mer intressanta detaljer kring vad som utspelade sig på tåget. Vi kan bl a läsa:
Varför valde vi då att försvara vår medlem? Den främsta anledningen är att den bild vi fick av vår medlem var en helt annan än den förhärskande mediebilden. Vi uppfattade vår medlems beskrivning som väldigt trovärdig. För oss som jobbar fackligt är det en självklarhet att alltid finnas till hands för våra medlemmar, även när det blåser ordentligt. Det är inte vår uppgift att döma. För vår del kändes det nödvändigt att försöka få lite balans i den ensidiga debatt som fördes på sociala medier och i press, radio och tv [heder åt SEKO för att de har en sådan rättfärdig inställning].

Vi hade uppfattningen och har fortfarande uppfattningen att vår medlem gjort en korrekt bedömning i den situation som gällde ombord på tåget. Även polisens talesman har i media bekräftat uppgiften att flickan mycket väl kan vara äldre än den uppgivna åldern och att händelsen fått alldeles för stora proportioner i media.

SEKO har i samband med händelsen haft regelbunden kontakt med medlemmen och även deltagit i möten med SJ på vilka händelsen har diskuterats inklusive hur medlemmen på bästa sätt kan komma tillbaka som ”människa” och i tjänst ombord på tågen igen. Under mötena har det framkommit uppgifter som om de presenterats för media med stor sannolikhet väldigt snart hade vänt debatten i media [fetstil tillagt av Krister].

(SEKO motiverar också på sin blogg varför man valde att försvara sin medlem).

Observera formuleringen ”SEKO har i samband med händelsen haft regelbunden kontakt med medlemmen och även deltagit i möten med SJ på vilka händelsen har diskuterats inklusive hur medlemmen på bästa sätt kan komma tillbaka som ”människa” och i tjänst ombord på tågen igen.” Av detta kan vi utläsa att medlemmen ännu inte kunnat återgå i tjänst, två månader efter händelsen, och att vederbörande fortfarande mår mycket dåligt (varför skulle man annars skriva ”hur medlemmen på bästa sätt kan komma tillbaka som ’människa’”?

Jag har ju fått en del kritik för att jag ”angriper” en stackars 11-åring som givetvis är vit som snö och definitivt inte har försökt åka gratis eller gjort något fel överhuvudtaget. Visst har jag uttryckt tvivel på flickornas berättelser i media, men i det här fallet står två människors väl och ve mot varandra. En ”11-åring”, som kanske inte är 11 år och som kanske inte heller är vit som snö (man är inte oskyldig eller har rätt bara för att man är invandrare) mot en konduktör som kanske bara gjort sitt jobb och som nu mår dåligt och kanske aldrig kan komma tillbaka igen till sitt arbete. Skulle man då inte ha rätt att även ge konduktörens syn på saken? Även de mest ruggiga mördare har ju en försvarsadvokat. En sak har alltid har två eller ännu flera sidor. Det måste även gälla i detta fall! Eller hur?

Av artikeln i SEKO SJ Nytt framgår att den massmediala bilden av själva händelserna på tåget är så fel som den bara kan bli. De fakta som SEKO fått fram hittills och som redovisas i artikeln, visar klart och tydligt att personalen ombord gjorde sitt jobb och inget annat. Man skriver:
Tåget var en dubbeldäckare och mellan Örebro och Örebro S viserar tågmästaren biljetterna hos passagerarna som sitter på undervåningen [så där hade jag fel när jag i en tidigare artikel trodde att tiden mellan Örebro C och Örebro S var för kort för att man skulle påbörja en biljettkontroll på den sträckan – Kristers kommentar], för att sedan direkt efter avgång från Örebro S direkt gå upp till övervåningen för att visera nytillkomna resande.

Tågmästaren ser en kvinna (22-åringen) som sitter och sover där det nyss hade suttit ett par som gick av vid Örebro Södra och väcker henne (somnade väldigt fort) och ber om biljett [bara att 22-åringen sitter och sover gör mig misstänksam – normala människor väntar till biljettkontrollen innan de slappnar av – Kristers kommentar]. Hon säger att hon ska köpa en biljett till Herrljunga vilket hon även gör.

På soffan direkt bakom denna kvinna sitter ännu en till nytillkommen resenär (”11-åringen”) som tågmästaren frågar efter biljetten hos. Denna resenär svarar först inte utan tittar bara på tågmästaren, trots flera försök till att får reda på vart hon tänkt resa och om hon är villig att köpa en biljett. Efter en stund svarar resenären att ”biljetten är borta” utan att tala om vart hon tänkt resa [hon kan således svenska – Kristers kommentar]. Under tiden tågmästaren försöker lösa sina arbetsuppgifter sitter 22-åringen på sätet framför soffan. Varför hon inte talade om att 11-åringen var hennes syster och försökte hjälpa henne kan hon bara svara på själv [hade hon bara berättat att den yngre flickan reste tillsammans med henne, hade den yngre flickan åkt gratis, som jag nämnt i tidigare artiklar – kanske insåg hon att konduktören inte skulle tro henne om hon sade att den yngre systern var under 16 år – nu kan det ju också vara så att flickorna inte kände till att personer under 16 år åker gratis tillsammans med en vuxen, men oavsett vilket så handlar det om försök till tjuvåkning och i inget av fallen kan konduktören anklagas för att ha gjort fel – Kristers kommentar].

Tågmästaren bedömer att flickan som fortsätter att vara tyst till att vara minst 15-16 år och ber henne lugnt ta med sig väskan och följa med ner till vestibulen på nedervåningen. Flickan följer med ner och tågmästaren fortsätter med att på nytt försöka prata med henne utan att få något svar. Frågar om hon har pengar så hon kan köpa biljett och ber henne ta fram plånboken. Flickan tar fram plånboken. Där finns det inte pengar så att det räcker till en biljett. Tågmästaren förklarar att det inte är okej att åka tåg utan biljett och säger att det är lika allvarligt som att snatta i en affär. Frågar om hon brukade gå in i en affär och ta grejer utan att betala varpå flickan skakade på huvudet. Tåget närmar sig Kumla och tågmästaren gör ett nytt försök att få reda på vart flickan ska resa. Flickan svarar nu att hon ska till Göteborg [men varför köpte då den äldre flickan biljett till Herrljunga? – Kristers kommentar]. När tåget är framme i Kumla ombeds flickan att stiga av tåget vilket hon även gör.

-----------

I första skedet var beskeden i media att bägge flickorna hade biljett. Sedan ändrades detta till att man köpte dessa på tåget och att tågmästaren sedan avvisade ”11 åringen”. Enligt handdatorns försäljningslogg sålde tågmästare en biljett till 22-åringen (systern), ingen biljett är såld till systern. Under resan till Kumla som tar ca 12 min informerade 22-åringen aldrig tågmästaren om sin yngre syster som satt på sätet bakom henne.

Att den äldre flickan, som således sett konduktören leda bort sin syster, inte larmar tågpersonalen förrän långt, långt senare gör det hela synnerligen misstänkt. Så agerar man inte om man har rent mjöl i påsen. Vi läser vidare i SEKO SJ Nytt:
Tåget fortsätter sedan till Hallsberg där det sker ett personalbyte. Först i Alingsås kontaktar Systern den nya personalen ombord och berättar att hon har en syster med ombord på tåget som ska av där. Själv ska hon fortsätta till Göteborg [observera att Alingsås ligger efter Herrljunga, dvs flickan har således inte gått av i Herrljunga, trots att hennes biljett bara gäller dit – Kristers kommentar].

Enligt uppgifter i media använder 22-åringen hela resan från Hallsberg ner till Göteborg för att leta efter sin syster. Sanningen är alltså att hon inte ger sig tillkänna för tågpersonalen förrän i Alingsås trots att hon köpt en biljett till Herrljunga. (I media har flickorna sagt att de skulle resa till Borås) Först då görs ett utrop efter systern och därefter larmas SJ Trafikledning som i sin tur larmar polis. Larmet till polis försenas alltså med flera timmar pga 22-åringen inte larmar tågpersonalen om att systern saknas. Det finns inga uppgifter som styrker hennes egen berättelse att hon sprungit runt och letat efter systern under resan ner till Alingsås, varken från resenärer eller ombordpersonal [hon visste ju att systern inte fanns på tåget, eftersom hon var närvarande när systern avvisades, så varför skulle hon springa omkring och leta efter systern? – Kristers kommentar].

Uppgiften om att hon kontaktat ombordpersonalen efter avgång Hallsberg stämmer inte. Allt prat om besök i restaurangvagnen mm är inte heller korrekt, eftersom inga restaurangvagnar finns i dubbeldäckarna.

Enligt inte fullt bekräftade uppgifter möttes hon av två män vid ankomst till Göteborg vilket gör det troligt att målet för resan var just Göteborg.

Som sagt, det finns mycket som talar för att de två kvinnorna (snarare än flickorna) försökte tjuvåka till Göteborg. Att låtsas sova (som den äldre systern gjorde) är, tillsammans med att gömma sig på toaletten, de två vanligaste sätten att tjuvåka på tåg. Det tycks överhuvudtaget som att väldigt lite av det som den äldre flickan sagt till media stämmer. Och den undersökande journalistiken lyser som vanligt med sin frånvaro när det gäller invandrare. Den sparar man till intervjuer med troende kristna och andra politiskt inkorrekta personer.

Som jag påpekat tidigare så har mediaversionen av händelsen ändrats flera gånger. Ingen av dessa versioner har gett en logiskt trovärdig förklaring till vad som skedde ombord på tåget, vilket jag diskuterat i flera tidigare bloggar. Versionen ovan är logiskt hållbar och mycket trovärdig. Konduktörens datorlogg utgör ett viktigt faktaunderlag. Om konduktören uppenbart hade behandlat flickan illa är jag övertygad om att flera medpassagerare hade reagerat. En del av dessa hade säkert också kontaktat media. Och att media skulle undanhålla fakta som är negativa för SJ är inte trovärdigt. Tvärtom! Media frossar i allt sådant.

SEKO SJ Nytt skriver vidare:

SEKO SJ har i en formell skrivelse till SJ AB Vd Jan Forsberg begärt att berörd ”kommunikatör” med omedelbar verkan skall befrias från möjligheten att uttala sig i media på uppdrag av SJ AB.

SEKO som facklig företrädare för tågmästaren, valde istället att försvara vår medlem och gick i ett pressmeddelande ut och kritiserade SJ för att de valde sitt varumärke framför sin medarbetare. Ett populistiskt och ansvarslöst agerande, tycker vi.

Det här är så typiskt dagens rövardirektörer, som känner noll ansvar och lojalitet gentemot sin personal. En riktig chef försvarar sin personal. Givetvis skall man inte försvara personal som begår brott eller är lata eller inkompetenta eller illojala mot företaget, men en chef bör ändå ha en grundinställning av att stå på personalens sida. Nu tog SJ-ledningen omedelbart avstånd från konduktörens agerande, utan att egentligen veta någonting, vilket visar vilken grundinställning de har. Dessutom lade man direkt upp ett dokument på intranätet med instruktioner om bl a hur man avvisar folk från tågen (ett dokument som är så listigt formulerat att vad som än händer så har SJ-ledningen ryggen fri). SEKO SJ Nytt igen:
Att sedan SJ hastigt publicerade mer eller mindre för ombordpersonalen okända dokument på intranätet om biljettförsäljning och avvisning gjorde inte saken bättre. Via en snabb muntlig undersökning som SEKO SJ gjort, framkommer att även bland nyutbildat ombordpersonal saknas kännedom om publicerade dokument.

Ynkligt av SJ:s ledning! De är inga riktiga företagsledare. De är bara politiskt korrekta fegisar som är ute efter att ha ryggen fri (plus att sno åt sig så mycket pengar som det bara går, så länge det går – dvs tills de byter jobb och någon annan rövardirektör övertar deras skrivbord och så startar det hela om igen) och offrar precis vad som helst, inklusive sanningen och sin egen personal, för att uppnå detta.

Men, käre läsare, bry dig inte om vad jag skriver. Läs hela artikeln i SEKO SJ Nytt och bilda dig din egen uppfattning! Sanningen gör oss inte fria (den finns ju oberoende av om vi känner till den eller ej). Det är kunskapen om sanningen som gör oss fria. Först när vi blir medvetna om vad som är sant kan vi fatta de rätta besluten och veta vilken sida vi skall solidarisera oss med. Kanske därför som mediaetablissemanget (med vissa undantag) är livrädda för att svenska folket skall få tillgång till vissa Sanningar. Därför sviker alltför många journalister sitt höga kall att vara demokratins försvarare och blir i stället demokratins dödgrävare.

söndag 25 september 2011

Konspirationsteorier

På Internet flödar diverse olika konspirationsteorier fritt: Förintelsen har aldrig ägt rum. USA har aldrig landsatt människor på månen, utan allt är inspelat i Hollywood. Det var USA själva som raserade World Trade Center den 11/9 2001 genom sprängladdningar placerade på lämpliga ställen i byggnaderna. Etc, etc. Det tragiska är att så många människor, och speciellt då unga människor, tycks köpa den här typen av teorier. Förklaringen är kanske samma som när det gäller varför ungdomar är mer förkylda än äldre människor. De har ännu inte hunnit skaffa sig immunitet mot olika former av förkylningsvirus. På samma sätt har de ännu inte hunnit få skydd mot tankevirus.

Jag har länge tänkt skriva en artikel om konspirationsteorier och har nu äntligen gjort detta. Eftersom denna artikel inte är tidsbunden utan mer handlar om undervisning har jag lagt den på min hemsida.

Du hittar den genom att klicka här.

onsdag 21 september 2011

Voff Voff

Den här artikeln blir lite annorlunda. Den kommer inte att handla om Israel eller evolutionen eller det mångkulturella samhällets problem utan om något så trivialt som hundar.

Rottweiler (jag kan hålla med om att rottweilern är en vacker hund)

Låt mig först säga att jag tycker mycket om hundar. Jag är en hundmänniska och inte kattmänniska. Men jag menar att det finns vissa problem med hundbeståndet i bl a Sverige. Nu vet jag att jag kanske ger mig in på minerat område. ”Min lilla gullevovve, den skulle inte kunna göra en fluga förnär! Han är snällast i hela världen.”

I den här artikeln ställer jag mig frågan hur det kan vara tillåtet för vem som helst att inneha fullständigt livsfarliga hundar. Jag talar då om hundar som ha kapacitet att döda eller svårt lemlästa en människa. Vem som helst, oavsett ålder eller om man är mentalsjuk eller om man är psykopat eller gängmedlem eller narkoman, kan köpa en rottweiler eller en pitbullterrier. Däremot kan inte vem som helst köpa en pistol eller revolver. Att få licens för ett sådant vapen är ganska svårt och man måste antingen vara tävlingsskytt på guldmärkesnivå (plus medlem i en skytteklubb där man regelbundet skjuter och med jämna mellanrum kontrollerar polisen att man är aktiv skytt) eller ha särskilda skyddsbehov (det är oerhört svårt, ja nästan omöjligt att få inneha vapen av detta skäl). Och minsta lilla tabbe man gör så förlorar man omedelbart licenserna på alla sina vapen.

Hur kan man då tillåta att vem som helst kan få äga en livsfarlig hund? Ibland kan en hundägare under lång tid terrorisera hela sitt grannskap med sin ilskna hund utan att den tas ifrån vederbörande. Hur länge skulle en ägare av en pistol kunna skrämma sina grannar genom springa omkring och vifta med den? Svar: Så lång tid som det tar en polisbil med sirener att blåljus att ta sig till platsen i fråga, dvs ett par minuter. Alla hans vapen skulle omedelbart tas ifrån honom och licenserna dras in, och han skulle aldrig kunna få en ny vapenlicens så länge han lever.

Låt mig ge några tidningsklipp hämtade från Svenska Dagbladets hemsida:

Rottweiler attackerade löpare
18 maj 2011 kl 10:21, uppdaterad: 18 maj 2011 kl 10:34

Rottweilern attackerade joggare och en av de drabbade berättade för Borås Tidning att hon aldrig glömmer ljudet då köttet släppte från armen. Nu åtalas hundägaren. Hon nekar.

Attackerna skedde i somras i Borås och drabbade två löpare. En kvinna skadades svårt och minns hur hunden högg och slet i henne. Då hade hunden redan tidigare anfallit en annan löpare, en man. Han kunde koppla ett grepp på hunden men blev ändå biten i båda armarna.

--------------------------------

Flicka hundbiten i ansiktet
1 maj 2010 kl 18:49, uppdaterad: 1 maj 2010 kl 20:32

En femårig flicka i Umeå blev biten i ansiktet av en rottweiler på lördagseftermiddagen.

- Hunden släppte inte frivilligt utan man fick bända loss den. Det var tur att den inte bet henne kring halsen, säger Ebbe Nyberg, vakthavande befäl vid polisen i Västerbotten.

Flickan fördes till Norrlands universitetssjukhus med ansiktsskador. Sjukhuset uppgav senare på kvällen hon vårdades på intensivvårdsavdelningen. Hennes skador är inte livshotande.

Dramat inträffade i ett villaområde. Hunden befann sig inomhus, men en dörr hade gått upp.
Artikeln fortsätter...

- Den sprang ut och attackerade grannens flicka, säger Ebbe Nyberg.

Händelsen kommer nu att utredas och hunden ska avlivas.

-------------------------------

Pojke svårt hundbiten i Helsingborg

2 november 2009 kl 14:32, uppdaterad: 2 november 2009 kl 14:37

En pojke i tioårsåldern blev svårt biten av en hund i Helsingborg på måndagen. Tillsammans med en kamrat lekte han med hunden då den av okänd anledning gick till attack. Pojken blev biten i armar och ben.

- Han fördes med svåra skador till Universitetssjukhuset Mas i Malmö, säger Mikael Persson, informatör vid Skånepolisen.

Skadorna bedöms inte som livshotande.

Enligt Mikael Persson var de två pojkarna ute och gick med hunden, som tillhör en av pojkarnas familj, och lekte med en boll. Då gick hunden, en rottweiler, plötsligt till angrepp.
Artikeln fortsätter...

En kvinna i närheten av den plats där det inträffade såg hur hunden högg tag i den ene pojkens armar medan den andre pojken försökte få hunden att släppa greppet, berättar Helsingborgs Dagblads nätupplaga.

- Jag sprang ut och det kom ännu en kvinna samtidigt. Vi försökte få hunden att släppa pojken men den fortsatte hela tiden att hugga. Pojken hade djupa sår på armarna och det var mycket blod, säger kvinnan till tidningen.

När flera andra kom till platsen lugnade hunden ner sig. En passerande polispatrull tog pojken till sjukhus. Både hunden och vittnen hade först lämnat platsen när en annan polispatrull kom till platsen.

Men senare kunde hunden omhändertas.

------------------------------

Flicka ihjälbiten av hundar
22 september 2007 kl 19:12, uppdaterad: 27 september 2007 kl 15:05

En tioårig flicka blev på lördagen ihjälbiten av två hundar i Frankrike.

Flickan lekte med hundarna på gården, när de av någon anledning gick till angrepp mot henne. Mamman rusade ut när flickan skrek på hjälp men kunde inte rädda barnet.

Det hände i Auteil utanför Paris, vid mammans bostad. Ägaren till mastiffhundarna har en relation med barnets mamma.

I fredags avled en 20-årig kvinna i en annan Paris-förort, Noisy-le-Sec, efter att ha blivit biten i huvudet av familjens rottweiler.

För någon månad sedan, då en tonåring hade blivit ihjälbiten, aviserade inrikesminister Michèle Alliot-Marie skärpt myndighetskontroll för att minska riskerna med potentiellt farliga hundraser.

------------------------------

Kvinna attackerad av rottweiler
16 mars 2007 kl 19:08, uppdaterad: 31 mars 2008 kl 01:49

En kvinna i 50-årsåldern fick svåra ansiktsskador när hon angreps av en rottweiler i Alingsås på fredagseftermiddagen. Hon fördes till Alingsås lasarett för operation.

Hunden var inte kvinnans egen men hon kände till den eftersom den hör hemma på hennes gård. Hunden attackerade när kvinnan böjde sig ned för att klappa den. Hunden gick då i koppel.

-------------------------------

Polis till sjukhus efter hundattack
8 januari 2007 kl 20:02, uppdaterad: 27 september 2007 kl 11:46

En polis i Uppsala fick i kväll föras till sjukhus sedan en rottweiler under stort tumult attackerat och skadat honom i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Hunden gick till upprepade attacker mot poliser som bedrev spaning mot en brottsmisstänkt man i området. Djuret sköts därför ihjäl av en kollega till den skadade polisen, berättar vakthavande polisbefälet Jan Sjöquist i Uppsala län.

I samband med tumultet ska hundägaren även ha hotat poliserna med en kniv, sannolikt en mattkniv. Därför greps han, misstänkt för hot men även för våld mot tjänsteman. En kamrat till mannen greps samtidigt på misstankar om ringa narkotikabrott.

Sjöquist berättar att hundägaren troligtvis inte bussat rottweilern på poliserna. Därför fanns det omedelbart inga misstankar om grov misshandel.

- Hunden har uppenbarligen försvarat sin husse, och kände väl uppenbarligen ingen skillnad på poliser och andra människor, tror Sjöquist.

Varför poliserna spanade på hundägaren vill han inte avslöja.

Polisen som attackerades av rottweilern ska enligt Sjöquist inte ha livshotande skador.

------------------------------

Femåring dödad av hund
1 januari 2007 kl 12:13, uppdaterad: 11 oktober 2007 kl 09:54

En femårig flicka sargades till döds av en hund i sin hemstad i norra England på nyårsdagen. Hunden beskrevs som en hund av "pitbulltyp" av polisen. Hunden attackerade flickan och en kvinnlig släkting i ett hus i St Helens, när Liverpool. Det är oklart om hunden tillhörde familjen.

Kvinnan skadades allvarligt och vårdas på sjukhus.

En talesman för Merseyides polisdistrikt sade att man beslutat att hunden skull dödas omedelbart.

- Det är en så tragisk händelse. När ett barn dör under sådana här omständigheter har det effekter på hela samhällen, sade polisbefälet Jon Ward i ett uttalande.

I september förra året dog en fem månader gammal flicka i Leicester sedan hon attackerats av familjens rottweiler.

--------------------------------

Kvinna ihjälbiten av hundar

22 november 2006 kl 19:01, uppdaterad: 11 oktober 2007 kl 09:04

En 23-årig kvinna blev ihjälbiten av hundar i en by i norra Frankrike på onsdagen, uppger polisen. Hon bodde inte i samma fastighet som de fyra rottweiler som hon skulle utfodra.

En granne i orten Villers-sur-Thère nära staden Beauvais tillkallade polis, som möttes av en fruktansvärd syn. Hundarna, som vägde mellan 60 och 80 kilo, hade siktat på huvudet och bitit av kvinnan ansiktet.
Poliserna avlivade hundarna.

I samma hus som hundarna bor tre män. När grannarna för något år sedan klagade över att djuren inte hölls kopplade, tillkallades polis som därför var bekant med platsen.

Det står inte helt klart varför kvinnan, som inte bodde där, matade hundarna.

Under de senaste tio åren har 15 människor dödats av hundar i Frankrike. Två av händelserna inträffade i juni i år och föranledde inrikesdepartementet att förbereda striktare regler för hundraser som betecknas som farliga.

--------------------------

Sexåring svårt hundbiten
22 september 2002 kl 10:25, uppdaterad: 23 september 2007 kl 14:29

Hundarna togs senare om hand av polisen. Deras ägare är känd av polisen för liknande händelser och var förelagd att ha hundarna kopplade.
- Mannen är inte gripen, men det viktigaste är ju hundarna inte är ute längre, sade Stefan Norling på Södertörnspolisen, som sent i går kväll inte fått besked från sjukhuset hur allvarliga sexåringens skador var eller hur han mådde.
Han var ute med sin pappa på en promenad vid halv niotiden längs Backluravägen. På en parkeringsplats mötte de hundarna och deras ägare. Hundarna gick till attack mot pojken, som fick djupa blödande bett i ansiktet, kroppen och armar och ben.
Pappan lyckades efter en stund lyfta upp pojken på ett biltak men blev i stället själv angripen och biten i ena armen.
Ägaren avvek snabbt från platsen med sina hundar utan att lämna namn eller adress. Södertörnspolisen gjorde dock senare på dagen husrannsakan hos ett man i 40-årsåldern som tidigare förekommit i liknande sammanhang. Där omhändertogs en rottweiler och en annan hund som båda fördes till
hundstallarna.

Mannen hade i går kväll ännu inte förhörts om det inträffade. Det finns ett föreläggande från i våras att han måste ha sina hundar kopplade, vilket tyder på att de tidigare varit inblandade i liknande händelser.

--------------------------------

Ja det var några axplock jag hittade när jag sökte på SvD:s hemsida. Jag minns att för något år sedan så blev en finsk pojke ihjälbiten av en rottweiler och jag minnas många, många andra liknande angrepp. De farligaste hundarna enligt statistiken är pitbullterrier, chowchow och rottweiler. Förvånansvärt är dobermanpíncher och schäferhundar betydligt mindre farliga än de tre förstnämnda.

Jag hittade följande statistik som visar antalet hundangrepp i USA och Canada mellan 1982 och 2009 (jag tar bara med 5 hundraser – observera doberman och schäfer kommer långt ner på listan som nr 17 respektive nr 18 medan pitbull är nr 1 och rottweiler nr 3 – listan bygger på antalet angrepp i förhållande till antalet hundar av respektive ras):
1, Pitbull
Olika varianter inkluderade: pitbull, staffordshirebullterrier, amerikansk staffordshireterrier
Antal registrerade hundar (U.S.): 2 683
Barnoffer: 661
Vuxna offer: 519
Svåra skador: 819
Dödsfall: 159

2, Chowchow
Antal registrerade hundar: (U.S.): 1 592
Barnoffer: 35
Vuxna offer: 14
Svåra skador: 34
Dödsfall: 7

3, Rottweiler
Antal registrerade hundar: (U.S.): 14 709
Barnoffer: 257
Vuxna offer: 115
Svåra skador: 244
Dödsfall: 67

----------------

17, Doberman
Antal registrerade hundar: 11 546
Barnoffer: 8
Vuxna offer: 6
Svåra skador: 7
Dödsfall: 6

18, Schäfer
Antal registrerade hundar: (U.S.): 43 575
Barnoffer: 52
Adult victims: 20
Svåra skador: 50
Dödsfall: 9

Mer skrämmande statistik hittar läsaren här: http://www.lawyerfordogbite.com/dangerous-dogs/rottweiler-attacks.html

Att chowchow skulle vara så farlig visste jag inte. Å andra sidan är det inte någon vanlig hund så därför är offren inte så många, dvs problemet inte lika stort. Vi ser att doberman och schäfer inte har speciellt många offer i förhållande till sitt antal. Men statistiken för rottweiler och pitbull är skräckinjagande. Och speciellt då den sistnämnda. Skulle USA ha lika många pitbullterriers som rottweilers (14 709) skulle 872 människor blivit dödade av pitbulls under perioden i fråga. Och skulle antalet schäfrar vara lika med antalet rottweiler skulle 3 personer ha dödats av schäfrar under perioden. En rottweiler är alltså 22 gånger mer livsfarlig än en schäfer och en pitbull är 290 gånger mer livsfarlig än en schäfer! Siffror man inte kan blunda för.

Jag är inte hundrädd på något sätt, men när jag ser en rottweiler tar jag långa omvägar för att inte komma i närheten. För någon månad sedan hade någon bundit en stor rottweiler utanför min ICA-butik, där den stod och slet i sitt koppel. Ett litet barn gick förbi men insåg tack och lov att det nog inte var så bra att komma nära hunden. Jag upplevde det som mycket obehagligt. För ett par år sedan var jag ute och cyklade och mötte då en äldre man som hade en rottweiler i ett koppel. När jag cyklade förbi blev hunden som galen och ryckte och slet i kopplet och blottade huggtänderna mot mig och morrade, och mannen hade fullt schå att hålla fast hunden. Vad hade hänt om han tappat greppet?

Det är helt oacceptabelt att människor skall behöva gå omkring och vara rädda för den här typen av hundar. Jag anser att hundraser som pitbull och rottweiler borde totalförbjudas. I varje fall måste det ställas mycket höga krav på den som äger en sådan hund (lika höga krav som för att inneha en pistol). Om grannar känner sig hotade skall hunden omedelbart tvångsförsäljas eller avlivas. Ett minimikrav, om man nu anser att man skall tillåta den här typen av hundar (vilket jag inte anser att man skall) borde vara att dessa hundar måste ha munkorg när de rastas ute. Och om en hundägare en enda gång ertappas med en sådan hund utomhus, utan munkorg, skulle hunden tas ifrån honom/henne och avlivas eller försäljas och hundägaren i fråga skulle få förbud (med fängelse som påföljd om detta inte efterlevs) att resten av sitt liv inneha en hund som kan klassas som farlig (motsvarande sker ju när det gäller vapenägare). Då kan dessa hundar i alla fall inte döda eller lemlästa oskyldiga människor.

Nu tror jag i och för sig att en rottweiler och liknande, som inte är genetiskt defekt, kan vara ganska ofarlig om ägaren verkligen är kapabel att ha en sådan hund (kräver en speciell personlighet). Problemet är alla dessa människor som inte har vad som krävs för att kontrollera en kraftfull hund (där hunden mer eller mindre tar kommandot). Så anser man att kamphundar och liknande skall tillåtas (jag kan ärligt talat inte förstå varför – varför är det i så fall inte tillåtet att ha en tiger som man låter springa lös bland lekande barn?) måste man kräva att hundägaren är med i en brukshundsklubb och att han regelbundet deltar i övningarna där (dvs han måste vara aktiv). Och om ledningen i klubben anser att han inte är tillräckligt aktiv eller inte är kompetent att inneha en farlig hund, skall de ha plikt att anmäla detta till polisen som då tar hunden från ägaren. Då skulle vi ha krav på hundägaren som motsvarar kraven på innehav av pistol eller revolver. Detta vore synnerligen rimligt.

Det tycks som att rottweilers framför allt ger sig på barn i 5-9-årsåldern (jag läste det någonstans). De siktar ofta mot ansiktet och i flera fall har de förstört ansiktet på människor. Jag läste för några år sedan om den första ansiktstransplantationen som utfördes i USA (en kvinna fick ett ansikte från en avliden person). Orsaken till att hennes ansikte var förstört var att hon hade attackerats av en rottweiler, som slitit loss hela hennes ansikte. Hur kul är det på en tiogradig skala? Personligen så tycker jag hemskt illa om rottweilers. Jag tycker de är riktigt otäcka djur.

Nu vet jag av erfarenhet att hundägare ofta blir djupt sårade när man antyder att deras lilla älskling skulle kunna vara farlig. Jag läste för ganska många år sedan om en granddanois som, när familjen satt runt matbordet, plötsligt blev som galen och kastade sig över ett av barnen. Föräldrarna lyckades rädda barnet och stängde in hunden i rummet, där den löpte amok. När polisen kom fick de skjuta hunden genom att öppna en springa i dörren. Familjer som har sådana här kraftfulla hundar tar en stor risk, hur gulllig de än tycker att deras lilla gulleplutt är. Familjer, vars barn blivit svårt skadade eller dödats av den egna hunden, ångrar nog bittert att de inte köpte en mindre farlig hund. Djur går inte att förutsäga och detta måste man ta hänsyn till. Om en dvärgpudel blir galen kanske man får några bitmärken. Om en rottweiler blir galen kan det sluta med invaliditet eller död.

Jag hoppas att våra politiker vågar ta itu med detta problem, även om givetvis Svenska Kennelklubben går i taket bara någon antyder att en hundras kan vara farlig. Frågan är dock hur kan man tillåta att vem som helst får äga en rottweiler när inte vem som helst får äga en .357 magnumrevolver?

Hur många människor, och då framför allt barn, skall behöva dödas eller lemlästas av farliga hundar, innan man gör något åt saken? Ingen vanlig människa har behov av den här typen av livsfarliga hundar.

Tacka vet jag lilla mig!

Viff-Viff!

tisdag 20 september 2011

Jag ber läsaren att tänka sig följande scenario:

Under en folkmordskonferens i Stockholm visar Historiska Muséet en specialutställning på detta tema. Bland de inbjudna gästerna finns Norges ambassadör. När denne kommer in på muséets innegård möts han av följande konstverk:



I ett ”hav av blod” (dvs en bassäng med rödfärgat vatten) flyter en liten vit båt med ett fotografi på seglet, föreställande Anders Behring Breivik, den man som mördade nästan 70 ungdomar på Utøya och som sprängde en bilbomb i centrala Oslo, vilken dödade ett tiotal personer. Konstnären bakom verket, en starkt Norgekritisk norrman vid namn Snor Dreggel, kallar båten för ”Jesus” En poetisk text presenteras också, belyst av spotlights:
… till synes oskyldiga med icke-vålds karaktär... Bittert gråtande lade han till, "Om vår nation inte kan stoppa invandringen och undgå islams förtryck, och leva i frihet och värdighet, låt då hela världen förintas... Spring bort, du stackars barn..." och det röda såg så vackert ut på det vita.

I Stockholms tunnelbana och bussar finns samtidigt reklam för Historiska Muséets utställning, där man ser en stor bild av en leende Breivik, med texten ”Making Differences”.

När den norske ambassadören konfronteras med allt detta, brister det för honom och han sparkar ner lamporna runt bassängen och lämnar rasande utställningen. Till en början hånar den samlade svenska pressen ambassadören, men så småningom stöder flera av de stora tidningarna öppet hans reaktion. I en intervju säger han:
När jag kommer till muséet möts jag av en bild av en leende Anders Breivik, mannen som dödade nästan 100 människor i Oslo och på Utøya. Han flöt i en båt kallad Jesus i en bassäng fylld med blod. Texten på väggen [se ovan] rättfärdigade och glorifierade vad denna massmördare gjort.

Utställningen var kulmen på dussintals antinorska inslag i Sverige. Om man inte protesterar blir det bara värre och värre. Det måste stoppas på något sätt, till och med genom att avvika från det normala beteendet hos en jacketklädd diplomat.

Absurt va? Inte skulle väl något sådant kunna hända. Jag anser det vara helt uteslutet att Historiska Muséet på något sätt skulle glorifiera ett terrordåd som Behrings. Och att Stockholms Lokaltrafik skulle godkänna reklam med en stor bild på en leende Breivik är otänkbart. Och vilken konstnär skulle vilja upphöja Brevik till frihetskämpe (enligt sitt Manifest betraktar han sig själv som en frihetskämpe, som vill rädda Europa)?

Tänk vilka reaktioner vi skulle få, både inom Sverige och internationellt, om ovan beskrivna scenario skulle utspela sig i vårt land, och att dessutom Regering och Riksdag vägrade att ta avstånd från "konstverket" i fråga! Hela världen skulle fördöma Sverige och vi skulle förlora mycket av vårt internationella anseende. Och hur Norge skulle reagera vågar jag inte ens tänka på.

Men, käre läsare, ersätt Anders Behring Breivik med den palestinska självmordsbombaren Hanadi Jaradat (som den 4/10 2003 mördade 21 personer i Haifa och lemlästade mångdubbelt fler) och "Jesus" med "Snövit" samt byt ut Norge mot Israel och ersätt den norske ambassadören i den tänkta storyn ovan med Israels ambassadör Zvi Mazel och konstnären Snor Dreggel med den Israelhatande judiske konstnären Dror Feller, så får vi exakt det scenario som utspelades i den verkliga världen den 17/1 2004. Plats Historiska Muséet i Stockholm. Läs artikeln Antisemitismen växer på min hemsida för mer detaljer (ungefär i mitten av artikeln)!

Behöver jag påpeka att den sistnämnda utställningen (som skedde i verkligheten) mangrant och helhjärtat stöddes av det intellektuella etablissemanget i vårt land. Vad vore annat att vänta. Enligt vad Dror Feller själv uppgav i en intervju, så ringde bl a dåvarande kulturministern Marita Ulvskog (s) upp honom och hans hustru Gunilla Sköld-Feller och berättade att regeringen står bakom dem.

I mina ögon är Historiska Muséet i Stockholm för all framtid ett icke-muséeum, där jag aldrig kommer att sätta min fot så länge jag lever. Om de inte offentligt ber Israel om ursäkt för den oerhörda kränkning de utsatt landet för.

Fundera gärna på följande: Hur kan ett scenario, som vore fullständigt omöjligt om det skulle handla om Norge, ja så absurt att knappast någon människa ens skulle kunna fantisera om det, vara fullständigt möjligt när det gäller Israel? Och inte bara möjligt – exakt detta scenario har ju inträffat i verkligheten. Fundera på vad det kan bero på – länge, länge, länge. Och försök att vara ärlig och förutsättningslös.

På fredag antas palestinierna ansöka i FN om att erkännas som en suverän stat. Detta blir en ödesdag för Israel och världen och israelhatet i Sverige och andra länder kommer att nå oanade höjder (eller avgrunder). Oberoende av om USA lägger sitt veto eller ej, så kommer ett eventuellt erkännande inte att på något sätt gagna det palestinska folket.

torsdag 15 september 2011

kreationism – evolution: 1-0 med mera

1. Enligt Fox News Poll tror 77% av USA:s befolkning på att bön kan hjälpa människor att bli friska efter skador och sjukdomar, medan 20% inte tror det. 3% vet inte. Uppdelat på könen så tror 82% av kvinnorna och 71% av männen på helande genom bön. Det är ju allmänt bekant att kvinnor är mer andliga än män.

45% av de tillfrågade accepterar Bibelns skapelseberättelse som förklaring till livet på jorden medan 21% anser att evolutionsteorin enligt Darwin ger hela förklaringen. 27% menar att båda förklaringarna är sanna.

Själv tror jag att evolutionen, som bevisligen sker, kan förklara delar av det vi ser i naturen (arter kan förändras och utvecklas till nya arter med samma eller lägre komplexitetsgrad). För de stora förändringarna (kräldjur utvecklas till fåglar, synsinnets uppkomst och liknande) anser jag att vi måste söka någon annan förklaring, t ex att en intelligent Designer haft sitt finger med i spelet (att bakterier kan bli immuna mot vissa antibiotika utgör inget bindande bevis för att encelliga organismer kan bli till människor). Jag tror således både på evolutionen och på skapelse.

Ovanstående visar att i USA så tror sammanlagt 72% (45+27=72) att en designer varit inblandad i livets uppkomst och utveckling på jorden, eller ensam är ansvarig för detta, medan 21% menar att evolutionen utgör hela förklaringen. Det är anmärkningsvärt att evolutionisterna inte lyckats bättre, trots att de har full tillgång till nästa alla media, inkluderande alla de större tv-kanalerna (med få undantag) och alla skolans läromedel (detta gäller i USA i lika hög grad som i Sverige) och trots att motsidan (kreationister och intelligentdesign-anhängare) har mycket svårt att göra sin röst hörd i det offentliga rummet. Jag vet att detta diskuterats i vissa vetenskapliga sammanhang och att det evolutionära prästerskapet varje gång blir lika chockade när de konfronteras med sådana här resultat.

Det tycks som att större delen av mänskligheten är alltför förnuftig för att köpa den enkla, sterila, ateistiska bilden av ett universum som uppstår av sig självt ur ingenting och som av en slump råkar få de mycket speciella och oerhört osannolika egenskaper som är nödvändiga för att kolkemi (liv) skall vara möjligt. Enligt ateismen gäller vidare att livet, som är så otroligt komplext att vi inte ens kan syntetisera fram dess enskilda beståndsdelar (t ex RNA och DNA) i våra laboratorier, uppkommit av sig själv genom en slump, i någon vattenpöl eller liknande, plus att man menar att de celler som genererats på detta sätt, genom konkurrens och slumpmässiga genetiska förändringar, har utvecklats till varelser som kan skriva poesi, komponera symfonier och operor, bygga rymdfarkoster och ställa upp teorier för sin egen uppkomst. Och allt detta utan någon styrande intelligens. Människor är tydligen inte hur lättlurade som helst. Det finns med andra ord hopp för mänskligheten.

2. Jag läste i Aftonbladet om de fyra män som gripits i Göteborg för förberedelse till terrorbrott (vilket sedan ändrats till förberedelse till mord). Tre av dem är somalier och en är irakier – detta redovisades faktiskt av Aftonbladet, men de inser väl att när det gäller den här typen av brott så vet alla ändå vad slags personer det handlar om. En av männens mamma intervjuas och man skriver:
Mamman har också förstått att han under senare tid blivit mer religiös än tidigare.
– Jag har hört att han börjat be och ofta läser koranen, och så har han fastat flera gånger.

Observera formuleringen! Sonen har således börjat be och läser ofta Koranen och har fastat flera gånger. Jag känner flera unga män och kvinnor som fått möta Jesus. De har alla börjat be och läser ofta i Bibeln och fastar dessutom ibland. Såvitt jag vet planerar inga av dem några terrordåd. Det de planerar är dels att vinna människor för Gud (inte genom våld och tvång utan genom att berätta de glada nyheterna om Jesus), dels att jobba med barnhem i Afrika och Sydamerika eller att arbeta med alkoholister och uteliggare i vårt eget land. Och liknande saker. Jesus uppmanar oss att älska alla människor och visa detta genom goda gärningar (därför skänkte t ex Norge ensamt mer pengar till tsunamioffren 2004 än hela islamvärlden tillsammans).

När en människa läser Bibeln förvandlas hon till det bättre. Tyvärr tycks inte samma sak gälla när någon läser Koranen. Om man med fundamentalist menar någon som tar sin tro eller ideologi på största allvar, finns en avgrund mellan kristna och muslimska fundamentalister, vilken avspeglar sig i deras handlingar. Jesus säger att på frukten känner man trädet! Läs gärna vad jag skriver här.

Om du som läser detta är muslim (eller medlem i den svenska Godhetskören) kanske du tycker att jag är orättvis mot islam. Jag har inga förutfattade meningar om islam. Det jag skriver bygger på islams frukter som alla tydligt kan se (våld, kvinnoförtryck, hedersmord, terror, hat, oförsonlighet, oförmögenhet att se och erkänna sina egna brister och mycket annat). Efter att ha läst Koranen två gånger och studerat hadíther och sharíalagen finner jag ingenting i dessa texter som ger mig något hopp om att islam skall kunna bli en positiv faktor i världen. Tyvärr! Om islam verkligen vill bli respekterad, måste islam ändra sig. Respekt är inte någonting man kan erövra genom våld och hot. Det är någonting som måste förtjänas! Endast den som är värd att respekteras blir respekterad (i ordets verkliga bemärkelse). Hot och våld kanske kan skrämma människor, men att vara rädd har inget med sann respekt att göra. Tvärtom!

söndag 4 september 2011

Den aviserade artikeln

Då var det dags för den kontroversiella artikel jag flaggat om tidigare. Den handlar om mångkulturen och dess olika aspekter. Jag har lagt den på min hemsida, eftersom jag inte har något i detta ämne där. Dessutom är den inte direkt tidsbunden, varför den passar bättre på hemsidan än bloggen.

Artikeln är dessvärre lång. Men när jag sagt detta, har jag nog inte så mycket mer att säga i ämnet.

Klicka här för att komma till artikeln

Ha en bra kommande arbetsvecka!

fredag 2 september 2011

Ojojoj än en gång…

Man skall inte läsa tidningar eller ta del av media överhuvudtaget. Bäst är att dra ner gardinerna och lyssna på musik eller titta på Star Wars. Men eftersom jag inte riktigt kan hålla mig till detta så vill ta upp några saker jag nyligen läst:

1. I senaste Svenska Evangeliska Alliansens nyhetsbrev 2/11 2011 skrev man om den återigen uppflammade abortdebatten. Nasrin Sjögren, som är taleskvinna för Människorätt för ofödda, intervjuades under veckan i P3:s Morgonpasset. Hon berättar i nyhetsbrevet:
– Det har varit många reaktioner. De mesta på sociala medier; Twitter, bloggar och Facebook. Jag har fått en del uppmuntran från de som tyckte att mina argument var klargörande, och från andra som menade att min ståndpunkt var förståelig även om de inte delade min åsikt, berättar Nasrin och fortsätter:

– Många har givetvis blivit fruktansvärt arga efter P3-intervjun. Vissa tyckte att jag var alldeles för färgad av min religion. Andra tyckte att P3 lika gärna kunde bjuda in pedofiler och nazister och jämförde mig med Anders Eklund och Hitler. Någon gick så långt att han önskade att jag skulle dö i direktsändning.

Sjögren säger tar också upp ”den totala bristen på sakliga motargument” under intervjun i Morgonpasset. Hon säger, ”Programledarna satt mest och fick känslomässiga utbrott”. Och detta är ju typiskt Godhetskören. Politiskt korrekta åsikter stöds inte av argument utan av konsensus (dvs att alla tycker lika). Politiskt korrekta argument är sanna, inte för att de är sanna, utan för att de är politiskt korrekta. ”Ja men alla tycker ju så.” När man blir motsagd har man inga egentliga argument och blir då arg och irriterad (man vet ju att man rätt, eftersom man tillhör Godhetskören och då känns det oerhört frustrerande att inte kunna motivera varför man har rätt – och då kommer ilskan och ibland tårarna).

Intressant är att en av programledarna, Martina Thun, efter programmet, på sin blogg, förklarade varför Sjögren fick komma till tals och tala till punkt. Man måste således motivera varför någon med "fel åsikter" får tala till punkt i P3:s program (nu är det ju synnerligen ovanligt att någon som är politiskt inkorrekt får tala till punkt i program som sänds av Sveriges Radio). I en seriös debatt torde det vara självklart att folk får tala till punkt. Men någon seriös debatt är svenska media knappast intresserade av. En duktig programledare får lyssnarna att tro att debatten är fri, samtidigt som man bara släpper fram de korrekta åsikterna. Ibland så blir det emellertid inte riktigt som programmakarna tänkt sig. I det här fallet berodde det antagligen på att man underskattade Nasrin Sjögrens förmåga att argumentera. Och att man kanske inte var medveten om svagheten i den egna argumentationen.

Ovanstående utgör ett exempel bland många på hur den politiska korrektheten fungerar och visar också på det dåliga debattklimatet i vårt land. Att P3 överhuvudtaget lät henne tala till punkt är ju i alla fall ett gott tecken.

2. En annan intressant sak är att man nu även inom finanskretsar börjat diskutera hur börsen fungerar (eller inte fungerar) idag. Bland annat så har man tagit upp faran med robothandeln med aktier (som jag diskuterat i en tidigare blogg), där datorer på egen hand köper och säljer värdepapper tusentals gånger i sekunden. Detta kan leda till stora börsvariationer, som inte på något sätt avspeglar en akties eller annat värdepappers verkliga värde – och i ännu mindre grad det verkliga, bakomliggande företagets status (en aktie är ju trots allt relaterad till ett verkligt företag som har en verklig ekonomi). Några citat från Svd 2/9 2011:
Börsen liknar allt mer ett finansiellt kasino. Kortsiktig spekulation och slagig handel har blivit mer kännetecknande än långsiktiga företagsinvesteringar. Det menar flera av Sveriges främsta finansprofiler och företagsledare, som nu oroas över utvecklingen.

Jag blir faktiskt bekymrad. Robothandeln innebär att vi får en börs som inte främst präglas av investerare som kan tänka sig låna ut pengar till ett bolag, utan snarare att man spelar på den handel som de ursprungliga investerarnas placeringar skapar.

Historiskt köpte man aktier för att få del av en värdeökning i ett specifikt bolag. Nu använder stora internationella aktörer börsen mycket mer för att hantera olika finansiella makrorisker. De är inte ute efter den underliggande tillväxten i de enskilda bolagen i första hand, säger Sarah McPhee.

Man menar också att utvecklingen på börsen kan leda till att aktier inte längre kommer att fungera som en sparform för privatpersoner. Det tycks som att börsen inte längre handlar om verkligheten, utan att den snarare utgör en virtuell verklighet, där man kan bli rik, inte på företag, utan på att spekulera i värdet för företagsaktier. Till stort men för ländernas välfärd. Personligen anser jag att något måste göras åt börsutvecklingen. Börsspekulanterna har tagit makten från politikerna och har nu möjlighet att (avsiktligt eller oavsiktligt) ruinera hela länder.

3. SvD hade den 29/8 2011 en artikel med rubriken "Barn är ingen mänsklig rättighet”. Där uttrycker en ung amerikanska, som själv är resultatet av en spermadonation, kritik mot detta system, där man automatiskt och planerat blir pappalös. Jag har ju skrivit om detta flera gånger, när jag kritiserat insemination av ensamstående och lesbiska kvinnor (när det gäller barnlösa par är problemet lite mer komplicerat, men grundläggande finns det även där). Jag vill hänvisa mina läsare till denna korta artikel.

4. Och så sist men inte minst, läste jag idag i Uppsalatidningen (Uppsalas gratistidning) att allt fler flygplan som är under inflygning till Arlanda beskjuts med grön laser. En sådan har en räckvidd av flera mil och kan inte köpas i Sverige (tror jag i alla fall), men väl utomlands. Det händer tydligen regelbundet att något idiot (som det ju faktiskt handlar om – vad skall man annars kalla en sådan person) riktar en grön laser mot piloterna när de är på väg att landa. En sådan laser kan tillfälligt förblinda en människa och på nära håll kan den ge allvarliga ögonskador.

Man har nu tillsatt en grupp bestående av poliser och personal från Räddningstjänsten, Strålsäkerhetsmyndigheten och Arbetsmiljöverket för att komma tillrätta med problemet. Man skall bl a ”arbeta med förebyggande information”. Redan nu är det olagligt att inneha och använda starka laserpekare på allmän plats, problemet är att det inte är lätt att få fast förövarna, med tanke på laserns långa räckvidd. Man vill också ändra reglerna så att starka laserpekare lyder under vapenlagen.

En pilot, som råkat ut för laserbelysning under inflygning och blev tillfälligt förblindad på ena ögat, säger i artikeln, ”Jag kan tänka mig att det är förhållandevis unga människor. Men jag hoppas att attackerna minskar när problemet uppmärksammas och mer information kommer ut”. Det låter som ett typiskt svenskt, snällistiskt resonemang, värdigt Godhetskören.

Bara folk får information om hur farligt det är kommer problemet att upphöra. Bara våldtäktsmannen får reda på vilket trauma det är att bli våldtagen, kommer alla våldtäkter att upphöra. Bara mobbaren får reda på hur offret lider, kommer all mobbning att försvinna (det är precis tvärtom, ju mer mobbaren förstår hur offret lider, desto mer njuter mobbaren). Bara nazisterna hade förstått hur judarna led i lägren och när de sköts eller gasades, hade de omedelbart slutat med Förintelsen. Snällhet blir tyvärr alltför ofta dumhet.

Jag skulle ju tro att den som innehar en grön laser vet precis vad den innebär (vi talar knappast om småbarn) och att det är precis av detta skäl som man riktar den mot landande (och ibland startande) flygplan. Avsikten kan knappast vara någon annan än att få flygplanet att störta. Vad skulle annars vitsen vara? Och även om personen bara är 15 år så vet han exakt vad han gör och vad som i värsta fall kan hända. Det handlar, enligt min mening, om ondska och inget annat!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag hoppas att man snarast inför licenstvång på starka laserpekare och att olaga innehav straffas lika hårt som olaga innehav av skjutvapen.

Ha en bra dag! Den lysande framtid är vår! En grönlysande framtid.