I recensionen finns ett antal vanliga påståenden som anses motbevisa Bibeln etc. Låt mig ge ett kort citat ur recensionen:
De kristna intressenterna är ute efter att bekräfta Bibelns sanningshalt. Det har inte gått något vidare. Inga spår efter Moses och Exodus har hittats. Det tidiga Israel var snarare en hop förhållandevis primitiva fåraherdar som levde i den politiska och kulturella periferin. Inte heller har man funnit spår av det enorma, glansfulla kungarike som David instiftade och Salomo övertog.
Detta senare är ett problem främst för judarna, som förgäves letar efter sina nationella rötter och historiska belägg för rätten till staten Israel. Men självklart är det också besvärande för de kristna om David visar sig vara en blott mytisk gestalt. Hela Messiastanken bygger ju på en ny David.
Nu vet jag inte om Furuhagen verkligen driver dessa argument eller om det är recensenten som kommer med sina egna tankar. Men man anar här trons fiender. Judarna på Gamla Testamentets tid var "en hop primitiva fåraherdar" (undrar om recensenten Jonas Thente skulle våga, eller ens vilja, formulera sig på liknande sätt om muslimerna på 600-talet). Observera ordvalet som givetvis är ägnat att nedvärdera det judiska folket. Recensenten ifrågasätter uppenbarligen också det judiska folkets rätt till staten Israel, något som i mina ögon ger honom noll poäng i trovärdighet. Som sagt frågan är om Furuhagen, som är en erkänd auktoritet, verkligen formulerar sig på detta sätt i sin bok (jag skulle bli förvånad om så vore fallet) eller om det är recensenten som här ger utlopp för sin egen ateistiska och Israelfientliga världsbild (här finner läsaren en artikel på min hemsida som handlar om judarna i Egypten).
Recensenten menar också att fynden på Massada (en klippa i Israel där år 72 e Kr judarna till sista man kämpade mot en romersk armé) är (avsiktligt) påhittade eller manipulerade för att skapa en israelisk identitet. Påståendena framställs såsom varande absoluta fakta och underförstått är att ingen vettig forskare har någon annan syn. Jag har svårt att tro att Furuhagen skulle vara så kategorisk. På Wikipeida läser vi om Massada "I nyare forskning har dock andra teorier framförts beträffande orsaken till försvararnas död". Det finns således olika teorier när det gäller vad som hände på Massada, vilket är det normala i historieforskningen. Men i ateisternas svart-vita värld finns bara en enda teori, den som motbevisar Bibeln. Att Massada år 72 började belägras av romarnas tionde legion på 15 000 man under ledning av prokuratorn Flavius Silva torde under alla förhållanden vara klarlagt. Exakt vad som hände kanske vi aldrig kommer att få veta, men detaljerna spelar inte så stor roll, vare sig för den kristna tron som för judarnas rätt till sitt land.
I en tidigare blogg har jag skrivit om precis denna typ av recensenter, vilka är så tröttsamt förutsägbara. Det som förvånar mig är inte att de agerar som de gör. Det som förvånar mig är att stora tidningar som DN och SvD anlitar sådana skribenter, som drar ner tidningens intellektuella standard när de i ideologiskt nit utnyttjar tidningens kultursidor för att driva sin egen fanatiska ateism. Det utgör knappast någon merit för dessa tidningars kulturredaktörer.
Jag känner att jag vill delge läsaren det svar jag skrev. Helt enkelt för att det finns många som känner oro av liknande skäl som den som skrev till mig. Jag har ju många artiklar om just detta ämne, både på min blogg och på min hemsida. Mitt svar är mer allmänt hållet och handlar inte specifikt om Furuhagens bok, som jag inte läst och förmodligen inte heller kommer att läsa.
---------------
Det kommer regelbundet den här typen av böcker (nu kanske inte Furuhagens bok direkt hör till denna typ, den handlar mer allmänt om arkeologi, jag talar generellt). De låter alltid så seriösa och vetenskapliga och gör anspråk på att komma med nya rön. Oftast handlar det om gammal 1800-tals liberalteologi som knappast någon seriös teolog ansluter sig till idag. De teologer som man hänvisar till är sällan main-stream teologer utan udda, icke-troende teologer med det "rätta åsikterna". I och för sig kan givetvis en udda teolog ha rätt, men man framställer ofta det hela som att de påståenden man kommer med är etablerade fakta. Ja ofta framställs det som att det inte finns någon annan seriös tolkning, medan det i själva verket så gott som alltid finns olika teorier när det gäller historiska händelser. Tidigare brukade jag läsa den här typen av böcker för att kunna bemöta dem. Efter att ha läst ett antal och insett hur spekulativa och ofta rent felaktiga de är har jag slutat läsa sådana här böcker. Livet är för kort för att man skall kasta bort sin tid. Man kan ju inte läsa alla böcker som skrivs, alltså måste man välja.
Utan tvekan har det funnits kristna företrädare som "ljugit" eller bättrat på sanningen för att ge argument för sin tro. Ett inte ovanligt påstående i kristna kretsar är att Darwin blev kristen innan han dog och då tog tillbaka sin evolutionsteori. Alltså är evolutionsteorin falsk och därmed är Bibeln sann. För det första finns inget som talar för att Darwin blev kristen (detta diskuteras på flera ställen på min hemsida). För det andra, även om han tog tillbaka sin teori, kommer ändå ingen ateist att börja tro på skapelsealternativet. Vederbörande skulle bara säga (om han nu blev övertygad om att påståendet stämmer), "Ja det var ju tråkigt att Darwin blev senildement på sin ålders höst". När det gäller skapelsefrågor finns överhuvudtaget mycket tvivelaktig argumentering och forskning från kristet håll (vilket inte betyder att skapelsealternativet är falskt, det betyder bara att man argumenterar fel).
Att det finns kristna som ger dåliga eller falska argument för sin tro, bevisar inte att kristendomen är falsk, lika lite som falsariet med Piltdownmänniskan bevisar att evolutionsteorin är falsk. Det finns mängder av argument för den kristna tron och för Bibelns trovärdighet (jag har många sådana artiklar på min hemsida). Det starkaste argumentet är emellertid inte arkeologiska argument utan den kristna trons förmåga att förvandla människor till det bättre, ja att förvandla hela samhällen till det bättre.
Om nu kristendomen vore falsk, och det finns så tydliga bevis på detta som vad vissa företrädare för Isterna hävdar (de kallar sig själva för Humanisterna, men jag kan inte se vad militant ateism har med humanism att göra, därför tycker jag epitetet Isterna är mer relevant – jag ogillar starkt att Isterna försöker lägga beslag på ordet "humanism", speciellt med tanke på att deras engagemang när det gäller lidande människor tycks vara i stort sett noll), borde det finnas få kunniga människor som skulle ha kvar sin tro. Jag är ganska säker på att de flesta intelligenta och utbildade kristna har läst en eller flera böcker som försöker motbevisa kristendomen (precis som jag gjort). Om nu bevisen var så tydliga och kraftfulla borde i stort sett alla normalbegåvade kristna för länge sedan ha övergett kristendomen. Det är förvisso sant att en och annan kristen gör det, men i de fall jag personligen känner till, så har det varit personer där man kan ifrågasätta om de verkligen haft en äkta tro, dvs om de verkligen haft en egen personlig relation med sin Herre och Frälsare (de kanske snarare trott på sina föräldrars tro eller liknande). Speciellt människor som vuxit upp i kristna sammanhang (och ofta då i frikyrkliga, glädjelösa lite inskränkta miljöer – jag menar inte att alla frikyrkliga miljöer är sådana men det förekommer) och kanske hela sin ungdom längtat ut till den sekulariserade världen (där man verkar ha så kul), letar ibland efter argument för att med hedern i behåll kunna lämna den kristna församlingen. Och sådana argument finner de i ovan nämnda typ av böcker. Att förklara att man lämnar tron eftersom man vill ut och synda blir kanske inget ärofyllt uttåg, men om man säger att man ärligt undersökt tron och funnit att den inte håller, ja då lämnar man med flaggan i topp. Jag får då och då mail från sådana personer så jag har studerat fenomenet på nära håll.
En av mänsklighetens skarpaste hjärnor någonsin var Kurt Gödel (dog 1978). Denne sysslade med matematisk logik (och kom med avgörande bevis när det gäller frågan om matematikens motsägelsefrihet, vilket kom att förändra vår syn på matematiken för all framtid) och var en bekännande kristen. En annan av mänsklighetens skarpaste hjärnor var John von Neumann (dog 1957), ibland kallad Einsteins jämlike. Han var teoretisk fysiker och matematiker och bl a den som ligger bakom den moderna datorn (datorer har s k vonNeumannarkitektur). Han var också kristen (konverterade från judendomen till kristendomen). Jag hade (hade, eftersom han är död nu) en amerikansk god vän, Don Miller, som var professor i matematik i USA. Han var samtidigt anglikansk präst (inom katolska och anglikanska kyrkorna är det inte ovanligt att kombinera prästyrket med en framgångsrik akademisk karriär). Han kände von Neumann lite grand. Han brukade säga till mig ungefär så här, "Om jag någon gång tvivlar på Guds existens så brukar jag tänka på att von Neumann och Gödel var troende. Om de kunde tro, kan det inte finnas några intellektuella skäl till att inte tro". Visst kan dessa båda herrar ha haft fel. I trons domän hade de föga nytta av sina vetenskapliga och intellektuella kvalifikationer. Men de var utan tvekan giganter när det gäller logiskt tänkande. Och det är ju just detta tänkande som Lena Andersson, Christer Sturmark, Dan Larhammar, Richard Dawkins etc menar sig använda när de bevisar trons falsarium (som de ibland säger). Om slutsatsen "Gud existerar inte" (och dess olika implikationer) vore logiskt bindande, och dessutom utgick från oantastliga postulat, är det uteslutet att Kurt Gödel och John von Neumann skulle tillhört de troendes skara. Q.E.D. – Vilket Skulle Bevisas!
(Läs gärna om Kurt Gödel och John von Neumann på Wikipedia)
