”Oskyldig till dess att motsatsen bevisats” är en av det civiliserade samhällets grundläggande rättsprinciper. Vår käre utrikesminister, Carl Bildt, kritiseras just nu för sitt engagemang i Lundin Oil. Detta bolag anklagas för att vara insyltat i det folkmord som begåtts i Sudan, där i värsta fall flera hundra tusen människor mördats (det är svårt att få fram några säkra siffror). Offren har varit svarta, varav de flesta muslimer, medan förövarna har varit arabiska muslimer. Det har till och med förekommit anklagelser om att Lundin Oil samarbetat med förövarna för att rensa attraktiva prospekteringsområden från befolkning. Saken är nu under utredning. Oppositionen kräver att Bildt tar time out eller att han avgår. Statsminister Fredrik Reinfeldt tycker att vi skall avvakta till dess att utredningen är klar. Han säger i Svenska Dagbladet den 21/6 i en artikel med rubriken ”Svensk åklagare synar folkrättsbrott”, ”Det måste rimligen vara så att först konstateras någonting och någon form av beslut fattas innan vi kan förhålla oss till det”. Och jag håller helt med Reinfeldt. Man kan och skall inte döma någon på förhand.
Men principen att man är oskyldig tills motsatsen bevisats tycks inte gälla alltid. Israel är alltid skyldigt ända till dess att motsatsen bevisats (och även då är Israel skyldigt i alla fall). När Reinfeldt skulle kommentera de första rapporterna från Israels bordning av Ships to Gaza, där det påstods att 19 personer hade dödats (i själva verket var det 9) och att det var rena blodbadet, uppvisade Reinfeldt inte någon som helst försiktighet. Man kan tycka att han som statsman borde sagt något i stil med, ”Ja, det låter ju förskräckligt det jag har fått höra, men vi får avvakta tills vi får mer tillförlitliga rapporter innan vi uttalar oss.” Någon sådan återhållsamhet uppvisade dock inte vår statsminister, utan han uttalade sig oerhört kategoriskt och kränkande och fördömande mot Israel. Detta utan att egentligen med säkerhet veta vad som hade hänt. Hade Ships to Gaza inträffat under Göran Perssons tid som statsminister är jag fullt övertygad om att han hade handskats med situationen på en helt annat och mycket mer rättfärdigt sätt.
Det tycks som att våra kära moderater inte bara bytt inställning när det gäller välfärd. De tycks också ha bytt ideologi helt och hållet. Jag upplever att både Bildt och Reinfeldt är direkt fientligt inställda till staten Israel. När det gäller Bildt känns det, utifrån det han skrivit och sagt, som att det är hjärtesak. Han tycker helt enkelt personligen fruktansvärt illa om Israel. Beträffande Reinfeldt vet jag inte om det handlar om hjärtats inställning eller fjäsk inför vissa väljargrupper. Skulle han på något sätt uppvisa förståelse för Israels bordning av Gazakonvojen, så skulle han med säkerhet omedelbart tappa alla muslimska väljare. Och här ser man demokratins stora svaghet. Sanning och rättfärdighet kommer i andra hand och fjäsk för väljarna i första hand. Man brukade säga att i Sovjetstaten ljög alla för varandra, ja man ljög till och med för sig själv. Allt byggde på lögn. Risken finns att ett demokratiskt land till slut hamnar i en liknande situation. Eftersom ingen politiker eller ledare vågar säga det som är sant, av fruktan för att stöta sig med någon väljargrupp, får vi till slut ett samhälle, där allt är baserat på lögn i lika hög grad som i en ond diktatur. I det ena fallet är lögnen påtvingad, i det andra är den frivillig (mer eller mindre). Statlig censur har ersatts med politisk korrekthet.
Efter vad jag har läst (jag har inte sett någon originalartikel med direkta citat) så har Fredrik Reinfeldt, när han höll tal i Turkiets parlament för några månader sedan, poängterat att Sveriges Regering inte står bakom Riksdagens beslut den 11/3 2010 att erkänna Turkiets behandling av det armeniska folket som folkmord (mellan 800 000 och en miljon armenier mördades, men också ett stort antal greker och assyrier/syrianer, fick sätta livet till mellan 1915 och 1923). Beslutet föranledde Turkiet att ta hem sin ambassadör. För mig framstår det som ofattbart att Reinfeldt känner sig föranlåten att särskilt påpeka att regeringen inte anser att det handlar om folkmord. Han kunde ha låtit bli att ta upp ämnet överhuvudtaget.
Regeringen har således valt att inte följa riksdagsbeslutet, och behöver inte heller göra detta, eftersom regeringen har yttersta ansvaret för utrikespolitiken. Moderaternas flörtande med Turkiet framstår dock för mig som obegripligt. Bild verkar vara beredd att offra sitt eget liv för att få med Turkiet i EU. Men vill vi verkligen ha med ett land som inte ens en gång kan erkänna mörka fläckar i sitt förflutna. Om ett land skall vara trovärdigt som demokrati, vilket man kan begära av ett blivande EU-land, måste man göra upp med sitt förflutna. Antag att Tyskland skulle förhållit sig på samma sätt när det gäller Förintelsen. Hade Reinfeldt då, om han talat inför Tysklands parlament, sagt att även om svenskarna och Sveriges Riksdag anser att Förintelsen var ett folkmord, så anser inte Sveriges Regering detta. Hur hade då människor reagerat?
Är Sveriges Regering rättfärdig? Jag anser inte det. Den ekonomiska politiken är klart överlägsen oppositionens, enligt min mening (och även enligt svenska folkets mening – i undersökning efter undersökning visar det sig att svenska folket har större förtroende för Regeringens ekonomiska politik än vad de har för oppositionens). Kanske är detta till stor del Anders Borgs förtjänst. Att ha en ekonomisk politik som fungerar är bra. Men ett land, vars regering inte utgår från sanning och rättfärdighet, kommer i långa loppet ändå att framstå som förlorare.
Turkiet är ett av de länder som allra starkast har fördömt Israel efter Ships to Gaza. Man kallar Gaza för ett koncentrationsläger, där Israel bedriver folkmord. Det är nästan så man skrattar om det inte vore så tragiskt. Hade Israel bedrivit folkmord på den palestinska befolkningen hade både Gaza och Västbanken varit folktomma vid det här laget. Sanningen är den att befolkningen på de palestinska områdena växer snabbare än i Israel, vilket den knappast skulle göra om Israel bedrev folkmord.
Turkiet är just nu invecklat i en militär kampanj mot den kurdiska gerillan. Under årens lopp har mångdubbelt fler kurder fått sätta livet till vid turkiska bombangrepp etc än när det gäller Israel och palestinierna. Varför säger inte Bildt och Reinfeldt något om detta? Om Turkiet har rätt att försvara sig mot angrepp, måste väl Israel ha rätt till samma sak. Dessutom så hotar inte kurderna Turkiets existens. De vill bara ha ett visst självbestämmande och rätt att tala sitt eget språk och slippa diskriminering. Palestiniernas slutmål är förintandet av staten Israel och, om man får tro många olika företrädare för Hamas och Hizbollah, också utplånandet av det judiska folket från jordens yta. Skulle då inte Israel ha rätt att försvara sig mot sitt eget utplånande?
Någon röst från mig i nästa val, kan knappast Moderaterna räkna med. Det räcker som sagt inte med en bra ekonomisk politik. Moderaternas fega inställning till Israel och deras krypande inför Turkiet fyller mig med fasa när det gäller vårt lands moraliska framtid. Dessutom, deras usla försvarspolitik, där man lägger ned vårt försvar och mutar väljarna med de pengar man på så sätt sparar, är synnerligen korttänkt, och det kan visa sig ödesdigert inom några år. Man brukar säga att varje land har en armé, antingen sin egen eller någon annans. Jag föredrar att Sverige har en svenska armé, stationerad i Sverige, framför att vi har en rysk armé på svensk mark.
