Lite Nyheter från Mellanöstern

1. Medan media har haft det ena reportaget efter det andra om hur de stackars gazaborna lider och svälter under Israels förödande blockad, har Gaza fått sitt första shoppingcenter. Det öppnades i mitten av juli 2010. Här några bilder.



Visst påminner bilderna om bilder vi sett från Auschwitz (media liknar då och då Gaza med ett koncentrationsläger)?

Samtidigt låter Hamas ett antal gazabor bo i tält för att ha något att visa upp för lättlurade västerländska, israelhatande journalister.

När jag ser bilderna ovan gråter jag nästan. Jag ser framför mig hur det skulle kunna vara i Gaza. Om palestinierna och araberna kunde acceptera Israels existens, skulle detta gagna hela arabvärlden. Palestinierna kunde vara ett av Mellanösterns mest välmående folk. Palestinier är ett mycket duktigt folk, vilket visas av många palestinska invandrare i Europa och USA. Om de kunde övervinna sitt hat mot Israel, skulle hela situationen kunna förändras. Tyvärr gör det muslimska prästerskapet detta nästan omöjligt, eftersom de fungerar som hatets och ondskans apostlar. Antagligen måste islam först tappa sitt inflytande innan vi kan få en verklig fred mellan judar och araber, som egentligen är brödrafolk. Islam har, enligt min mening, en mycket stor skuld till konflikten. Islam är en krigsreligion och inte en fredsreligion. Det är bara att titta på hur islam har utbretts. I stort sett enbart genom krig och våld och tvång.

(läs mer om detta shoppingcenter här: http://www.tomgrossmedia.com/mideastdispatches/archives/001127.html)

2. Stora delar av arabvärlden uttrycker sympati för Hitler och hans antisemitism (samtidigt som de förnekar Förintelsen – var det någon som sade att ondskan är korkad?). Hitlers Mein Kampf är fortfarande en bestseller i muslimska länder. Fast innebörden av bestseller är inte riktigt samma som i Sverige – majoriteten av befolkningen i arabvärlden är analfabeter. Detta är desto mer skrämmande. Man brukar säga att intolerans och rasism frodas bland lågutbildade människor. I de muslimska världen är det endast de högutbildade som kan läsa. Det måste alltså vara högutbildade som läser Mein Kamp och nickar instämmande.

Nu finns det, vilket är hoppingivande, också debatt i arabvärlden (även om den hör till undantagen). I den saudiska tidningen Al-Watan (8/7 2010) kritiserade kolumnisten Iman Al Quwaifli den sympati för Hitler som förekommer i arabvärlden. Bl a kritiserar hon det i arabvärlden så vanliga påståendet att det är segrarna som skriver historien och att det är segrarmakterna i Andra Världskriget som ”hittade på myten om Förintelsen” (ivrigt påhejade av sionisterna).

Men om det nu var segrarmakterna som hittade på Förintelsen hade det funnits miljoner tyskar som vetat att så var fallet. Varför finns det inte en enda framstående tysk eller österriskisk författare, kulturpersonlighet, politiker etc som förnekat Förintelsen? Tvärtom så har Tyskland betalat hundratals miljarder mark i skadestånd till överlevande från Förintelsen. Det är uppenbart att tyska folket är medvetna om sin skuld och har velat gottgöra den. Om Förintelsen inte ägt rum hade det funnits hundratals organisationer i Tyskland som hade arbetat på att rentvå landet från den falska anklagelsen om Förintelsen. Dessutom hade inte alla Förintelseförnekare varit antisemiter (som är fallet nu). Då hade man inte förnekat Förintelsen på grund av att man hatar judar, utan på grund av kärlek till sanningen.

Iman Al Quwaifli skriver bl a:

De som använder ”Historien skrivs av segrarna” som slogan, bryr sig inte om att finna ut sanningen om Hitler.

Glorifieringen av nazismen och förkastandet av ”segrarnas historieskrivning” leder till att man förkastar verkligheten och till en ideologi av fientlighet mot Väst.

3. För några dagar sedan avsköts några raketer mot Israel. Svenska Dagbladet hade följande artikel på sin hemsida:

Israelisk attack mot Gaza
Publicerad: 1 augusti 2010, 08.11. Senast ändrad: 1 augusti 2010, 11.32
Israeliskt flyg bombade på söndagen södra Gaza och området med tunnlar där smuggeltrafiken från Egypten genomförs. Det israeliska anfallet följde på den granatattack som utfördes på lördagen, då en granat avlossades från Gaza mot israeliskt territorium. Den slog ned nära staden Sderot.

För det första ser vi här det typiska med nästan alla svenska media. Till och med Världen idag hade ungefär samma artikel, till min förvåning. Orsaken är att nyheterna från Mellanöstern numera är vinklade redan när de kommer från TT eller Reuters (båda dessa ”nyhetsbyråer” är extremt israelfientliga). Undrar om tidningar för betala extra för denna tjänst? Och vad står det på fakturorna? ”Politiskt korrekta, redan förvinklade nyheter från Mellanöstern: 125 000 kr.” Att den israelvänliga Världen idag missat, beror antagligen på tidsbrist. Man tar helt enkelt nyhetstelegrammen och lägger in i tidningen, precis som de är.

Var är då felet med artikeln? Jo först skjuter palestinierna granater och raketer mot Israel. Sedan svarar Israel med vedergällning. Nyheten blir då ”Israel angriper Gaza”. Sedan nämner man i texten att palestinierna, innan den israeliska attacken, hade avlossat en granat mot Sderot (i det här fallet) och att Israel sedan besvarade denna attack. Problemet är att många människor bara läser rubrikerna och det enda de minns är ”Israelisk attack mot Gaza”, dvs att än en gång har de onda judarna attackerat de oskyldiga palestinierna. Och det är antagligen precis detta som media vill. Manipulation kan ske genom att man lägger upp rapporteringen på ett visst sätt, genom vilka ord man använder och vad man utelämnar. Dvs, man kan inte direkt anklagas för att ljuga, men ändå får man igenom sin antiisraeliska propaganda. Det är rätt fascinerande. Ungefär som att man skulle ha en rubrik ”Polis attackerar 55-åring” och sedan i texten kan man i liten stil läsa att 55-åringen hade mördat tio barn och höll på att mörda ytterligare ett barn, när en polis stoppade honom med ett batongslag. Det blir omvända världen. Bovarna blir offren och offren blir de onda, som vi måste skydda oss från.

Man skriver också att granaten slog ned i närheten av Sderot. Ofta påpekar journalisterna att det är sällan någon skadas av de palestinska raketerna/granaterna (dvs Israel borde strunta i dem). Och man undviker så långt det går att nämna israeliska offer. Speciellt undviker man att ge de israliska offren ett ansikte. De blir bara anonyma siffror, medan när det gäller palestinska offer så berättar man om deras ålder, bakgrund, framtidsplaner, vilka drömmar de hade etc (Cecilia Uddén i P1 är expert på detta).

Även om de palestinska raketerna inte skördat så många offer (vilket inte beror på bristande vilja från palestinsk sida) lever invånarna i Sderot och en del andra städer i ständig skräck (speciellt innan Gazakriget när raketerna haglade över Israel). Många israeliska barn har blivit traumatiserade av detta.

Jag vet inte riktigt vilken attack nyheterna ovan avser. På IDF:s (Israel Defence Forces) hemsida rapporteras bara en enda palestinsk attack (det handlade alltså inte om en israelisk attack utan en palestinsk attack) den 1/8. Det borde rimligen vara den händelse man talar om ovan, eftersom IDF skriver att som svar på den palestinska attacken angrep israeliskt flyg några Hamaskontrollerade tunnlar i södra Gaza. Enligt IDF handlade det inte om en granat utan om en Qassamraket. Den träffade kommunalhuset i Sha’ar HaNegev och åstadkom stor materiell förstörelse (något som alltså TT eller Reuters inte nämner — och jag tror betydligt mer på IDF än på de notoriskt vinklade TT och Reuters). IDF skriver också att 110 raketer och granater har avfyrats mot israeliskt territorium sedan början av 2010 och över 400 sedan Gazakriget avslutades för ett och ett halvt år sedan. Undrar hur Sverige och omvärlden skulle reagera om Norge hade avskjutit 110 raketer mot Sverige under 2010. Hade hela världen då ställt sig på Norges sida?

För någon tid sedan utrymde Israel en olaglig beduinbosättning i Negevöknen. Beduinerna hade erbjudits att hyra området mycket billigt, men vägrade betala. Man vägrade också att betala skatt. Långsamt infiltrerades bosättningen av fler och fler beduiner och så småningom började man ockupera statligt ägd mark (vilket givetvis är olagligt – även i Sverige). Det är stora problem med beduinerna som blir fler och fler och kräver stora landområden. Israel har byggt 13 nya byar och städer för beduiner. Man har avsatt stora summor pengar för beduinerna och man erbjuder förmåner för de beduiner som flyttar till permanenta byar. Det är inte bara Israel som har den här typen av problem. Sverige har haft stora problem med att behandla samerna på ett rättvist sätt. Och då hör till saken att vi i Norrland har enorma arealer, där samerna kan leva som de vill. I Israel är det oerhört ont om utrymme (hela landet är ungefär lika stort som Småland). I den brittiska, israelfientliga tidningen The Guardian kallade man den 28/7 2010 utrymningen av beduinerna för ”etnisk rensning”. I så fall har nog många länder, inklusive Storbritannien, sysslat med etnisk rensning. Detta gäller också Sverige om vi tänker på samerna. Beträffande Storbrittanien så har engelsmännen direkt eller indirekt orsakat flera miljoner irländares död under de senaste 300 åren. Det är rätt intressant att när Israel försvarar sig, utrymmer olagliga bosättningar etc, då är detta brott mot mänskligheten, medan när andra länder gör exakt samma sak, ja då handlar det om helt legala handlingar. Detta käre läsare kan inte förklaras med antisionism. Det är antisemitism och inget annat.

Någon sade en gång: En stor författare säger sanningen genom att ljuga, medan en journalist ljuger genom att säga sanningen. En roman skriven av en framstående författare kan förmedla stora sanningar genom en påhittad story (dvs genom att ljuga). Samtidigt kan en journalist förmedla lögner genom att säga sanningar, men där man utelämnar vissa saker, använder ord som skapar de rätta känslorna hos läsaren, och kastar om ordningen på det som skett så att läsaren får en helt annan bild av orsak och verkan (en bild som inte stämmer med verkligheten men som stämmer med journalistens ideologiska världsbild). Alltför många journalister borde skämmas. Men förmodligen har de inte förmågan att göra det.

Jag kan rekommendera läsaren att jämföra det som skrivs i svenska media med de uppgifter som ges på IDF:s hemsida. Här redovisas varje israelisk aktion och varje attack mot Israel (länk finns på min hemsida i länksamlingen).

4. En hög företrädare för Hizbollah i Södra Libanon, Nabil Qaouq, har nyligen sagt i Al-alam TV (26/8 2010) att ”Motståndsrörelsen [dvs Hizbollah] använder denna period för att träna och stärka sin kapacitet och förbereder sig för den Stora Konfrontationen [när Israel skall utplånas]". Hizbollah borde nog inte kalla sig för ”motståndsrörelse” utan för ”angreppsrörelse” eller ”förintelserörelse”, eftersom deras mål är att angripa Israel och sedan utplåna det judiska folket. Israel utgör inget hot mot Hizbollah så länge som Hizbollah inte angriper Israel. Hiazbollah däremot kommer att angripa Israel så fort tillfälle ges, oavsett hur Israel agerar.

Det är märkligt hur Hizbollah och Hamas kan få ett så massivt stöd av Sveriges intellektuella (ibland kallad kultureliten – i mina mörka stunder brukar jag kalla denna sorgliga skara människor för ”kulturdräggen”). Men det kanske inte är så konstigt. Politisk korrekthet verkar till ytterlighet fördummande på människor.

5. En liten pikant detalj från den muslimska världen. Just nu pågår en upphettad diskussion i Saudiarabien över en fatwa som tillåter diandet av vuxna. Nej, du ser inte fel. Du läser helt rätt, ”diandet av vuxna”. Sheikh ’Abd Al-Muhsin Al-’Obikan, som är rådgivare till den saudiske justitieministern, utfärdade nyligen en fatwa som tillåter vuxna att dia. Motiveringen till fatwan är att tillåta en man och en kvinna, som inte är släkt, att vara ensamma tillsammans, vilket enligt islam är förbjudet. Genom diandet (men tänk om det inte finns någon mjölk!) skapas en slags släktskap och på så sätt kan man kringgå islams lag. På liknande sätt tillåts äktenskap för en dag. Det är sätt att kringgå islams förbud mot prostitution. Man är gift i några timmar och sedan blir det skilsmässa och man går hem till sin fru eller till sin ensamhet. Praktiskt eller hur?!

6. På Iqraa TV (Saudiarabien) kunde man den 20/5 2010 se en debatt som handlade om giftermål med unga flickor. Den saudiske familjeexperten Ghazi Al-Shimare sade där, ”En flicka på 6 och 7 år är för ung för att gifta sig, men vid 12 kan en flicka vara redo”. Han säger också, ”Profeten Muhammed gifte sig med Aisha när hon var sex år gammal, men han hade sex med henne först när hon var nio [Wov, tänk att han väntade så länge]”.

Ett utdrag ur programmet kan ses här (http://www.memritv.org/clip/en/0/0/0/0/0/0/2545.htm).


7. För att förstå svårigheten att hitta en fredlig lösning till konflikten i Mellanöstern kan vi ta del av ett utdrag ur Al-Nas TV (Egypten) den 11/7 2010 (hittas här: http://www.memritv.org/clip/en/2556). Programmet visar en predikan eller föreläsning av den egyptiske prästen Hussam Fawzi Jabar. Bl a säger denne ”Hitler hade rätt när han gjorde vad han gjorde mot judarna”. Jag ber dig som läser detta att verkligen titta på det här TV-klippet. Det är så ofattbart korkat att man inte kan tro det om man inte får se det med egna ögon. Idioten (ursäkta mig, men jag kan inte finna något annat sätt att karakterisera denne präst) säger också att i Indien så steriliseras alla muslimska män för att hindra islam att sprida sig. Det tycks som att islams prästerskap inte har så värst mycket respekt för sanningen. Förmågan till självkritik och självironi tycks dessutom vara noll i muslimvärlden. Där skyller man allt på andra och anser sig inte ha någon skuld själv till sin egen situation utan man är det ständiga offret. På så sätt kommer man aldrig att kunna förändras.

Fawzi Jabar säger om Hitler:

En av de mest fantastiska saker jag läst är att Hitler sade, ”Jag kunde ha utrotat alla judarna i världen, men jag lämnade några av dem, så att ni skulle förstå varför jag gjorde detta mot dem.” Hitler gjorde rätt att säga det han sade och att göra det han gjorde med judarna.

Jag har aldrig sett detta citat av Hitler och antagligen är det inte korrekt (vilket nog inte spelar någon roll för Fawzi Jabar). Dessutom kunde inte Hitler ha utrotat alla judarna i världen, även om han hade velat.

Här erkänner alltså denne representant för Djävulen (vem annars skulle han representera) Förintelsen och tycker att Hitler gjorde rätt. Nu kanske någon menar att denne präst är extrem och inte representativ. Men han har fått tala fritt i egyptisk TV utan att avbrytas. Detta visar att hans åsikter inte är speciellt extrema eller ovanliga i Egypten. Det ser mörkt ut för freden.

8. Apropå Ships to Gaza klagar nu en representant för Gazas hälsovårdsministerium, Mounir Al-Boursh, på att mycket av den medicinska utrustning som kom med fartygen är oanvändbar (läs mer på MEMRI: http://www.memri.org/report/en/0/0/0/0/0/0/4476.htm). Reportaget är hämtat från Al-Jazeera TV (20/7 2010). När det gäller mediciner så fanns det t ex med Tamiflu (mot svininfluensan) för flera miljoner dollar. Men svininfluensan är över och vissa länder gör sig av med sina lager (och skickar det till Gaza). Al-Boursh säger bl a ”Ett visst land sände flera lastbilslass med mediciner tillsammans med en officiell delegation, men alla dessa mediciner hade passerat sista användningsdatum.” Han nämner att vissa mediciner gick ut för flera år sedan. Reportern säger, ”Medan de väntar på mediciner som de verkligen behöver är arbetare sysselsatta med lasta dessa mediciner (från Ships to Gaza) för transport till soptippen, snarare än till sjukhus.”

Henning Mankell som tjänat oerhörda summor på sina böcker, kanske kunde använda sina pengar till att köpa användbara mediciner. Men det var ju inte det Ships to Gaza gick ut på. Målet var att skapa hat mot Israel. Och det lyckades man uppenbarligen med. En sak är säker, Ships to Gaza gick inte det godas ärenden, utan de ondas. Det var inte skepp lastade med mat, utan med hat!

Jag får åter rekommendera läsaren att själv följa med på MEMRI, Honest Report och IDF:s hemsida. Länkar finns i länksamlingen på min hemsida och i tidigare bloggar. Jag kommer fortsättningsvis endast i undantagsfall att skriva artiklar av den här typen, där jag ger en översikt av vad arabiska media säger.

Det du aldrig får ta del av i våra ”objektiva, högklassiga, avslöjande, undersökande, sanningssökande” svenska media.

Några månader efter Ships to Gaza, nu när känslorna lugnat ned sig, har man till och med i P1 kunnat ta del av kommentarer som inte enbart är kritiska mot Israel utan också uttryckligen kritiska mot Hamas. Problemet är att nästa gång det hettar till, så kommer man man per automatik åter att lägga hela skulden på Israel.

Det är mycket intressant att ta del av vad som just nu skrivs i arabiska media. Ibland läser man mer politiskt inkorrekta artiklar där än i svenska media. Tack vare MEMRI (http://memri.org/), som jag nämnt i många bloggar och på min hemsida, och som översätter viktiga artiklar och tv-program i arabiska och iranska media (bl a) till engelska, så kan man följa med i muslimvärldens diskussioner, utan att behöva lära sig arabiska (jag prenumererar på deras nyhetsbrev, vilket gör det bekvämt att följa med). Jag litar fullt ut på MEMRI:s översättningar. Vid några tillfällen när jag sett tv-filmer som MEMRI översatt, har jag känt viss tveksamhet, eftersom det verkar ofattbart att människor skulle kunna säga så vidriga eller korkade saker. Jag har då låtit folk som kan arabiska kontrollera översättningen, och den har alltid visat sig vara korrekt. Israelfientliga media är givetvis rasande över MEMRI, men har tvingats erkänna att MEMRI:s översättningar är korrekta. Däremot kritiserar man urvalet av artiklar, som man menar är missvisande. Detta argument känns inte speciellt övertygande. De artiklar som översätts har under alla förhållanden varit publicerade i de media som anges. I muslimvärlden är det ont om verklig demokrati och alla tidningar är censurerade. De artiklar och program som publiceras är således godkända av Staten, vilket ger dessa en signifikans som man inte kan bortse från. Att MEMRI väljer ut artiklar är egentligen ganska självklart. Man väljer givetvis ut artiklar som har relevans när det gäller Mellanösternkonflikten och förhållandet mellan Islamvärlden och Västvärlden.

En annan viktig organisation är Honestreporting (http://www.honestreporting.com/), som också har ett nyhetsbrev. De granskar inte arabiska media utan hur media i Västvärlden (speciellt engelskspråkiga media) rapporterar från Mellanöstern. De har lyckats få felaktiga bilder borttagna (se exempel nedan), ohederliga reportrar sparkade etc (nyligen sparkades t ex Octavia Nasr, Senior Editor för CNN:s Mellanösternavdelning eftersom hon hade uttryckt sympati för den nyligen avlidne Fadlallah, Hizbollahs andlige fader och inspiratör till oräkneliga terrordåd – CNN inser, till skillnad från SR, att man inte kan ha reportrar som valt sida, då tappar man all trovärdighet). Så de gör stor nytta.

Obs, jag menar inte att alla reportrar som är kritiska mot Israel eller har en negativ grundinställning mot Israel skall sparkas. Det är fullt acceptabelt att man även gör program om konflikten i Mellanöstern som är inte objektiva, utan som starkt företräder den ena sidan. Men, det får inte förekomma sakfel och lögner! Och sådana program får inte framställas som någon form av objektiv nyhetsrapportering! Och det är här det är så snett i svenska media (och många andra i Väst). Man framställer rena partsinlagor som objektiva sanningar, man använder falska bilder tagna ur sitt sammanhang och man underlåter att nämna viktiga fakta, som kunde gett en större förståelse för den andra sidan. Eller man låter bli att förklara bakgrunden till det som sker, vilket kan göra att ena sidan då framstår som ett ondskefullt monster (tänk en uppslitande skilsmässa där endast den ena parten får ge sin syn på det som skett).

SVT:s Janne Josefsson i Uppdrag Granskning lyckades t ex under ett program i samband med Gazakriget tala om detta krig i en timmes tid utan att en enda gång nämna de 12 500 raketer som innan kriget hade regnat ned över israeliska städer. Det är en bedrift i sig, som nästan är beundransvärd. Tyvärr kan det knappast räknas som en journalistisk bedrift, tvärtom! Det hela är skamligt! Under all kritik! Janne Josefsson säger här indirekt att Israel är det enda land på jorden som inte får försvara sig när det attackeras. Janne Josefsson må ha sådana åsikter privat, men när dessa får torgföras i ett Publicservicemedium har det gått för långt. Därför är min bestämda uppfattning att Public Service skall omformas till att enbart sända samhällsinformation (”Nu kära vänner är det dags att lämna in deklarationen….”) och inget annat. Möjligen rena kulturprogram, typ konserter och liknande. Då kan israelhatarna och Sanningens Fiender starta en egen betalkanal, som enbart är dedicerad till att hata Israel och gulligulla med Hamas etc. Den som vill ha en sådan kanal kan betala för den och själv slipper jag ta del av eländet.

Varje år utnämner Honestreporting ”Årets mest oärliga rapportör från Mellanöstern”. BBC har vunnit två gånger vill jag minnas. SVT och SR och Aftonbladet är tyvärr utanför tävlan, eftersom de inte sänder/skriver på engelska, annars tvivlar jag inte en sekund på att de hade fått en (o)hedersam placering i täten av startfältet.

En missvisande bild som Honestreporting nyligen lyckades få borttagen från the Daily Telegraph är följande.


Den publicerades i samband med Ships to Gaza-incidenten, men är i själva verket tagen under Gazakriget för ett och ett halvt år sedan och har absolut ingenting med Israels (och Egyptens) blockad av Gaza att göra. Syftet med bilden var givetvis att skapa sympati för de ”lidande palestinierna” (på bekostnad av sanningen).

Efter dessa allmänna synpunkter låt mig nu dra nytta av MEMRI:s tjänster och ge läsaren utdrag från några intressanta artiklar i arabiska media.

I en intervju i den egyptiska oppositionstidningen Al-Wafd, den 23/6 2010 säger Mahmoud Al-Zahnar, ledare för Hamas, bl a:

Vår plan i detta stadium är att etablera en palestinsk stat utan att erkänna Israel och utan att ge upp rätten att återvända [för de 4 miljoner palestinska ”flyktingar” som vill återvända för att bosätta sig inom Israels gränser]; Vårt slutgiltiga mål är att ha Palestina i sin helhet [dvs även det som idag kallas Israel].

Jag säger detta högt och klart så att ingen kan anklaga mig för att använda politisk taktik. Vi kommer inte att erkänna den israeliska fienden...

Om vi kunde befria Negev nu [Negevöknen ingår i det område som Israel tilldelades 1948 av FN] skulle vi fortsätta [våra militära aktiviteter] men vår [begränsade] förmåga gör att vi, efter att ha blivit av med den israeliska närvaron i Gaza, nu måste avsluta resterna av denna ockupation och gå vidare med Västbanken.

Det skulle kännas befriande om våra kära media i Sverige inte bara gjorde rubriker av att Israel har mage att försvara sig mot att utplånas, utan också hade helsidesartiklar om vad Hamas högste ledare säger. Dessa artiklar kunde gärna uppvisa samma upprördhet och ilska och fördömanden som artiklarna riktade mot Israel gör. Det skulle liksom kännas lite mer trovärdigt.

I en artikel på den liberala websidan Aafaq (www.aafaq.org, June 22, 201) skriver den palestinska journalisten Zainab Rashid att den syriska propagandaapparaten använder Gazaflottiljen för att vända uppmärksamheten från det som händer i Syrien och förtrycket mot det syrianska folket:

Innan Hamas kom till makten, var Gazas situation när det gäller ekonomi, utbildning, levnadsstandard och frihet mycket bättre än i Syrien under styre av familjen Assad och dess förtryckande säkerhetstjänst – som har vridit klockan tillbaka flera decennier och gjort dess medborgare till ett av de fattigaste folken i området och i världen. De har strypt friheten och fängslat den som höjt sin röst för att begära även ett minimum av frihet.

Frihetsflottor som seglar mot den syrianska kusten är det absolut minsta som det syriska folket behöver – att världens uppmärksamhet och samvete fokuseras på folkets fruktansvärda lidande under Assadregimens piska. Kan någon ta initiativet? Eller är någon intresserad… [kanske nästa projekt för Henning Mankell, Matthias Gardell och de andra ”frihetskämparna”]?

Den syriske skribenten Farid Ghadry menar till och med att Syrien är ett ockuperat land och att ockupationsmakten heter familjen Assad (http://gluefox.com/komment/syrian.shtm).

I den egyptiska dagstidningen Rooz Al-Yousuf fanns den 29/6 2010 en artikel av Muhammad Hamadi där situationen i Gaza kommenterades. Några citat:

Efter att Hamas övergav militärt motstånd och övergick till motstånd via Internet och i media, publicerade en av Hamas många webbsidor en viktig rapport, där man jämförde priser av varor och produkter i Egypten och Gaza.

Rapporten säger: Ett kilo vattenmelon i Gaza kostar mindre än en egyptisk lira, medan den i Egypten kostar över två lira; ett kilo tomater i Gaza kostar mindre än en halv lira, medan det i Egypten kostar 1,5 lira; ett kilo potatis i Gaza kostar en halv lira, medan kostnaden i Egypten är två lira…. Ett kilo kyckling i Egypten kostar 20 lira, och i Gaza får man betala endast 10 lira….

Jämförelsen av priser i Egypten och Gaza, som blockerats i tre år, som de påstår, visar att livet under belägring är billigare och bekvämare och lättare…

Så vilken blockad talas det om? Får blockaden priserna att gå ned? Och hur flödar alla varor in i Gaza trots blockaden?

Om detta är hur det är att leva i Gaza under belägring, så borde det egyptiska folket, som har plågats av höga priser, och som ger av sina begränsade inkomster för att rädda de belägrade invånarna i Gaza, be till Allah att han må hemsöka dem med en sådan belägring, om belägringen kommer att leda till lägre priser och göra det möjligt för våra vanlig medborgare att köpa ägg, kött och fjäderfä, som gazaborna gör.

Al-Hayat Al-Jadida, en tidning som tillhör den Palestinska Myndigheten skrev följande den 24/6 2010, med anledning av de två libanesiska kvinnor som fanns med ombord på Gazakonvojen, och som hyllades för sitt mod och för sin solidaritet med Gazabefolkningen i den libanesiska pressen:

Mina ärade libanesiska damer, mödrar och systrar… folket i Gaza behöver inte mat eller kläder. Vad de behöver är kärlek, fred, förnuft, realism, försoning, nationell enhet och tolerans. De behöver få sina sår helade, höja sig över obetydliga stridigheter och få en nykter syn på det palestinska folkets övergripande intressen.

Ta den säkrare landvägen (i stället för den farliga sjövägen). Sök upp Hamas ledare i Beirut och Damaskus och få dem att förstå att nationell försoning och enhet är den bästa vägen för att bryta blockaden [mot Gaza]. Berätta för dem – eftersom [i egenskaper av att vara libaneser] ni själva har fått känna på inbördeskrigets fasor och politisk och sekteristisk splittring – att vad de har gjort och fortfarande gör i Gaza är ett brott. Jag skulle vilja att ni får veta att beslutsfattarna i Hamas bär ansvaret för 700 Fatahmedlemmars [Fatah är lika med den Palestinska Myndigheten] död och för de tusentals offer för Cast Lead attacken [det israeliska namnet för Gazakriget 2009 – ”Cast lead” betyder ungefär ”gjuta bly” eller ”kasta bly”, det kanske syftar på sedvänjan att på nyår hälla smält bly i vatten och låta de former som bildas när blyet stelnar förutsäga framtiden]. De utsatte sig medvetet för detta vansinniga krig, bara för att Hamas namn skulle nämnas i nyhetsprogram och på satellitkanaler, och på så sätt bli ett etablerat namn. Chefen för Hamas politiska byrå, Khaled Mash’al, spelade med blod och kroppsdelar från barn och gamla i Gaza som insats….

Man skulle önska att SVT, SR och våra andra media vore lika klarsynta som författaren till ovanstående. Men de flesta media i Västvärlden (och speciellt i Sverige) svalde den krok som Hamas lade ut. Ja de svalde inte bara kroken, utan sänke och flöte och hela fisklinan.

Hassan Nasrallah uttalar sig om Förintelsen i libanesisk TV
För att förstå vad Hamas och Hizbollah är för typ av organisationer och vad de står för, låt mig avsluta med ett tv-klipp, där Hizbollahs generalsekreterare Hassan Nasrallah uttrycker tvivel på Förintelsen (klicka här).

För mig framstår det som totalt ofattbart hur människor som säger sig tro på förnuft, demokrati, rättvisa och sanning, så totalt kan kasta sig i armarna på Hizbollah och Hamas. Jag kan inte finna någon rimlig förklaring annat än ren och skär ondska.

Som sagt, de synpunkter och fakta som framkommit ovan, får vi inte ta del av i svenska media. Så vi får tacka MEMRI (och Honestreporting) för den här gången. Och du som vill följa med i det som händer i Mellanöstern, prenumerera på deras nyhetsbrev, så slipper du vara utlämnad åt den klick vänsterintellektuella som dominerar våra media (det finns mängder av undersökningar som visar på just detta, dvs att majoriteten av journalisterna har vänstersympatier). Ett litet hopp kanske finns i alla fall. Jag tycker mig ha märkt en svag attitydförändring när det gäller behandlingen av Israel. Kanske börjar man till slut att inse vad Hamas etc står för och att vägen till fred i Mellanöstern går genom att stödja de demokratiska och moderata (ej av förväxla med Moderaterna i Sverige) krafter som finns i arabvärlden.

En viktig del av detta är att kraftfullt ta avstånd från den palestinska sidans terror och aggressivitet, användande av barnsoldater, användande av civila som mänskliga sköldar, hjärntvättandet av palestinska ungdomar i både skola och på fritid till inte bara israelhat utan också antisemitism etc, etc. Sverige är en av de största bidragsgivarna till palestinierna. Om vi t ex bekostar palestinska skolböcker, borde vi kunna kräva att de tar bort allt judehat som florerar ymnigt i dessa böcker. Om Carl Bildt kunde lämna sitt grovhångel med Turkiet för ett ögonblick och vända blickarna mot Mellanöstern, och ta av sig sina antiisraeliska glasögon, och säga något vettigt, vore det t ex bra. Varje form av acceptans, eller avsaknad av fördömande, när det gäller det jag räknat upp ovan, är en dolkstöt i ryggen på det palestinska folket. Så länge detta fortsätter finns ingen utsikt till fred. De journalister som ensidigt beskriver konflikten i Mellanöstern till Hamas etc fördel, är, tillsamman med Hamas, Hizbollah etc, det palestinska folkets verkliga fiender.