Visar inlägg med etikett Ship to Gaza. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ship to Gaza. Visa alla inlägg

torsdag 3 juni 2010

Senaste nytt från Grönköping

Tony Blairs svägerska, Lauren Booth, sade nyligen att situationen i Gaza är som ett koncentrationsläger och att ”den humanitära krisen där är av samma skala som i Darfur”.

Nedan ser vi en AFP-bild av Booth i en speceriaffär i Gaza några dagar innan hon fällde kommentaren om Gaza som ett koncentrationsläger.

Välfyllda hyllor i "koncentrationslägret" Gaza

Undrar om hyllorna var lika välfyllda i butikerna i Auschwitz? När det gäller konflikten i Darfur, mellan svarta muslimer och arabiska muslimer, så har någonstans mellan 300 000 och två miljoner människor (ingen vet) dött. I Gaza (och Västbanken) har fler palestinier dött genom att de mördats av Hamas och andra terrorgrupper än vad som dött vid konfrontationer med Israel. I Gaza växer befolkningen snabbare än i Israel, vilket motbevisar påståendet att Israel bedriver folkmord på palestinier.

Låt mig visa ytterligare ett foto med Lauren Booth.

Det gäller att ha rätt kompisar

Bilden ovan visar henne tillsammans med Hamas ledare, Ismail Haniyeh, som förärar henne ett speciellt palestinskt diplomatpass, vilket måste betyda att han betraktar henne som en värdig representant för Hamas. Vem som helst får nog inte ett sådant pass.

Man kan ju fundera över om Mrs eller Miss Booth bara är en nyttig idiot eller om hon är fullt medveten om vad Hamas står för. Det verkar närmast otroligt att hon inte skulle veta att Hamas fred med Israel innebär att Israel utplånas.

Ovanstående är hämtat från en Internetsajt som heter Mideast Dispatch Archive. Där finns många intressanta och belysande artiklar.

Nu på morgonen har man i P1 kunnat höra intervjuer med bl a Matthias Gardell, nyss hemkommen från sin sjöresa till Gaza. Han och hans fru var de enda svenskar som befann sig ombord på det turkiska fartyg, där dödsskjutningarna ägde rum. Gardell gav några intressanta detaljer, som möjligen kan vara sanna. Först försökte de israeliska soldaterna ta sig ombord från båtar. Även attackdykare försökte klättra över relingen. Dessa hindrades genom att man bl a spolade bort dem med brandslangar, dvs så långt var det hela kanske fredligt. Brandslangar är ok. Då övergick israelerna till att fira ned soldater från helikoptrar. Gardell hävdar att dödskjutningarna var rena avrättningar, där israelerna använde lasersikten och sköt aktivisterna ”mellan ögonen”. Och visst är det möjligt att israelerna använda lasersikten. Det är till och med troligt, annars vore de inkompetenta. Alternativet hade varit att skjuta vilt omkring sig med automatvapen. Då hade mångdubbelt fler dött. Nu slog man ut de farligaste angriparna, som mest hotade de egna soldaternas liv. Det är exakt så man gör i strid. Att med full kraft slå folk i huvudet med järnrör, vilket visas på filmsekvenser, innebär att man har för avsikt att döda. Alltså handlade det om en krigssituation. Och alltså hade israelerna rätt att skjuta skarpt!

Gardell fick i P1 frågan om de filmsekvenser som visar hur ”freds”aktivisterna går lös på israeliska soldater med järnrör. Reportern menade att detta inte direkt tydde på att aktivisterna var så värst fredliga av sig. Gardells svar blev ungefär, ”Ja men man måste ju ha rätt att försvara sig när man blir angripen”. Och bevisar därmed var han står. Det var alltså ingen fredsmanifestation. Den här typen av fredsaktivism går ungefär ut på, ”Acceptera min version av fred, eller dö!” Och för många av de s k fredsaktivisterna innebär freden i Mellanöstern Israels utplånande som nation (se t ex min föregående blogg). Dvs om Israel vägrar acceptera en fredprocess som innebär sitt eget utplånande, så kommer landet att utplånas. Vilket av dessa alternativ kan Israel tänkas välja, månne?

Svenska Dagbladet hade en intressant artikel på sin hemsida den 2/6 (eventuellt fanns den också i papperstidningen. Rubriken var ”Israel kan hävda krigstillstånd”. Artikeln författad av professor emeritus i folkrätt, Göran Lysén, utgjorde polemik mot en tidigare artikel av en professor emeritus i internationell juridik, Ove Bring. Den senare menade att Israels bordning av fartygen på internationellt vatten var olaglig. Enligt Lysén så stämmer inte detta. Han skriver:
Föreligger krigstillstånd, vilket det mesta överväldigande talar för med betraktande av att sådant tillstånd råder med Israels grannar utom Egypten och Jordanien och den övriga kontexten (som Bring helt bortser ifrån), har alltså Israel rätt att intervenera på internationellt vatten.
Även om man accepterade Brings lätt förvirrade resonemang, så kan det ändå finnas laglig möjlighet för Israel att ingripa. Från den karta som visats i pressen, så verkar det som om Israel ingrep utanför sitt territorialhav men i den tillhörande, så kallade tilläggszonen, för att genomdriva sina tull- och migrationsbestämmelser (maximalt 36 sjömil från landets baslinje). Det är detta som ett antal svenskar och andra tycks ha råkat ut för. Huruvida detta ingripande genomfördes på ett korrekt rättsligt sätt eller inte återstår att se.
Hur alla fakta verkligen ser ut framgår inte av medierapporteringen, som mest intresserar sig för politiken. Det finns ett gammalt uttryck om att när kanonerna talar, så tystnar rätten (åtminstone temporärt), men här passar det nog med bättre med att säga att när politikerna hojtar som bäst, så har dessa tappat både rätten och förståndet.
GÖRAN LYSÉN
professor emeritus i folkrätt
Juridicum, Uppsala

(artikeln i sin helhet kan läsas här)

Den feeding frenzy som just nu pågår mot Israel är ganska intressant att observera. Även Bildt och Reinfeldt ylar med vargarna. Att turkflirtaren Bildt gör det förvånar mig inte det minsta. Han har sedan lång tid tillbaka visat sin fientlighet mot den judiska staten (ett av hans främsta mål tycks vara att få med Turkiet i EU). Däremot förvånar det mig att Reinfeldt inte uttrycker sig mer nyanserat (om nu inte media förvanskat hans uttalanden, vilket inte helt kan uteslutas). Som jag ser det är Reinfeldt en duktig husmor, dvs är bra på att förvalta Sverige. Någon statsman av dignitet är han definitivt inte. Därtill krävs något mer än bara politisk korrekthet. Kanske borde Anders Borg vara statsminister och Reinfeldt finansminister. Då skulle kanske Sveriges utrikespolitik vara mer trovärdig. Men antagligen skulle ekonomin då bli lidande.

Ja ja, Israel kommer med all säkerhet att rida ut den här stormen också. Men det bådar inte gott för planeten jordens framtid, när man ser hur lite analytiskt tänkande och fakta betyder när det gäller politik. Fred på Jorden måste bygga på Sanning och inte på politisk korrekthet eller ideologisk alternativt religiös fanatism.

För övrigt, även om nu israelerna vore så onda som Mankell, Gardell etc, tycks anse, är de i alla fall inte korkade. Det har ingen anklagat dem för. Dvs, även om det kliade i avtryckarfingrarna under bordningen, skulle soldaterna i alla fall aldrig öppna eld utan mycket starkt tvingande skäl (dvs för att rädda sina liv). De vet nämligen vilken propagandaförlust det skulle bli.

tisdag 1 juni 2010

Israel — hela världens spottkopp

Kritiken mot Israels agerande, när man igår stoppade Gazakonvojen, är massiv. Och orättfärdig genom sin ensidighet. Dvs, visst har man rätt att kritisera Israel, men då skall också motsidan kritiseras.

Kanske kunde israelerna ha handskats annorlunda med situationen. Men det är alltid lätt att vara efterklok. Rent PR-mässigt hade det bästa antagligen varit att släppa igenom konvojen. Detta hade emellertid lett till många negativa konsekvenser. När Israel gör eftergifter inför odemokratiska krafter, uppmuntrar man dessa att flytta fram sina positioner. Efter kriget i Libanon för några år sedan erkände Hizbollah att man misstog sig på Israels beslutsamhet. Hade man vetat att Israel skulle slå tillbaka så hårt, hade man aldrig kidnappat och dödat de två soldater, vilket bl a var det som utlöste Israels våldsamma reaktion. Barak var då premiärminister i Israel och arabsidan uppfattade honom som en ”mes”. Hade Netanjahu varit Israels ledare, hade Libanonkriget förmodligen aldrig ägt rum, eftersom Hizbollah visste var de hade honom. Det är farligt att visa sig svag inför ondskans krafter. Kompromisser med ondskan leder alltid till mer blodspillan än vad kompromisslöshet gör.

Att släppa igenom konvojen till Gaza, skulle antagligen på sikt ha uppmuntrat till mer våld från Hamas sida. I förlängningen hade det kommit nya konvojer och snart hade vapenleveranserna till Hamas varit i full gång. På sikt skulle detta leda till nya krig, eftersom Hamas aldrig ger sig förrän Israel är förintat.

Om jag inte missminner mig så fick Israel, enligt Osloavtalet 1995, i uppgift att patrullera havet utanför Gaza för att förhindra vapenleveranser till terrorister i området. Dvs att Israels flotta patrullerar utanför Gaza och kontrollerar de fartyg som försöker ta sig in i hamnar där, är helt legitimt. Enligt internationell rätt är det dessutom tillåtet att uppbringa och borda (även med våld om så krävs) fartyg med neutral flagg, om dessa kan misstänkas att på något sätt bidraga till fiendens sak (genom transporter av militärt material eller militär personal etc). Uppbringande kan även ske på internationellt vatten, vilket rutinmässigt görs under krig.

Det finns kanske ett skäl till varför bordningen gjordes på internationellt vatten. Territorialgränsen ligger endast 6 nautiska mil utanför kusten, vilket tar ca en halvtimme att tillryggalägga för ett normalt handelsfartyg och ännu kortare tid för ett passagerarfartyg (som det fartyg där dödsskjutningarna ägde rum). Totalt bestod konvojen av 6 fartyg och antagligen var israelerna rädda för att något eller några fartyg skulle slinka igenom om aktionen påbörjades för nära kusten, vilket skulle ge tidsnöd för bordningen. Vi får inte heller glömma bort att företrädarna för konvojen uttryckligen proklamerat att fartygen var på väg till Gaza, dvs ingen kunde sväva i tvivelsmål om vad avsikten var.

Att det hela mer handlade om ett propagandajippo än det var en allvarligt menad humanitär fredsaktion, visas av hur snabbt demonstrationerna, de negativa kommentarerna, flaggbränningarna etc kommit igång. Man bara väntade på startskottet. Maximal skada när det gäller Israels rykte och legitimitet är det uppenbara målet för Ship to Gaza. En fredlig palestinsk stat, sida vid sida med Israel, tycks inte ha någon större prioritet och det palestinska folkets väl verkar inte bekymra "freds"aktivisterna på Ship to Gaza speciellt mycket. Och det är ju så ondskan fungerar. Hata, hata, hata. Skada, skada, skada. Förstöra, förstöra, förstöra.

Men kunde inte israelerna skött det hela snyggare? Ja, antagligen. Media har påpekat att israelerna kunde ha försökt använda icke-dödligt våld, t ex vattenkanoner och liknande (och det är precis vad man försökte, vilket strax framgår). Problemet var att israelerna inte riktigt insåg vad som väntade dem när de bordade fartygen. De var ”beredda på att möta upprörda, arga fredsaktivister, men mötte i stället en beväpnad lynchmobb”, vilket är Israels förklaring till varför det hela slutade med minst 10 döda aktivister plus ett antal skadade soldater.

Israels version är följande:
Soldaterna, som firades ner från helikoptrar, förväntade sig endast lätt motstånd från aktivisterna ombord, men på ett av fartygen, det turkiska skeppet Marmara, med 600 personer ombord, möttes de av män beväpnade med slagträn, järnrör, klubbor och knivar. Allt eftersom soldaterna landade på fartygsdäcket övermannades de och misshandlades. Soldaterna var beväpnade med paintballgevär, som brukar användas för att stoppa demonstrationer, och de hade ingen effekt på angriparna, skriver Ynetnews. Soldaterna hade också pistoler med skarp ammunition, men var enligt tidningens uppgifter beordrade att endast använda dem vid direkt livsfara.

Inte förrän aktivisterna lyckats brotta ner en av soldaterna och ta ifrån honom pistolen gav den israeliska befälhavaren soldaterna rätt att öppna eld för att få stopp på motståndet som hotade soldaternas liv (hämtat från Världen idags hemsida 100601).

En något annorlunda bild än vad som ges av politiskt korrekta media, eller hur? Avsikten var således inte att skada eller döda. Att israelerna öppnade eld med skarpa vapen provocerades fram av ”freds”aktivisterna.

På text-TV kunde man samma dag som bordningen ägde rum, läsa en oerhört vinklad kommentar av Bo Inge Andersson, utrikeskommentator för Rapport. Jag saxar några avsnitt:
Israel tycks ha skjutit på internationellt vatten. Israel har njuggt och småsnålt avvisat en humanitär transport. Israel kommer att förlora mycket anseende på detta.

Orsaken till spärren är att "fel" parti styr i Gaza, det fundamentalistiska Hamas, som dock vann valet 2006 i någorlunda korrekta val.

Även EU ser Hamas som en terrorgrupp som ska bojkottas. Israels attack 2008 mot Gaza förvärrade läget.

”Israel har njuggt och småsnålt avvisat en humanitär transport…”, skriver Andersson. För det första är detta en värdering som inte har med nyheter att göra och som skapar en negativ bild av Israel (vilket givetvis är meningen). Hur pass humanitär transporten var kan sannerligen ifrågasättas. Israels ingripande skedde inte för att transporten var humanitär, utan för att det i första hand handlade om en politisk manifestation. Dessutom fanns möjligheten att fartygens last innehöll vapen (att företrädare för ”Ship to Gaza” förnekar att sådan last fanns ombord, betyder inte att de har rätt – ”men inte kan de vara så nedriga att de ljuger?” – ”Jo det är precis så nedriga de kan vara”).

I sin kommentar, som dryper av politisk korrekthet, glömmer också Andersson att nämna Hamas roll i det hela. Det finns faktiskt starka skäl till varför Hamas bojkottas av USA etc. Det finns skäl till varför Israel isolerar Gaza. Bo Inge Andersson kunde t ex ha nämnt de tusentals raketer som Hamas avskjutit mot israeliska städer. Han kunde ha nämnt den israeliska soldat som Hamas hållit fängslad i snart två år, helt i strid mot alla internationella konventioner. Han kunde ha nämnt hur Hamas håller Gazas befolkning i ett järngrepp. Hur man skjuter folk i knäskålarna eller mördar dem, om de trotsar Hamas. Hamas terroriserar i själva verket sitt eget folk och det är i första hand Hamas (och inte Israel) som håller Gazas invånare som gisslan.

Påståendet ”Israels attack 2008 mot Gaza förvärrade läget” gör att jag inte vet om jag skall skratta eller gråta. Varför attackerade Israel Gaza? Det fanns mycket goda skäl till detta. Det var Hamas, som genom bl a sina raketbeskjutningar "förvärrade läget", och inte Israel. Hamas varnades av flera arabiska ledare för att fortsätta sin aggression mot Israel. Egyptens utrikesminister sade t ex att om det blir krig så är det Hamas fel. Världssamfundet begär helt andra saker av Israel än man begär av andra länder. Vilket land i världen skulle finna sig i att oavbrutet beskjutas från ett annat land utan att slå tillbaka?

Efter Libanonkriget garanterade FN att Hizbollah inte skulle få möjlighet att rusta upp längs gränsen mot Israel (det hade man gjort även innan). Idag står Hizbollah mångdubbelt starkare längs gränsen mot Israel än någonsin tidigare. FN har konsekvent brutit alla säkerhetsgarantier man gett till Israel under årens lopp. Och det är ju inte så konstigt, eftersom FN idag till stora delar styrs av skurkstater. För några år sedan var Irak, under Saddam Hussein, ordförandeland i FN:s nedrustningskommission och Libyen var ordförandeland i FN:s kommission för mänskliga rättigheter. Behöver mer sägas? FN kritiserar ständigt Israel och i stort sett aldrig den arabiska sidan och bevisar därmed sin illegitimitet.

Jag tror att Gud använder det som sker just nu för att avslöja människor. Nu kommer det fram vad som bor innerst inne hos människor i vårt land. Hatet mot Israel väller upp som ur en vulkan och det tycks inte finnas någon gräns för vad som får sägas om Israel. Även kristna avslöjar sig här. Visst kan Israel göra fel och det är möjligt att Israel inte agerat optimalt vid bordningen av konvojfartygen. Men detta förändrar inte situationen i stort. Israels fiender har för avsikt att utplåna landet och Hamas har uttryckt det klara målet att döda alla judar de får tag på. Gårdagens händelser kommer att tas som intäkt för att ifrågasätta legitimiteten av den judiska staten. EU:s mål kommer att bli ett Storpalestina där judarna utgör en minoritet. Arabsidan talar ofta om hur bra judarna hade det när islam härskade över hela området. Och många politiskt korrekta västerlänningar nickar och bugar. Sanningen är den att kristna och framför allt judar, med kortvariga undantag, levde under ett oerhört förtryck i muslimska länder. Och det är precis som islam vill ha det. Det är bara att läsa Sharíalagen. De är herrefolket och alla andra betygar underdånigt muslimerna sin vördnad.

En sak är säker, så som det kommer att gå för Israel, så kommer det att gå för Europa. Israels öde blir Europas öde. Kanske kommer Gud att utlämna Europa åt islam som straff för vårt förräderi mot det judiska folket. Situationen idag visar att judarna inte kan lita på hjälp från någon. De har bara sig själva att lita på. Därför är Israel en nödvändighet. Idag måste en jude, bosatt i Sverige, ta av sig eller dölja alla attribut som visar att han/hon är jude, innan vederbörande kan gå ut på stan. Något som får mig att skämmas som svensk. I Israel kan en jude bejaka sin judiska identitet utan hotas och utan att skämmas. Därför är staten Israel en nödvändighet. Israel och det judiska folket är, i all sin ofullkomlighet, Guds ögonsten. Ve den människa som rör det Gud har utvalt! Den varningen gäller även kristna!