Den som seglat på de sju haven före GPS:ns tid, har en speciell och djup känsla för fyrar. En känsla som antagligen är svår att förmedla till en landkrabba som aldrig trampat ett gungande däck i full storm. När man i hårt väder och mörker försöker angöra en kust och inte riktigt vet var man är, klappar hjärtat hårt och munnen är torr av nervositet. Man närmar sig försiktigt och hoppas att man skall se angöringsfyren innan man går på något farligt grund. Och så plötsligt, ser man ett svagt ljusblänk vid horisonten. Ibland skyms det av vågtoppar och ibland försvinner det i det piskande regnet. Enligt sjökortet skall den fyr man spanar efter lysa med en viss karaktär (t ex ett dubbelblänk var 20:e sekund), och man försöker med tidtagaruret, till en början förgäves, avgöra om det är rätt fyr man satt kursen mot. Efter många, långa minuter, och efter att man närmat sig fyren alltmer, och den börjar komma upp över horisonten, blir skenet allt tydligare och stadigare, och se det var rätt fyr – den blinkar tryggt med ett dubbelblänk var 20:e sekund. Hjärtat lugnar snabbt ner sig och man vet att man är på rätt väg, in i hamn, utan några farliga grund framför stäven.
Ost om Firth of Tay på Skottlands ostkust står fyren Bell Rock. Den stod klar 1811 och är den första fyr som byggts stående mitt ute i havet, på en uppgrundning. Byggandet av fyren var oerhört svårt och krävande, eftersom grundet ligger upp till 4 m under vattnet 20 timmar per dygn. Endast ett par timmar per dygn reser sig klippan över det omgivande havet. Man kunde alltså bara arbeta några timmar per dag och bara under sommarmånaderna. Arbetarna bodde på ett fartyg, som låg till ankars en bit ifrån Bell Rock, och rodde till fyren i små båtar när de skulle arbeta. När höststormarna kom fick arbetet ställas in för vintern. Första sommaren lyckades man bara arbeta 80 timmar. Det måste ha känts tröslöst.
Den man som ledde konstruktionen och bygget var den skotske ingenjören Robert Stevenson (vars barnbarn är den berömde författaren av Skattkammarön, Robert Louis Stevenson). Byggandet av Bell Rock måste betraktas som en av ingenjörsvetenskapens stora bedrifter, speciellt om man tänker på när den byggdes. Ingen trodde att projektet var möjligt att genomföra och Stevenson hade således inte bara naturen, utan också sina egna chefer, mot sig. Vikten av denna fyr kan inte överskattas. Området runt Bell Rock är en veritabel skeppskyrkogård och innan fyren byggdes gick tusentals och åter tusentals sjömän i kvav på de farliga klippor som finns i området. Det fantastiska är att fyren står kvar än idag och fyller sin funktion. Att i snart 200 år ha kunnat stå emot de rytande vågornas väldiga krafter säger en hel del om konstruktionens kvalitet och hur förutseende Stevenson var. Det är en sak att bygga fyrar i Stockholms skärgård och en helt annan sak att bygga fyrar 20 km ut från kusten i Nordsjön.
För mig, som gammal sjöman, är en fyr en stark symbol för sanning och rätt. Och trygghet! Fyrens ljus leder oss i den rätta farleden. Att avvika från den belysta sektorn gör att vi går på grund och kanske förliser. På samma sätt som fyrar i hundratals år lett sjöfarare rätt, så har Sanningens Fyr, den Heliga Skrift, lett människor rätt och skyddat dem från moraliskt skeppsbrott och undergång. Precis som att fyrljuset leder oss rätt, oberoende av våra ofullkomliga sinnen, så leder oss Sanningens Fyr rätt när vi, ledda av våra ofullkomliga tanker, frestas att välja fel kurs på livets ocean.
Det råder ingen som helst tvekan om att Sverige och Västvärlden för länge sedan övergett Sanningens Fyr och valt att navigera i helt andra farleder. Farleder som utmärks av falska fyrar, utställda av onda vrakplundrare, där målet är att leda fartygen mot farliga grund och sedan plundra de olyckliga offren. Därför vill jag råda dig som läser detta, navigera inte efter vrakplundrarnas fyrar, hur starkt de än lyser och hur tillförlitliga de än kan verka. Navigera i stället efter Sanningens Fyrljus! Den fyren är lätt att känna igen på sitt speciella sken. Den blinkar med 3 regelbundna, trygga blänk – Fadern, Sonen och den Helige Ande. Ingen som följt denna fyr har någonsin navigerat fel.