Någon undrade vad jag menade med min dikt i sista bloggen. Låt mig förklara:
1945, när Andra Världskriget var slut och friheten hade segrat över intoleransen och ondskan, dansade människor på gatorna i Sverige och många andra länder och pussades och kramades. ”Aldrig mer krig”, sade man. ”Nu ligger paradiset framför oss.” Men knappt hade freden kommit så började Kalla Kriget som hotade med ett Tredje Världskrig som kanske skulle bli ett atomkrig och utrota hela mänskligheten. Marxismen tog över ondskans stafettpinne från nazismen. Efter nästan 45 år kollapsade så Sovjetsystemet 1989 och människor dansade åter på gatorna och kramades och pussade. ”Nu har friheten och freden kommit!” Berlinmuren revs och demokratier återupprättades i Östblocket. Men redan låg nästa onda kraft och lurpassade i vassen. Islam och islamismen hade börjat röra på sig och tog nu över ondskans stafettpinne och blev nästa stora hot. Ja kanske det värsta hotet någonsin, eftersom fienden nu bor mitt ibland oss. Därför skrev jag ”Nazismen, marxismen, islamismen – tre trappsteg till Helvetet”. Min övertygelse är att tredje gången gillt kommer att bli värre än de två första gångerna. Men som sagt, den som lever får se. Tro inte på mig! Men det finns en verklighet och den kan varken du eller jag önska bort. Däremot kan vi ändra den. Men då måste vi göra något och inte bara låtsas som att det regnar.
