Allt fler fakta kommer nu fram. Beträffande den turkiska organisationen IHH, som är en av de organisationer som står bakom Ship to Gaza, och som jag skrev om i en tidigare blogg, så skriver Dr Magnus Norell, tjänstledig analytiker vid FOI (Totalförsvarets Forskningsinstitut), och för tillfället verksam vid the Washington Institute for Near East Policy, följande på NewsMill:
IHH är nära relaterad med Hamas och har en lång historia av att stödja väpnat motstånd, inkluderande terrorism mot Israel. Organisationen har också nära band med andra militanta islamistiska organisationer inkluderande al-Qaida. Den nuvarande presidenten för IHH, Bulent Yildrim var redan på 1990-talet involverad i att rekrytera medlemmar och sända dessa till krigszoner som Bosnien, för att de skulle få stridserfarenhet. Flera medlemmar i IHH har arresterats i Turkiet för att bl a ha köpt material för bombtillverkning från turkiska terrorgrupper.
För att förstå vad som ligger bakom aktionen Ships to Gaza måste vi analysera de människor som ligger bakom. I Sverige känner vi ju till Mankell, Gardell och några till. För att vidga våra vyer går vi till MEMRI (Middle East Media Research Institute), som granskar media i muslimvärlden. Där har man vaskat fram uppgifter om några av ”freds”aktivisterna ur bl a artiklar i arabiska tidningar.
Den egyptiska delegationen som fanns ombord på ett av fartygen inkluderade två medlemmar i Muslimska Brödraskapet (som stöder jihad och terror). En av dessa, Al-Baltaji, som är biträdande sekreterare i Brödraskapets parlamentariska gren i Egypten, sade vid en konferens i mars 2010, ”En nation som excellerar i att dö kommer att välsignas av Allah med ett liv i värdighet och med det eviga paradiset”. Al Baltaji sade också att hans rörelse ”aldrig kommer att erkänna Israel och aldrig kommer att överge sitt motstånd…” Al-Baltajis lösning på konflikten mellan Israel och arabvärlden tycks vara Israels utplånande. Att kalla Al-Baltaji för fredsaktivist känns synnerligen opassande. Den typen av fred, dvs fred genom att förinta motståndaren, kännetecknar onda diktaturer, typ Nazityskland, och inte fredsaktivister. Hitlers ”Pax Germana” (som innebar att när Tyskland besegrat alla länder i Europa, så skulle det ariska herrefolket regera och de andra skulle vara slavar eller förintas) tycks ha övergått i ”Pax Panarabia”, där muslimerna härskar över hela världen, och kristna och judar för att inte tala om ateister (som enligt Koranen skall behandlas mycket sämre än kristna och judar) är deras krypande undersåtar, helt utlämnade till muslimernas godtycke (i enlighet med sharíalagen).
Den libanesiska delegation bestod av sex medlemmar, under ledning av Dr Hani Suleiman, som deltog i en tidigare Gaza-konvoj i februari 2009. Han var advokat för den japanske terroristen Kozo Okamoto, vilket säger ganska mycket. Den senare, som var medlem i terrororganisationen JRA (Japanska Röda Armén), utförde 1972 tillsammans med två andra terrorister ett attentat mot Lodflygplatsen sydost om Tel Aviv i Israel. Plötsligt öppnade man eld med automatvapen mot folket i vänthallen och hann skjuta ihjäl 24 personer och såra ytterligare 78 innan man begick självmord eller sköts ned av flygplatsens säkerhetspersonal. JRA hade i alla år mycket nära kontakter med Folkfronten för Palestinas befrielse.
Dr Suleiman undertecknade 2006 en kommuniké, där han understödde den väpnade kampen i Palestina, Libanon och Irak. Den väpnade kampen i Irak innebär att man skickar självmordsbombare till bröllop, spränger barn i luften och terroriserar sitt eget folk. Vad har det med fred att göra? Dr Suleiman och Adolf Hitler tycks vara rörande överens om hur man skall definiera begreppet fred. "Utplåna alla som inte tycker som vi!"
Gruppen från Jordanien inkluderade Wael Al-Saka, en veteran från Muslimska Brödraskapet och Salam Al-Falahat, som var ledare för Muslimska Brödraskapet i Jordanien 2006-2008. I en intervju förra året deklarerade Al-Falahat, ”Vi i Muslimska Brödraskapet i Jordanien ser Palestina som en del av det islamska och arabiska landområdet, vilket aldrig får uppges – tvärtom, att försvara det är en nationell och legal plikt… Det Muslimska Brödraskapet stöder Hamas och varje arabisk rörelse som arbetar för att befria området” Och befria området innebär helt enkelt att utplåna staten Israel.
En ytterligare medlem i den jordanska delegationen var publicisten och journalisten Muhammad Abu Ghanima, en tidigare ledare för Muslimska Brödraskapets informationsbyrå i Jordanien. Han skriver regelbundet artiklar där han prisar Hamas och fördömer den palestinska myndigheten (MEMRI, där jag hämtat dessa uppgifter övervakar alla betydande media i arabvärlden). I en artikel attackerade han Egyptens president Mubarak, och uppmanade Brödraskapet i Egypten att störta regimen även om det skulle kosta tusentals martyrer.
Till sist bland jordanierna har vi Saud Salam Abu Mahfouz, också journalist och medlem i jordanska Muslimska Brödraskapets politiska parti Den Islamska Aktionsfronten. Hans son, som är jordansk korrespondent för Hamas Al-Aqsa TV, arresterades i Egypten 2008.
De jordanska fredsaktivisterna tycks ha gått samma kurs i fredsforskning som de libanesiska och egyptiska medresenärerna.
Syrien hade en enda deltagare, en kvinna vid namn Shadha Barakat. Hon medverkade som representant för Civil Association for Resisting Zionism och Aid for Palestine, vilken stöder väpnat motstånd i Palestina och i Irak. Och vi vet ju alla vad det väpnade motståndet i Irak innebär. Och vi vet vad det väpnade motståndet i Palestina syftar till – Israels förintelse. Ingen av de hittills uppräknade arabiska aktivisterna kan på något sätt kallas fredsaktivister.
Även Jemen, Kuwait och Bahrain hade deltagare i Ship to Gaza. Majoriteten, om inte alla, av dess stöder Hamas och den väpnade kampen. Utrymmet tillåter dock inte att jag ger några detaljer. För den läsare som vill ha mer fakta kan jag rekommendera att gå till MEMRI:S hemsida (http://www.memri.org/)
Ett antal israeliska araber deltog också i Ships to Gaza, bl a sheik Raed Salah, ledare för Islamska Rörelsens norra gren i Israel. Han stöder också Hamas och anser att PLO:s styre är illegitimt. Han kräver dessutom att alla palestinska flyktingar i världen (minst fyra miljoner) skall få återvända till Israel, vilket skulle förvandla Israel till en arabisk stat, där judarna skulle leva som andra klassens medborgare.
På det turkiska fartyget Mavi Marmara (där de tragiska dödskjutningarna ägde rum) fanns biskop Hilarion Capucci. Denne åtalades och fängslades i Israel på 1970-talet för att ha smugglat vapen från Libanon till PLO, men släpptes efter protester från Vatikanen. Att Capucci är en svuren fiende till Israel visas av att han, enligt vad algeriska aktivister berättat, hade sagt att han ”väntade på den dag när han kunde återvända till Palestina och höra kyrkklockorna och böneutropen ’Allah Akbar’ under himmelen över ett fritt Palestina”. I Cappucis och många andra av konvojdeltagarnas världsbild finns inte plats för det judiska folket i Israel. Får Cappuci etc som de vill, kommer judar inte att ha tillträde till Västra Muren – deras heligaste plats (detta har deklarerats av både Arafat och andra företrädare för den palestinska sidan). Innan Israel erövrade Östra Jerusalem 1967 användes Västra Muren av araberna som soptipp och latrin (islam har ingen som helst respekt för andra religioner). Man undrar vad svenska media skulle sagt om judarna hade använt Al-Aqsamoskén som soptipp och latrin (något som är helt uteslutet, eftersom judendomen respekterar andra religioner). Då hade vi antagligen fått se direkta raseriutbrott och tuggande av fradga i direktsändning. Det hade ju i och för sig varit ganska kul.
Det skulle vara intressant att veta hur man motiverar att det enda folk som har verklig anknytning till Jerusalem, dvs judarna, inte skall ha tillträde dit. Muslimerna har överhuvudtaget ingen verklig anknytning alls till Jerusalem. Denna stad nämns inte explicit i Koranen en enda gång, utan islams koppling till Jerusalem bygger på långt senare traditioner som inte har någon historisk relevans. Kristendomen har betydligt mer anknytning till Jerusalem än islam, eftersom många av Bibelns händelser utspelar sig där. Men kristendomens koppling dit är inte kulturell eller nationell. Judarna, å sin sida, har haft Jerusalem som huvudstad i över 1000 år. I Gamla Testamentet omnämns Jerusalem 629 gånger. Dessutom omnämns staden indirekt som Davids Stad och Sion mer än 150 gånger. Och så är man så fräck att man menar att judarna inte har någon som helst rätt till Jerusalem. Detta är ondska, djävulsk ondska från Helvetet, och något som Gud inte ser lätt på, den saken är klar.
Jag förstår mig inte på den kristna biståndsorganisationen Diakonia, som totalt befinner sig på kollisionskurs med Israel, och fullt ut tycks stödja den palestinska saken. Jag vill minnas att det fanns representanter från Diakonia ombord på något av fartygen. Jag skulle aldrig skänka ett öre dit. Och jag förstår inte att de vågar ha den inställning de har till den judiska staten. Men de kanske är lika bibelförankrade som K G Hammar, och då spelar det ju ingen roll vad Bibeln säger. Den typen av bibeltolkning brukar gå ut på att Gud är underställd den politiska korrektheten. Om något i Bibeln inte är politiskt korrekt, ja då bortser vi från det. Och därmed gör man sig själv till gud, vilket är att häda!
Som vi sett så står det helt klart att en del av konvojdeltagarna inte alls är några humanitära hjälparbetare. Hur stor del av aktivisterna som agerar nyttiga idioter och hur stor del som förstår vad de håller på med, vet jag inte. Jag misstänker att en hel del av de svenska deltagarna kan placeras in i det första facket. Man kan undra om Henning Mankell och grabbarna har några planer på att ordna en konvoj till Nordkorea, vars befolkning lider oerhört mycket mer än palestinierna. Och till Haiti gick inga konvojer för att visa sin solidaritet med detta lidande och fattiga folk. Nej Ship to Gaza utgör nog bara ett led i en ondskefull plan att steg för steg avlegitimera staten Israel.
När Israel har identifierat samtliga aktivister, kommer man säkert att ge närmare uppgifter om vilka dessa personer är samt deras politiska/ideologiska/islamistiska tillhörighet och aktivitet. Det skall bli mycket intressant att ta del av. Dessvärre kommer nog väldigt lite av detta att rapporteras i svenska media.
För den som fortfarande, efter att ha läst igenom ovanstånde, tror att alla deltagarna i Ships to Gaza var fredsduvor, kan jag rekommendera att leta lite på nätet efter filmsekvenser på bordningen av det turkiska fartyget. Jag ger inga länkar här, men det finns hur mycket material som helst på t ex Youtube.
Jag säger inte att Israel agerade perfekt, och det finns intern kritik i Israel av hur man gick tillväga vid bordandet. Kritiken är dock inte riktad mot soldaterna, som slogs för sina liv, utan mot de politiker som sände ut dem att lösa en omöjlig uppgift på fel sätt. Har fel begåtts kommer detta att utredas och det kan inte uteslutas att huvuden kommer att rulla (det gjorde det efter t ex kriget i Libanon för några år sedan). Bl a så tycks försvarsministern Barak sitta löst just nu.
Oavsett detta är omvärldens oförståelse för Israels dilemma tragisk. En stor del av skulden för att det gick som det gick ligger hos de aktivister som attackerade soldaterna. Dessutom handlade konvojen inte i första hand om hjälp till nödlidande. Då skulle man också hjälpa andra nödlidande i världen (som kristna organisationer gör). Ship to Gaza var i första hand en politisk manifestation med syfte att skada Israel maximalt. Att maskera detta som en hjälpinsats var utan tvekan ett snilledrag. Tänkt om Hitler hade varit så smart att han gick in Holland, Frankrike etc och delade ut mat och mediciner och rullstolar. Vem kan då säga något? Det är för övrigt ytterligare ett fartyg på väg mot Gaza just nu. I en tidning såg jag en bild på delar av lasten – rullstolar! Visst är det smart? Vem kan bli arg på den som delar ut rullstolar till handikappade? Och vad är det för onda människor som stoppar leveranser av rullstolar? Det hela är nästan vattentätt. Israelerna är inget vidare på PR det måste man erkänna. Kanske skulle de anställa några palestinska konsulter. Då skulle antagligen opinionen snabbt kantra över åt andra hållet.
Att det finns människor som vill skada och utplåna landet Israel, därtill drivna av hat och frustration och religiös och ideologisk fanatism, är en sak. Att media, och ännu värre Publicservicemedia, spelar med i detta spel är en annan och betydligt allvarligare sak. Vinklingen i Sveriges Radio och SVT uppnår just nu nya och oanade höjder. Jag mår fysiskt illa när jag lyssnar på inslagen och min undran är, ”hur långt kan man gå i orättfärdig nyhetsrapportering?” Men det kanske är ungefär som Einstein sade om dumheten, ”Det finns två saker som är oändliga, dumheten och universum, men jag är inte helt säker på det sistnämnda”. Kanske också orättfärdigheten utgör en del av oändligheten.
P.S. En liten intressant detalj. Irak är det enda arabland som inte uttalat sig om händelserna i samband med Ships to Gaza. Kan det ha att göra med att man där är hjärtligt trött på alla som stödjer självmordsbombare och terrorister? D.S.
