lördag 29 september 2012

Västvärldens motbjudande kryperi…

Det är intressant att notera hur västvärlden reagerar inför de våldsamma muslimska reaktionerna med anledning av filmen ”Islams oskuld” (se tidigare blogg). Beträffande reaktionerna så visar det sig att filmen funnits tillgänglig en längre tid på Youtube (ett par månader innan upploppen började om jag inte missuppfattat saken). Att reaktionerna kommer så plötsligt, långt efter att filmen lagts upp, tyder på att de är regisserade av mullorna. Ett sätt att skrämma Västvärlden till underkastelse. Och det tycks ju fungera.

För någon vecka sedan besökte en delegation från Gulfstaterna EU för att tala om filmen, och representanterna för EU bad så mycket om ursäkt för den kränkning som islam hade utsatts för. Varför skall EU be om ursäkt? Det är ju ofattbart! EU har inte gjort filmen och de har överhuvudtaget inget att be om ursäkt för. Även president Obama har mer eller mindre bett om ursäkt. Återigen – Varför då? Om nu någon skall be om ursäkt, så är det väl de som har gjort filmen och ingen annan (fast jag anser inte att de heller behöver be om ursäkt – det filmen säger är sant, även om filmen i sig är av dålig kvalitet). När ledande politiker i Väst ber muslimerna om ursäkt för ”Islams oskuld”, så ber de egentligen inte om ursäkt för filmen i sig. Det kan de inte göra, eftersom de inte gjort filmen. I själva verket så ber de om ursäkt för den yttrande-, åsikts- och tryckfrihet som vi har i Västvärlden!!! Detta fyller mig med fasa och jag ser framför mig hur yttrandefriheten gradvis kommer att monteras ner i Västvärlden på grund av rädsla för islam. Jag fruktar att det bara kommer att dröja några år innan jag får ett mail från Blogger och mitt webbhotell, där de ber mig att ta bort alla sidor som innehåller kritik mot islam.

Om det är någon som skall be om ursäkt så är det muslimerna och islams ledare. De borde t ex be om ursäkt för de personer som mördats under demonstrationerna (hittills handlar det om ca 40 personer). Om islam vore så kärleksfull och underbar som muslimerna själva säger, så borde delegationen från Gulfstaterna i stället bett EU om ursäkt för all skadegörelse som skett i Europa och för alla poliser som skadats under demonstrationerna där. Faktum är att vissa grupper i Libyen faktiskt tagit avstånd från mordet på USA:s ambassadör där. Denne var tydligen populär bland libyerna, eftersom de upplevde att han hjälpt dem under upproret mot Khadaffi. Men detta är undantag.

Det krypande vi idag ser i Västvärlden gentemot islam är mycket farligt, eftersom det uppmuntrar muslimerna att flytta fram sina positioner. Detta kan i sin tur leda till en farlig utveckling, där till slut rena nazistpartier får makten (i t ex Sverige), eftersom majoriteten av invånarna i Väst till slut tröttnar på islam och muslimernas fasoner.

Jag hittade på en australiensk nyhetssajt följande inlägg med anledning av våldsamma muslimska demonstrationer i Sydney:
Ett öppet brev:
Peter FitzSimons, 16 september, 2012
Till de muslimska demonstranterna…
Har vi Sydneybor uppfattat detta rätt?
På grund av att någon misslyckad person på andra sidan Stilla Havet har gjort någon slags amatörvideo, som förolämpar er speciella gud, så anser ni följande vara berättigat:
Ta över Sydney CBD (Central Business District, dvs centrum av Sydney).
Avsiktligt förstöra egendom.
Kasta sten på poliser som inte gör något annat än sin plikt.
Vifta med skrattretande affischer med texter som ”Halshugg alla som förolämpar profeten”.
Vi måste fråga, ”Har ni någon som helst idé om vad era handlingar leder till? Förstår ni inte att resultatet av sådana oansvariga, skrämmande handlingar är att ge bränsle åt varje rasist i hela landet, så att varje dålig stereotyp bild de någonsin haft om er förstärks, och att detta kommer att ge allvarliga konsekvenser för de hundratusentals fredliga och laglydiga muslimer som finns i Australien?
Kortfattat, VAD ÄNDA IN I H-VETE TÄNKTE NI PÅ?!
Inse detta, och det snabbt: en del av er kanske kommer från länder där denna typ av handling är acceptabel. Men den är inte acceptabel i detta land. I detta land har ni rättighet att tillbe vilken förbaskad gud ni vill. Andra har rättighet att tillbe sina gudar.
Och jag har rättighet att säga att dessa påhittade vänner är nonsens. Men ni har inte rättighet att skapa kaos som ni gjorde igår, enbart för att ni inte gillar en misslyckad video!
Rasisterna har sagt i åratal, ”Om ni inte giller det sätt på vilket vi gör saker här, res tillbaka dit där ni kommer ifrån.” Resultatet av det ni gjorde igår – när det gäller de personer som skämde ut sig i Sydney centrum, inte den stora gruppen av australienska muslimer – är att stora delar av landet nu känner samma sak som rasisterna. Bra jobbat!
Bitte Assarmo, som inte tillhör den politiskt korrekta kultur”eliten” skrev för ett par veckor sedan ett mycket bra inlägg på Newsmill om hur svenska journalister kryper för de islamistiska fundamentalisterna. Jag saxar:
De senaste dagarna har svenska medier rapporterat i parti och minut om det ökande våldet i den muslimska världen och om mordet på den amerikanska ambassadören i Libyen. Och det står helt klart vad som ligger bakom våldet, enligt svenska medier. ”Film om Muhammed orsakade attackerna”, skriver Ekot och de flesta andra medier hänger villigt med. Att våldsverkarna själva skulle ha något ansvar tycks, enligt svenska medier, otänkbart. Ett och annat ambassadörsmord är väl ingenting, inte när Muhammed blivit kränkt i all sin helighet.
I Rapports 19.30-sändning den 13 september kunde vi höra Lisbeth Åkerman med gravallvarligt tonfall tala om skymfandet av Profeten Muhammed som om denne varit hennes egen och hela Sveriges profet. Som om islamisternas sanning nödvändigtvis också är vår. Och sedan hon och utrikeskorrespondenterna hastat över våldet med några bilder av brinnande amerikanska flaggor och ett gäng unga män som skanderar "Död åt USA! Död åt Israel!" gick nyhetsankaret snabbt över till det som, enligt Rapport, är det viktigaste, nämligen att "allt tyder på att det är antimuslimska, kristna kopter i USA som ligger bakom filmen."
Faktum är att Rapport uppmärksammade själva filmklippet betydligt mer än det våld som nu ges uttryck för i arabvärlden. Plötsligt är "nidfilmen" minst lika allvarlig som våldet, och islamologen Jonas Åkerback beskrev hur hela den muslimska världen nu skakas av det faktum att den profet som enligt deras tradition är felfri och perfekt nu smutskastas.
Det finns faktiskt inget annat våld utom just det islamistiska våldet som ursäktas med att våldsverkarna blivit ”kränkta” och ”provocerade”. När Jan Hjärpe i sin artikel på Newsmill fortsätter att tala om att provokationer kan utlösa mer våld, och påminner om det omoraliska i att provocera islam, vet man inte om man ska skratta eller gråta. När hörde vi sist en islamolog tala om det moraliskt förkastliga i att arabvärlden bränner flaggor, uttrycker judehat och förföljer och fördriver människor av annan religion? Som sagt, det är skillnad på religion och religion. Och det är en attityd som är både infantil, stötande och direkt farlig. Infantil är den därför att Sverige är ett fritt och sekulärt land där Muhammed inte är – och inte heller ska vara – mer vördad än någon annan. Det blir hejdlöst barnsligt när ett svenskt nyhetsankare uttalar hans namn som om hon böjde knä inför en gudom och direkt skrämmande när en islamolog som Jan Hjärpe mer eller mindre uppmanar till lydnad inför överheten.
Stötande är den därför att krypandet inför islamistisk fundamentalism är en skymf både mot det demokratiska svenska samhället och mot de många muslimer som kommit hit för att slippa just den här typen av aggressionsyttringar. Det finns oerhört många muslimer som gärna sväljer förolämpningar mot Muhammed och mot islam, precis som landets kristna sväljer den ena förolämpningen efter den andra mot Kristus och kristendomen, eftersom de vet att åsikts- och yttrandefrihet är en förutsättning för demokrati. Nu likställs dessa muslimer med en minoritet extrema fundamentalister, som använder våld istället för dialog.
Om nu Muhammed verkligen vore så god och felfri som hans anhängare vill framställa honom, då skulle frukten av hans lära se helt annorlunda ut. Då skulle vi inte se pöbelhopar som springer omkring och bränner flaggor, lynchar kristna eller andra icke-muslimer som råkar komma i vägen, och vrålar av hat och raseri. Sådana är inte kärlekens frukter! Jesus säger i Matteus 12:33:
Ni måste döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.
Frukten av islam talar inte precis för att islams Profet skulle vara så god och felfri som hans anhängare påstår. Bollen ligger hos muslimerna, inte hos Väst eller hos mig. Det är inte jag som säger att islams frukt är dålig. Det är islams anhängare som visar detta genom sina handlingar. Och om nu, som islams tillskyndare hävdar, de våldsamma demonstrationerna med anledning av filmen "Islams oskuld" (och rent generellt muslimsk terror) inte är representativa för islam, varför hör vi då inte ett tydligt ramaskri från den stora majoriteten av muslimer? Där de sanna muslimerna skarpt tar avstånd från de som missbrukar Allahs namn och Profetens budskap till att göra onda saker. Den nästan totala tystnaden från 1 miljard muslimer talar sitt tydliga språk och får i varje fall mig att misstänka att våld och hat och hot är fullt förenliga med Profetens bud, ja att Profeten till och med uppmanar till sådana handlingar. Vill man förvissa sig om att så verkligen är fallet, är det bara att läsa Koranen och hadítherna. Där framgår klart vilket fruktansvärt öde som väntar Västvärlden när islam väl har etablerat sig i våra länder.

Om islam verkligen vore så god och kärleksfull och fridsam som mullorna och Västvärldens intellektuella "elit" hävdar, då skulle vi i stället för hat och hot och mord och våld och terror se sjukhus och barnhem växa upp i fattiga länder, byggda i Muhammeds namn, och dessa sjukhus och barnhem skulle då inte bara vara öppna för muslimer utan för alla människor, oavsett kön, religion, folkgrupp, politisk åskådning etc, på samma sätt som det i alla fattiga länder finns sjukhus etc byggda i Jesu namn, vilka är öppna för alla människor. Om islam verkligen vore kärlekens och fridens religion, förväntar jag mig också att Stormuftin av Jerusalem uppsöker Överrabbinen i Jerusalem och erbjuder judarna att bygga en synagoga på Tempelbergets topp, med motiveringen att "Tempelberget är ju också en helig plats för er". När jag får se detta ske, då skall jag erkänna att islam tillhör de goda krafterna på jorden (även om detta knappast skulle leda till att jag blev muslim).

Journalisters och politikers och andra medlemmars av kultur”eliten” krypande inför islamisterna är äckligt, motbjudande, fegt och ondskefullt (särskilt med tanke på hur de samtidigt häcklar och hånar den kristna tron). Och som Assarmo skriver, så är kultur”elitens” kryperi inför islam ett oerhört svek mot de muslimer som har flytt till Väst för att undkomma förtrycket i sina hemländer. Det tycks som att Västvärldens ”elit (=drägg)” är beredda att sälja den Västvärldens frihet, som har kostat så mycket blod att erövra, för att anpassa Europa till islams krav. Detta är inget annat än rent landsförräderi och detta ställer jag inte upp på!

Det är ett förräderi mot alla de miljoner allierade soldater, som under Andra Världskriget offrade sina liv, eller som blev handikappade för livet, för att försvara just den frihet som Europas s k intellektuella nu är på väg att sälja ut! Det vi ser just nu hos kultur”eliten”, och som blir alltmer tydligt, är hur den nakna ondskan alltmer börjar visa sitt fula tryne. Ärligt talat är jag nästan mer arg på de som förråder Västvärldens frihet än jag är arg på islamisterna. De senare förstår jag åtminstone hur de tänker och fungerar. Hur journalister, politiker etc tänker är för mig en gåta. Hur kan dessa människor krypa inför en ideologi som står för allt som kultur”eliten” säger sig inte stå för? Svaret är kanske att kultur”eliten” egentligen inte står för det de säger sig stå för (frihet, jämlikhet, yttrandefrihet), utan att de i stället gått över till den mörka sidan utan att berätta det för oss. Det börjar bli ruggigt spännande det här! Fortsättning följer.