De intellektuella psykopaterna

I väntan på min första blogg efter att jag funnit mig tillrätta i Lissabon, så tänkte jag bjuda på en "gammal" men synnerligen aktuell artikel från min hemsida. Den är lång men är, enligt min mening, en av mina bättre och viktigare artiklar. De individer jag brukar kalla "Godhetskören", dvs den minoritet av ideologiskt förblindade intellektuella som skapat dagens snäva debattklimat i vårt land (ibland kallat åsiktskorridoren) tillhör utan tvekan den kategori människor jag brukar kalla intellektuella psykopater.

Klicka här för att gå till artikeln!

Det är inte lätt att gå alla till mötes

Häromdagen surfade jag runt lite på Internet och råkade hamna på en diskussionstråd på Flashback. Där diskuterade man min blogg. Även om meningarna var något delade var det överlag positivt. En av de som talade gott om min blogg tyckte dock att jag på senare tid verkade ha låst fast mig i det här med islam och invandring. Att det började bli alltmer tjatigt och enformigt. Han rekommenderade att i stället läsa mina äldre inlägg, eftersom de kändes friskare och hade mer flyt.

Det är ju ganska lustigt, eftersom jag precis, sedan ett par år tillbaka, börjat känna ungefär samma sak själv. Jag har ju också gett uttryck för detta i flera artiklar. I föregående blogg skrev jag t ex:

Jag vet inte om jag kommer att fortsätta att skriva på bloggen efter att jag flyttat. Som jag påpekat många gånger så har jag redan sagt det mesta när det gäller min syn på islam, invandring, ateismen, den kristna tron, svenska media, Godhetskören och mycket annat. Det finns inte speciellt mycket mer att tillägga. Det man [idag] läser i tidningarna är bara upprepningar av det som tidigare skett, och som jag redan kommenterat. Det är bara andra namn, andra orter och andra datum. Men principen är densamma hela tiden.

Så egentligen innehåller mina äldre inlägg (om man går ett par år bakåt i tiden) i princip allt som finns att säga om islam, massinvandringen till Sverige och dess konsekvenser och det allmänna tankeförfallet i vårt land.

Nu är det ju inte lätt att göra alla läsare nöjda. Med anledning av de tankar jag uttryckte i min förra bloggartikel, så påpekade en av mina läsare i ett mail att det ändå kändes skönt att få de senaste händelserna kommenterade, även om de i princip bara var upprepningar av det som skett tidigare. Vederbörande skrev:

När Siw Malmqvist för många år sen erbjöds rollen som Pippi Långström i någon musical var hennes första respons negativ. Hon tänkte att alla barn var välbekanta med henne och inget nytt kunde tillföras. Men så insåg Siw att det hela tiden fyller på med nya barn, för vilka Pippi kanske var okänd.

Kom att tänka på detta när du menar att allt har sagts. För mig är din blogg relativt ny. Visst, man kan hämta tidigare artiklar, men att läsa nyskrivet ligger betydligt närmre till hands.

Som sagt, det finns många aspekter på det mesta. När det gäller aktuella händelser och kommentarer så finns ganska många bra sajter att välja på. Alternativa media blir allt viktigare ju mer våra vanliga media sjunker ned i grupptänkande och en vilja att uppfostra människor till de rätta åsikterna i stället för att rapportera sanningen om vad som sker, och låta människor själva bilda sig en uppfattning. Politisk korrekthet och ideologiskt tänkande har idag till stora delar ersatt den sanningskärlek, objektivitet etc som normalt kännetecknar (eller i varje fall borde känneteckna) media i ett fritt, demokratiskt samhälle. När stora delar av verkligheten sopas under mattan och fakta förvrängs på olika sätt, vilket är vad som sker i Sverige idag, då kräver demokratin att människor kan få information från andra håll. Två sådana alternativa, svenska media jag kan rekommendera är (det betyder inte att jag håller med om allt som skrivs där, läsaren har själv ansvar att bedöma):

Avpixlat.info – Den av Godhetskören mest hatade av alla sajter (vilket är det finaste betyg man kan få). Kommentarfälten innehåller en del osympatiska inlägg, men läs artiklarna. De har oftast med källor, så man kan kontrollera det som sägs.
Dispatch International – En alternativ tidning, kan man säga.
Samtiden är en ytterligare nättidning (eller vad man skall kalla det). Där finns många bra artiklar, där politisk korrekthet och hjärndöd ideologi fått ge vika för Sanningen. Sidan uppdateras ofta. Här får vi bl a ta del av Nasrin Sjögrens vassa och visa penna då och då. Rekommenderas varmt.

På sajten MXp har Dag Selander nyligen lagt upp en lista på "20 svenska nätagenter (skribenter som står upp för sanningen om verkligheten)". Undertecknad har fått äran att vara med på denna lista. Klicka här för att se listan!

För den som vill ha en mer objektiv bild av Israel och situationen i Mellanöstern rekommenderar jag att läsa Jerusalem Post. Några ytterligare länkar hittar du i länksamlingen på min hemsida.

Över världen finns tusentals engelskspråkiga Internetsajter vilka rapporterar sådant som vanliga media (ibland, ganska välförtjänt, kallade ”fulmedia”) inte rapporterar. Självklart måste man använda sitt omdöme och kontrollera fakta. Men det gäller ju alla typer av media, inte minst SR/SVT och de stora tidningarna i Sverige. Allt måste prövas och bedömas.

Jag kommer säkert att få en del återfall och tjata om samma sak. Så blir några av mina läsare glada. Men jag skall försöka att inte tjata så mycket, för att glädja de andra läsarna. Ibland kan dock att tjata ha en viss funktion. Jag tänker då på den romerske senatorn Cato, som avslutade alla sin tal i den romerska Senaten med "För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras". Han fick till slut sin vilja igenom. Cato betraktade Karthago som Roms huvudfiende allt sedan Hannibal 100 år tidigare hade försökt erövra Rom. Personligen menar jag att vår tids politiker och kulturelit utgör ett lika stort hot mot Sveriges säkerhet och välstånd som Karthago gjorde mot Roms framtida säkerhet. Jag vill inte förstöra några människor. Det jag vill förstöra är kulturelitens etc inflytande och hindra dem att föröda sitt eget land. Vilket de är på god väg att göra.

För övrigt anser jag att Godhetskörens inflytande bör genomskådas!

Nu lämnar jag Sverige!

Kära läsare (och ni andra)!

Som kanske märkts så har det varit lite stiltje på min blogg de senaste månaderna. Ett av skälen till detta är att jag tillbringat några månader i mitt älskade Lissabon för att lyssna på fado och njuta av livet och ett skönare klimat, och samtidigt koppla av från allt man kan bli upprörd över i Sverige (t ex våra ryggradslösa politiker som säljer ut sitt eget land till islam och som i den falska godhetens namn tillåter ett allt otryggare samhälle att utvecklas, där gamlingar inte längre vågar öppna när det ringer på dörren och där hundratals områden i Sverige idag inte längre tillhör Sverige – polisen kan bara åka in i dessa områden med stora, tungt beväpnade insatsstyrkor).

Jag har nu skaffat en lägenhet i Lissabon. Denna ligger precis där jag vill att den skall ligga, vilket är stadsdelen Graça, som ligger på den högsta av Lissabons kullar. Till lägenheten hör två balkonger med utsikt över den vackra Tejofloden, som flyter genom Lissabon. Det är bara några minuters promenad till mina favoritfadoställen. Jag planerar att flytta dit någon gång i höst, om allt går som det skall. Dessvärre går ju inte allt som det skall när man fyllt 70. I varje fall inte alltid. Men vi får hoppas att det blir som jag tänkt den här gången.

Bilden (klicka på bilden för att göra den större) är visserligen inte tagen från min lägenhet, men den är tagen från en plats inte långt ifrån där jag kommer att bo. Lissabon är en stad efter mitt hjärta. Det är ju också Stockholm, där jag bott i många år, men tyvärr så har det Stockholm jag ser idag föga likhet med det Stockholm jag minns. Att komma till Lissabon är att komma 50 år bakåt i tiden i vissa avseenden. Och det passar mig perfekt.

Jag vet inte om jag kommer att fortsätta att skriva på bloggen efter att jag flyttat. Som jag påpekat många gånger så har jag redan sagt det mesta när det gäller min syn på islam, invandring, ateismen, den kristna tron, svenska media, Godhetskören och mycket annat. Det finns inte speciellt mycket mer att tillägga. Det man läser i tidningarna är bara upprepningar av det som tidigare skett, och som jag redan kommenterat. Det är bara andra namn, andra orter och andra datum. Men principen är densamma hela tiden. När det gäller min hemsida, som innehåller artiklar av mer bestående värde, kommer jag att försöka ha den kvar och även skriva nya artiklar (jag har många planerade sådana). Bloggen kostar ju inget att ha kvar, så den får väl ligga där den ligger. Jag har några nya bloggartiklar planerade, som jag kommer att skriva innan jag flyttar. Inget hindrar givetvis att jag fortsätter att skriva från Lissabon, men vi får se hur det blir med den saken.

Tyvärr är min visualisering av det framtida Sverige synnerligen mörk, men jag hoppas verkligen att jag har fel. Inte bara för min egen skull utan framför allt med tanke på kommande generationer. Hur ett folk (det svenska folket) frivilligt kan välja att ge bort sitt land till en förtryckande ideologi (jag tänker då på islam) är för mig helt ofattbart. Min hjärna kan helt enkelt inte ta in detta. Speciellt med tanke på vilket fruktansvärt lidande detta kommer att åsamka de egna barnen. Men svenska folket har tydligen sagt sitt (87 procent röstade ju i sista valet på fortsatt massinvandring av muslimer till Sverige), och då får det bli så.

Nu kan man förstås ifrågasätta vad svenska folket verkligen röstade på. Valet handlade inte om att svenska folket, utifrån sann kunskap om konsekvenserna av invandringen till Sverige, om vad islam står för etc, valde som de gjorde, utan svenska folket lurades av manipulerande, ljugande, trixande, vinklade journalister att rösta ungefär som journalisterna ville att de skulle rösta. Så det största ansvaret faller över våra journalister och politiker och vår kulturelit, dvs de som normalt skulle värna om sitt folk och sitt land (eftersom de borde förstå mer av det som sker än vanliga människor), och som nu i stället har förrått sitt folk och sitt land. Precis som att journalisterna, politikerna och kultureliten förrådde tyska folket på 1930-talet och fick dem att anamma Adolf Hitler (denne kom ju till makten inom det demokratiska systemet, vilket han sedan snabbt avskaffade), med katastrofala konsekvenser som följd (långt innan Hitler blev Rikskansler så hade han starkt stöd från både Kapitalet och många kulturpersoner – t ex så tillhörde två nobelpristagare i fysik, Johannes Starck och Philipp Lenard, hans främsta vapendragare).

Jag vill i alla fall önska mina läsare en riktigt Glad påsk!!! Även om jag personligen har svårt att känna någon större glädje när jag tänker på mitt arma lands framtid. Min tröst och mitt hopp är att Gud har allt i sin hand.

Vad är godhet?

Den här gången tänkte jag "sända" en gammal repris. För ett och ett halvt år sedan skrev jag en artikel, där jag diskuterade godhetsbegreppet. Huvudpunkten var att vi kristna låter ateisterna definiera innebörden av ordet godhet. I stället för att gå till Bibeln, låter vi Aftonbladet bestämma hur vi kristna skall ställa oss till u-hjälp, invandring och liknande frågor (som ytterst handlar om godhet).

Kristendomen talar mycket om kärlek. Man kan säga att om man med ett enda ord skulle försöka fånga kristendomens innersta väsen så är nog ordet "kärlek" det första ord som dyker upp i tankarna. När man studerar Bibeln ingående så finner man emellertid att kärlek alltid är kopplad till ordet sanning. Kärleken kommer, om den kopplas till sanning, att verka för en bättre värld.

I den judiska kulturen finns uttrycket ”Tikkun Olam”, som betyder att ”reparera världen”. Detta uttryck ingår i den dagliga judiska bönen. Tikkun Olam tolkas som att världen inte är perfekt och att vi människor är kallade av Gud att hjälpa till att göra den bättre. Även om man inte använder själva uttrycket Tikkun Olam inom kristendomen så finns detta i hög grad även där (den judiska Skriften, dvs Gamla Testamentet, är ju en helig skrift inom kristendomen och Jesus var dessutom jude fullt ut). Oräkneliga människor har därför, inspirerade av Jesu undervisning, gett sina liv åt att lindra lidandet på jorden; genom att bygga sjukhus, ta hand om gatubarn, bygga skolor för att genom ökad kunskap i ett land kunna höja levnadsstandarden där, etc.

Den sanna kärleken är inte en kravlös, menlös, sliskig sirap (vilket den blir om den isoleras från sanningen). Kung Salomo skriver i Höga Visan:

Ty kärleken är stark såsom döden, dess trängtan obetvinglig såsom dödsriket; dess glöd är såsom eldens glöd, en HERRENS låga är den (8:6).

Höga Visan handlar på ytan om kärleken mellan man och kvinna, men symboliserar också Guds kärlek till människan. Guds kärlek är inte en likgiltig välvilja, utan liknas vid en eld. Den är passionerad. Den utgår från sanningen och bygger upp och skapar något gott.

Kärlek utan sanning blir bara en sötsliskig sirap, som kanske gör att man själv känner sig god. Men den åstadkommer inget bestående gott. Resultatet blir kanske applåder på den politiskt korrekta teaterscenen, men inget mer. Sanning utan kärlek blir å andra sidan iskall lagiskhet, som inte förvandlar människor i deras inre, även om sanningen kanske kan lösa vissa typer av problem, åtminstone ytligt och kortsiktigt. Men tillsammans så reparerar kärleken och sanningen världen. Kärlek och sanning i förening skulle man kunna kalla för vishet. Kärleken talar om för oss vad det yttersta målet är och sanningen hjälper oss att nå detta mål så effektivt som möjligt. Då helas trasiga hjärtan. Brustna relationer återupprättas. Munnar mättas. Och världen formas, såsom Gud hade tänkt att världen skulle vara.

Den godhet vi ser idag, den politiska korrekthetens godhet, definierad av kultureliten på Södermalm i Stockholm, kan inte skapa en bättre värld, eftersom den inte är baserad på sanning. Den är på samma nivå som att av "snällhet" köpa knark till sina drogberoende barn i stället för att hjälpa dem ur deras beroende. Den sanna kärleken kan förvandla föräldrar till rasande lejon, som utan fruktan konfronterar knarklangare och mesiga politiker. Den sanna kärleken vägleds inte av vad som är politiskt korrekt, eller av fruktan för vad andra skall tycka, utan den vägleds av det som är sant.

Det gör mig väldigt ont att se hur kristenheten idag i alltför hög grad låter kultureliten bestämma vad som är gott och ont. I stället för att låta kristendomens manual, Bibeln, avgöra. Jag känner mig tyvärr alltmer främmande för mycket som jag hör från kristna. Det är bara ett ogenomtänkt upprepande av vad man hört på TV och läst i våra dominerande media. Den godheten drivs inte av kärleken och sanningen, utan av fruktan för vad andra skall tycka. Ängsligt sneglar man sig omkring så att man inte råkar säga fel saker och därmed fryses ut från gemenskapen. I stället för att vara sanningens röst. Staden på berget som lyser så att alla kan se det. Sanningens fyr som vägleder vilsna människor på livets ocean.

När man vill påverka finns det vissa effektiva trick. Ett sådant är att kapa ord, vilka har en inbyggd positiv klang (ungefär som ateisterna kapat ordet humanist och numera kallar sig Humanisterna). T ex ord som godhet, generositet, tolerans, mångfald, öppenhet och även då humanism. I och med att man har fått något slags monopol på ett visst ord, kan man sedan lätt manipulera människor. Till den som inte håller med, säger man då bara, "Så du vill inte vara god?!" Vilket översatt betyder, "Eftersom du inte håller med mig är du inte god (utan ond)". Och med "god" menas då "tycka samma sak som vi (=Godhetskören)". Man kan också manipulera människor genom att på analogt sätt kapa negativt laddade ord som rasism, fascism, snålhet, intolerans etc. När företrädare för de självutnämnda goda säger "Eftersom du är emot den nuvarande invandringspolitiken är du rasist och intolerant", så betyder detta egentligen, "Eftersom du inte håller med mig är du ond". Om man inte håller med kultureliten (Godhetskören) är man således definitionsmässigt ond och om man håller med kultureliten är man definitionsmässigt god. Punkt slut. Och det är av detta skäl som vi inte har någon verklig debatt i vårt land när det gäller svåra frågor. Kulturelitens manipulerande omöjliggör varje meningsfull diskussion om hur vi bäst kan hjälpa människor (detta förstärks dessutom av att media och politiker utgör en del av kultureliten). Och så får vi det debattklimat som vi har just nu i Sverige, och som t ex danskarna fascinerat betraktar (de äcklas av den svenska självgodheten – tror du mig inte läs lite danska media så får du se – det är bara att gå till deras hemsidor, t ex Berlingske).

Som kristen måste man fråga sig vad det innebär att vara god? Innebär det att tanklöst anamma medias definition av godhet (som inte får ifrågasättas – bara att ifrågasätta denna definition gör att man automatiskt klassificeras som ond)? Eller innebär det att söka svaret i kristendomens källor? Att fråga Jesus? Jag kan t ex inte se att Jesus befaller oss som kristna att förstöra vårt eget land och vår egen kultur, för att hjälpa andra (jag hävdar med bestämdhet att man kan hjälpa människor utan att förstöra sitt eget land!!!). Men rätta mig gärna om jag har fel. Jag tar tacksamt emot bibelverser som bevisar att jag har fel. Jag lovar att ändra mig i så fall!

I den artikel jag nämnde inledningsvis så diskuterar jag denna fråga, vilken jag upplever såsom synnerligen aktuell just nu.

Så, om du vill, läs artikeln! Klicka här!

Inför valet 2014 – del 4 (en knapp vecka kvar till valet)

Royal Society är namnet på Storbritanniens vetenskapsakademi. Den grundades redan 1660 och har haft många berömda medlemmar; Isaac Newton, Michael Faraday, James Clark Maxwell, Charles Darwin, Ernest Rutherford och Paul Dirac för att nu nämna några. Alla dessa tillhör de absolut främsta inom sina respektive områden. Valspråket för denna illustra akademi är ”Nullius in verba”, vilket är latin och betyder ungefär ”Genom ingens ord” (On the word of no one). Innbörden är att man inte skall godta något bara för att en viss person (eventuellt en auktoritet) säger att det är så. Man skall enbart acceptera såsom varande sant, det som kan bevisas genom logiska argument, grundade på fakta. Och de fakta man utgår från måste i sin tur vara baserade på objektiva experiment och observationer, vilka kan granskas, kontrolleras och upprepas av andra forskare. Detta är själva essensen av det som kallas vetenskap (jag talar i första hand om naturvetenskap – inom beteendevetenskaperna tvingas man dessvärre att också använda andra och mindre säkra metoder).

(Jodå, jag vet att jag tagit upp detta med "nullius in verba" i tidigare artiklar, men många läsare kanske bara läser just den här artikeln. Dessutom brukar man ju säga att "repetition är all kunskaps moder".)

”Nullius in verba” innebär således att det som är sant är sant oberoende av vem som säger detta. Om ett visst påstående är sant, så är det sant även om det står i Hitlers Mein Kampf! Och det är i så fall lika sant som om Moder Théresa eller påven eller Fredrik Reinfeldt eller Albert Einstein skulle ha sagt samma sak (under förutsättning att det verkligen är sant).

I den svenska debatten tycks man tillämpa motsatsen till ”Nullius in verba”. Skulle t ex en kristen hävda att 2+2=4, så skulle många ateister omedelbart avfärda detta som lögn, eftersom allt som en kristen säger, i deras ögon per definition måste vara fel. Skulle en Sverigedemokrat säga att Stockholm är huvudstad i Sverige, skulle på samma sätt Godhetskören omedelbart kalla detta för århundradets lögn, enbart för det sagts av en Sverigedemokrat (jag överdriver givetvis – men läsaren förstår säkert vart jag vill komma). Ändå inser (förhoppningsvis) alla människor att det är Royal Society och inte Godhetskören i Sverige som har den korrekta definitionen av sanning (om vi nu med sanning menar ”det som stämmer överens med fakta, dvs såsom det i själva verket är”). Absoluta sanningar är absolut sanna, och står över ideologier och trender och majoritetens åsikt, och vad som är politiskt korrekt. Sanningen i ett påstående kan inte heller avgöras genom att t ex kasta tvivel över den person som uttalat detta påstående, och hänvisa till vederbörandes förment låga moral eller stora okunnighet (hur vanligt är inte detta som debattknep – där retorik alltför ofta får ersätta logik). Inga debattknep kan motbevisa det som är sant (däremot kan debattknep, använda av en skicklig debattör, få åhörarna att tro att denne debattör har rätt fast han/hon har fel, men det är en helt annan historia)!

Detta var en liten inledning och grundmålning inför att jag nu skall citera lite grand från sajten Avpixlat.info. Denna sajt betraktas ju av media som rasistisk och full av fördomar etc. Jag håller inte med om detta, men låt oss inte spilla tid på att penetrera den frågan här. Då tappar vi fokus. Ovan har jag försökt visa att det inte spelar någon roll vem som uttalar ett påstående, när det gäller att bedöma om påståendet är sant eller falskt. Är det sant så är det sant vare sig det står i Expressen eller Aftonbladet eller sänds i SVT eller skrivs på Avpixlat eller står som klotter i en tunnelbanenedgång eller står på min hemsida. Och om den absoluta sanningen är att ett påstående är falskt, ja då är det falskt även om SVT eller DN eller våra partiledare påstår att det är sant. Ja till och med om 100 procent av mänskligheten hävdar att det är sant, så är det i alla fall falskt.

För några dagar sedan hade Avpixlat en ganska intressant artikel där man tog upp tio skäl mot Sveriges nuvarande invandringspolitik. Jag hävdar att alla dessa angivna skäl är relevanta (fast förvisso inte politiskt korrekta). Här följer dessa 10 punkter plus lite av mina egna kommentarer.

1. Svensk invandringspolitik är extrem. Se min föregående blogg, där jag klart och tydligt, utifrån odiskutabla fakta, visar att så är fallet.

2. Invandringen gör Sverige fattigare. Eftersom den kostar oerhört mycket pengar. Detta har både Fredric Reinfeldt och Anders Borg erkänt under senaste månaderna. Svenska folket kommer att få dra åt svångremmen rejält för att betala vad invandringen kostar. Ja inte bara rejält, utan på sikt kommer konsekvenserna att bli förödande för vårt land.

3. Invandringen har skapat en ny underklass. 1990 fanns 3 ”utanförskapsområden” i Sverige. 2006 hade de ökat till 156 och 2013 till 186. I dessa områden frodas kriminalitet och gängförtryck plus att de som bor där inte har det speciellt bra. Och dessa områden breder ut sig alltmer och polisen är i princip maktlös.

4. Invandringen gör Sverige till ett farligare land. Detta på grund av att vissa invandrargrupper är extremt överrepresenterade när det gäller brottslighet och då speciellt våldsbrott (framför allt gäller detta muslimer och bland dessa framför allt de som kommer från Somalia, men även från andra länder i Mena – dvs Mellanöstern/Nordafrika plus Somalia). Om detta har jag skrivit i många andra artiklar. Där finns också mängder av källor som visar att detta inte bara är ett tomt påstående (jag skulle verkligen, av hela mitt hjärta önska att det vore ett tomt påstående).

5. Invandringen gör Sverige mer muslimskt. Som jag skrev i en tidigare artikel så är det vanligaste mansnamnet i Oslo nu Muhammed. Något säger väl detta i alla fall. Och vad kommer att hända när Sverige har 50 procent muslimer? Ja du, käre läsare, fundera lite över det! Tror du paradiset kommer till Sverige då? Eller helvetet? Tja, titta på hur det ser ut i muslimvärlden så kanske du får en föraning vad som väntar vårt land!

6. I journalistkåren finns ett stort stöd för partier som stödjer en extrem invandringspolitik. Detta förklarar varför medias rapportering inte handlar om analys och nyhetsrapportering utan snarare om propaganda för det gränslösa samhället, vilket är marxisternas våta dröm. De tror nämligen att i det kaos som då uppstår så kommer marxismen att resa sig och skapa det nya paradiset (där givetvis alla oliktänkande omedelbart kommer att mördas i godhetens namn). Och det är ju därför marxister och islamister kan samarbeta. Muslimerna hoppas att på samma sätt kunna utnyttja kaoset för att skapa det världsomspännande kalifatet. Problemet är att om detta kaos nu skulle inträffa (vilket inte kan uteslutas helt) så skulle marxister och islamister omedelbart börja kriga mot varandra. Den som har minsta lilla gnutta hjärnsubstans kvar inser givetvis att dessa två ideologier är 100 procent inkompatibla.

7. Sverige är inte demokratiskt (när det gäller invandringsfrågor, eftersom svenska folket inte får reda på sanningen om invandringen och dess konsekvenser både på kort och lång sikt). Våra folkvalda politiker och våra journalister (undantag finns men alltför få) bedrar hela svenska folket och manipulerar landet mot en kommande mardröm.

8. Den viktigaste frågan för 7 av 8 riksdagspartier är tydligen att fortsätta den extrema invandringspolitiken. De flesta politiker är helt fångna i den politiska korrekthetens hjärngrepp och överbjuder varandra i sin iver att framstå som så goda som möjligt. Ju mer invandrare man säger sig vilja ta emot, och ju mer förmåner man säger sig vilja ösa över dessa, desto mer applåder får man. Än så länge har inte SM i godhet avgjorts, men vi börjar antagligen närma oss finalen.

9. Invandringsförespråkare är hycklare. De bor inte själva på de ställen där vanliga invandrare bor. Och speciellt inte där muslimska invandrare bor. De bor på Högalid på Söder i Stockholm och liknande platser, och de enda invandrare de kommer i kontakt med är kinesiska docenter i nanoteknologi. När en badstrand vid Hornsbergs strandpark i Stockholm (det är i de trakterna som många av Godhetskörens medlemmar bor) för några månader sedan togs över av (jag citerar här från en artikel i Avpixlat):

omkringliggande förorternas mångkulturella klientel. Som väntat har en våg av misshandel, öppen knarkhandel, omfattande störomål [jag har aldrig hört detta ord förut men tydligen så existerar det, fast inte i Svenska Akademiens Ordlista] dygnet runt, sanitär olägenhet och allmänt hotfull stämning samtidigt kommit som ett brev på posten, och stadsdelens invånare är nu fullständigt chockerade över denna lilla glimt av klassisk kulturberikning.

Och nu, när kultureliten själv fick möta mångkulturen, ja då snålade man inte på resurserna:

Enligt den lokala polisledningen har nu “all ledig tid och personal” beordrats till platsen, vilket har resulterat i dygnetruntpatrullering på den lilla badplatsen av både vanlig polis, tunnelbanepolis och ridande polis. Men endast det bästa är gott nog åt innerstadens journalister, politiker och i övrigt Miljöpartiröstande elit, så utöver detta lät man även civilpoliser förstärkta med personal från Kronofogdemyndigheten kontrollera samtliga bilar som körde in i området(!).

Även Sjöpolisen kom dit med Stridsbåt 90. Och man fortsatte att patrullera en avsevärd tid framåt, så att ”buset” inte skulle komma tillbaka. Samtidigt har polisen i Landskrona, när de ser brott begås i invandrartäta områden, order att sitta kvar i sina bilar för att inte provocera invandrarna och få ett upplopp på halsen (och speciellt inför valet vill man inte ha några upplopp – det kunde ju gynna SD). Detta enligt Helsingborgs Dagblad. (titta också på det här videoklippet för fler detaljer – 3,5 min).

När det gäller Hornsbergs strand så läs gärna vad som skrivits i den lokala tidningen Vårt Kungsholmen. Där försöker man förvisso låtsas som att det mer handlar om lite stökighet i största allmänhet (folk som är glada och högljudda och kanske lite på lyran), men läs kommentarerna under artikeln, där vanligt folk i området skriver, så får du kanske en sannare bild (dvs inte politiskt korrekt tillrättalagd) av verkligheten.

10. Visionen om folkhemmet har ersatts av visionen om det mångkulturella samhället. Och inget pris är för högt när det gäller att betala för den nya visionen. Vare sig ekonomiskt eller på annat sätt. Svenska folket skall offras på den etniska mångfaldens altare, medan kultureliten, som är drivande bakom detta projekt, själv lever i sina isolerade ghetton, skyddade från mångkulturens verkliga problem av Stridsbåt 90 och poliser och väktare. Ynkligt! Vidrigt!

Man kan förvisso ha olika synpunkter på hur mycket invandring Sverige (och Europa) tål. Och hur mycket vi skall vara beredda att minska vår levnadsstandard etc för att hjälpa andra människor. Och hur vi skall hjälpa dem (ta hit så många som möjligt eller hjälpa mångdubbelt fler på plats). Alla dessa viktiga frågor borde man rimligen kunna diskutera. Men tyvärr är detta inte tillåtet! Då får man omedelbart rasiststämpeln på sig och riskerar att få sparken från jobbet, förlora sina politiska uppdrag och förlora många av sina vänner (eller snarare de man trodde var ens vänner).

Men oavsett vilka åsikter man har i dessa frågor, så finns det i alla fall några grundläggande saker när det gäller invandring, som man borde kunna enas om. Och dessa saker är nödvändiga att införa om vi inte vill få en galopperande rasism i vårt. Visst kan media och politiker, genom manipulation och falsk information, hålla folket lugna ytterligare en tid. Men inte hur länge som helst. Och då kan vad som helst hända. Det som skrämmer mig är att jag ibland tänker på hur det var i Tyskland innan nazisterna kom till makten. Hur var det möjligt att ett förbrytargäng som Hitler och hans hejdukar kunde få total makt i Tyskland på bara några år?. Jo politikerna hade förberett marken. Människor var desperata och såg Hitler som Räddaren. De var beredda att underkasta sig nazisterna bara det blev ordning och reda i Tyskland. Även kapitalisterna resonerade på detta sätt. De trodde att de skulle kunna kontrollera Hitler när han fått makten, men där missbedömde de honom totalt. Sanna mina ord, vi är inte långt ifrån en liknande situation i Sverige (och hela Europa). Tiden närmar sig när Europas urbefolkning (ett uttryck som kanske börjar bli relevant) desperat kommer att längta efter en Ledare som kan få ordning och hindra att Europa hamnar under islams vidriga förtryckarsystem. Och människor kommer att vara beredda att ge upp demokratin bara för att det egna landet skall räddas.

Det talas om att vår invandringspolitik måste vara rättvis och generös mot invandrare. Jadå, men invandringspolitiken måste också vara rättvis och rättfärdig och generös mot svenska folket (urbefolkningen) för att inte skapa ett snabbt växande hat mot invandrare. Den måste också vara realistisk. Låt mig nu ge några exempel på saker som måste ändras:

1. Invandrare som begår brott (hur grova kan diskuteras – personligen tycker jag det skall gälla alla brott bortsett från parkeringsböter och liknande) innan de fått sitt PUT (permanent uppehållstillstånd) skall omedelbart utvisas utan någon som helst pardon (det skall inte spela någon roll om de riskerar fattigdom eller hårda straff när de återvänder hem – det skulle de ha tänkt på innan de begick brottet).

2. Invandrare som fått sitt PUT och som begår grova brott (våldtäkt, mord, rån, grov misshandel och liknande) skall alltid utvisas utan pardon och utan hänsyn till vad som väntar dem när de återvänder hem. Det skulle de ha tänkt på innan de våldtog eller rånade eller misshandlade eller mördade.

3. Det skall vara betydligt svårare och ta längre tid, än som det är nu, att få ett svenskt medborgarskap. Då kommer också ett svenskt medborgarskap att ses som mer värdefullt och inte bara en biljett till livslång försörjning utan krav på motprestationer. Den som beslås med att ljuga om sin bakgrund skall normalt inte kunna få ett svenskt medborgarskap. Den som slängt sitt pass och andra liknande dokument, skall inte släppas in i landet (annat än i mycket speciella undantagsfall). Enligt vissa uppgifter slänger så mycket som 80 procent (eller mer) av asylinvandrarna sina pass och papper när de väl kommit in i Sverige (några läsare har skrivit till mig och påpekat att det antagligen snarare handlar om 95 procent eller mer, men säger jag 80 procent så överdriver jag i alla fall inte). Detta borde omöjliggöra för dem att få stanna här.

4. Speciellt med tanke på att man bara efter några år i vårt land kan få ett svenskt medborgarskap, borde man lagstifta om att medborgarskapet, under de första 10 åren, kan återkallas vid grov kriminalitet (och detta skall gälla även om de inte har dubbla pass – i så fall blir de statslösa, men de har sig själva att skylla). Det svenska medborgarskapet är synnerligen eftertraktat. Visste invandrare att de riskerar att inte kunna bli svenska medborgare. eller förlora medborgarskapet om det begår grova brott, skulle de allra flesta sköta sig. Och de som inte sköter sig har vi ingen anledning låta stanna här.

Om vi säger att det efter förändrad lagstiftning skulle ta 7 år att få ett svenskt medborgarskap, och att detta medborgarskap sedan kan dras in under ytterligare 10 år om man begår grova brott, så tror jag att vi skulle få se en dramatisk minskning av vissa invandrargruppers brottslighet (som är groteskt hög för vissa grupper, främst då muslimska invandrare). Unga människor (det gäller generellt) är överrepresenterade när det gäller vissa typer av brott (t ex våldsbrott) och har man skött sig i 17 år (7+10 år) är nog risken ganska liten att man sedan hamnar i en brottskarriär. Då har man förmodligen ett jobb, man har gift sig och har barn, och man har vant sig vid att leva ett normalt, hederligt liv. Detta skulle vara en hjälp för vissa invandrargrupper.

5. Som det nu är kan invandrare som saknar dokument inte utvisas. Så riskerar man utvisning är det bara att slänga sina dokument (om man inte gjort det tidigare), så får man stanna här resten av sitt liv. Detta är absurt och måste ändras. Sverige borde ingå avtal med något afrikanskt land att ta emot papperslösa invandrare från Sverige. Detta skulle kunna vara en del av ett handelsavtal eller att vi helt enkelt betalar en viss summa för var och en de tar emot.

6. När det gäller vissa invandrares ”borttappade” svenska pass så har media faktiskt tagit upp detta problem (läs vad Merig Wager, som tidigare arbetade på Migrationsverket, skriver på sin blogg om denna skandal). Hur vissa invandrare ”tappar” sitt pass kanske 20 gånger eller mer under kort tid (det handlar huvudsakligen om icke-västliga invandrare) och hela tiden får nya pass. Man vet att ett svenskt pass är eftertraktat och kan användas för att smuggla ytterligare invandrare in i EU. Det kan säljas för stora summor pengar. Hur mycket beror givetvis på köparen. Jag har sett siffror på ända upp till 80 000 kr och man förstår frestelsen

Förr kunde en skicklig förfalskare med ganska enkla verktyg (tuschpenna, linjal och lite annat) göra ett fungerande falskt pass, men idag, när man använder alla möjliga tekniker i passtillverkningen, bl a chips och inlagda metalltrådar, är det oerhört mycket svårare att förfalska ett pass. Ja det är nästan omöjligt. Alltså tvingas man att stjäla riktiga pass, där passinnehavaren har ett liknande utseende som den som skall använda det falska passet (förr var fotot inklistrat i passet och kunde lätt bytas ut – numera är ju fotot printat på själva papperet i passet, dvs utgör en integrerad del av passet och är mycket svårt att byta ut eller ändra). Pass som tillhör blåögda, blonda svenskar är därför tämligen oanvändbara i flyktingindustrin (som det de facto handlar om). Det är därför pass tillhörande invandrare från Afrika och Mellanöstern har så högt värde. Och det är därför som just sådana invandrare frestas att "tappa" sina pass.

Farsen kring de svenska passen är oacceptabel. Varje år tappas ca 50 000 pass bort och totalt rör det sig om 250 000 pass eller mer. Och enligt lagen kan en person tappa bort sitt pass hur många gånger som helst och få nya pass till samma låga kostnad (f n 350 kr). Poliser har berättat om hur de är så förbannade (ursäkta uttrycket) att de knappat kan behärska sig, när de skall lämna ut det 20:e passet på några månader till en och samma person. Invandrarna kan ju inte tro att vi är kloka här i Sverige. Och det är vi ju inte heller.

Den svenska passlagstiftningen måste ändras, med det snaraste. Fick jag bestämma skulle man ha ungefär följande system. När man tappar sitt pass första gången får man ett nytt pass för samma kostnad som det första. Nästa pass kostar runt 1 000 kr och fjärde passet 10 000 kr. Dessutom skall man inkallas till polisförhör efter att man tappat passet för tredje gången. Och sedan skall det vara stopp. Sedan blir det inga fler pass under t ex en tioårsperiod (och sedan börjar systemet om igen, dvs man skall normalt endast kunna få ut 4 pass per 10 år). Under den period man är stoppad på ytterligare pass skall man kunna få ett tillfälligt resedokument (som inte skall vara gratis, utan ganska dyrt) om man måste göra någon resa (detta dokument skall bara vara giltigt under den begränsade tid som resan beräknas vara). Jag har för mig att Kanada har något liknande system. Det är ju fullständigt ofattbart hur vi kan ha en så korkad lagstiftning som vi har. Jag skäms över att tillhöra svenska folket. De måste vara Jordens dummaste folk (hur kan man annars förklara ovanstående?). Att man kan tappa sitt pass ett obegränsat antal gånger och få ett nytt har väl inget med godhet och kärlek och snällhet att göra. Det är bara dumhet och feghet och ynklighet!

7. Nu hörde jag, jag vet inte för vilken gång i ordningen, om några somalier, som bara några veckor efter att de fått sina uppehållstillstånd, reste tillbaka till Somalia på ”semester” (förmodligen betald av oss skattebetalare). Om de nu flytt från Somalia med fara för sina liv (annars har de inga asylskäl), hur kan de då, bara några månader senare resa tillbaka dit? Om faran tydligen är över i Somalia, borde de ju inte få stanna här. Då har de inga flyktingskäl längre. Jag anser att de omedelbart skulle förlora sitt PUT och inte få återvända hit. Återigen, svenskarna, jordens dummaste folk (eller kanske snarare – våra politiker, jordens dummaste politiker – jojo, visst finns undantag, men ack så få).

8. Invandrare skall inte ha några förmåner som inte vanliga svenskar har. De skall inte ha förtur till arbeten eller utbildningsplatser. Detta är fullständigt livsfarligt och kommer att leda till att vi får rena nazistpartier i vårt land. Det invandrarhat som sådant här ger upphov till kommer också att gå ut över de värdefulla invandrare (ja du drar helt rätt slutsats, jag anser inte att alla invandrare är värdefulla för vårt land) som finns i vårt land.

9. En stor del av invandringen till Sverige är så kallad anhöriginvandring. Den som har fått PUT har rätt att ta hit sina anhöriga. Jag vet inte exakt var gränsen går för att kallas anhörig (om det inkluderar mormor och morfar och kusiner), men jag misstänker att gränsen är synnerligen frikostigt vald. 2013 fick 40 000 anhöriga uppehållstillstånd i Sverige (enligt Migrationsverkets hemsida). En liten del av dessa är förstås ”kärleksinvandrare” (Migrationsverket använder denna term), dvs när en svensk medborgare har gift sig med någon från ett annat land och de bestämmer sig för att bo i Sverige, eller någon adopterar ett barn från ett annat land. Den absolut största delen är dock anhöriga till flyktingar och invandrare. Vem betalar då för anhöriginvandringen? Jag tycker det är rimligt att den som blivit svensk medborgare också har rätt att ta hit sin familj. Men det är en sak när det gäller egna barn och maka eller make, där måste kanske Sverige vara generöst. Men vill man ta hit fler anhöriga (mormor, farfar, kusiner), ja då skall man stå för detta själv ekonomiskt. Morfar skall inte ha någon svensk pension (han har ju inte bidragit till systemet) utan måste försörjas av den som tagit hit honom. Och om denne inte försörjer morfar ja då skall principen vara att morfar skickas tillbaka (annat än i speciellt ömmande fall). Så är det i många länder. När det gäller somaliska anhöriga (och kanske också fler grupper) så har jag läst att samhället betalat deras flygresa hit (jag vet inte om det alltid är så eller om det var ett undantag). Det anser jag vara helt fel. Principen skall vara att den som vill ta hit sina anhöriga, men inte har pengar till deras flygbiljett, då får ta ett lån för att betala resan (själva låneproceduren kan samhället hjälpa till med), som de sedan måste betala tillbaka. Dessvärre är jag inte riktigt säker på hur anhöriginvandringen fungerar. Det är lite svårt att få reda på sådant här, eftersom Migrationsverket uppenbarligen manipulerar statistiken för att den inte skall lysa i ögonen på folk. Om någon av mina läsare är insatt i detta, vore jag tacksam för information.

Tillägg: En läsare har informerat mig om att det tydligen är tänkt att invandrare som får ta hit sina anhöriga skall stå för deras uppehälle. Men detta tillämpas tydligen inte i praktiken på grund av "ömmande skäl" och liknande undantag. Det är bara någon enstaka procent av asylinvandrarna som betalar för sina anhöriga. Och när det gäller pension för invandraranhöriga (som inte kallas pension utan äldrestöd) så betalar svenska staten detta för alla anhöriginvandrade. Så var det med den saken.

10. Invandrare skall inte gå före i vårdköer för att de är invandrare. Däremot kan de givetvis gå före om de har akuta problem, precis som att en vanlig svensk går före när han är akutsjuk. Men de skall inte gå före för att de är invandrare. I nästa bloggartikel skall jag ge ett skrämmande exempel på detta.

11. Sista punkten. Invandrare, som inte betalat ett öre i skatt, och som inte bidragit med någonting till Sverige (som 65-åriga anhöriginvandrare som kommer hit), skall aldrig kunna ha en högre pension (vilket i detta fall kallas äldrestöd) än en etnisk svensk. Inte heller skall de kunna ha andra ekonomiska förmåner som en vanlig svensk inte har.

Låt mig ta ett exempel från min tid till sjöss. Befälhavaren på ett fartyg kallas kapten. Och kapten blir man genom att man börjar som matros och sedan läser till styrman och så till sjökapten, och sedan arbetar i många år till sjöss för att skaffa sig erfarenhet. Men vi har en ytterligare grupp sjöbefäl förutom befälhavare och styrmän, nämligen maskinister. Man börjar som motorman och sedan läser man till maskinist och slutligen till sjöingenjör. Och efter åratal till sjöss blir man till slut maskinchef, dvs chef för maskinavdelningen. Maskinchefen, eller chiefen som han ofta kallas, är högsta chefen ombord för maskinavdelningen. Men han är underställd kaptenen, som är högsta chef för hela fartyget (det kan bara finnas en högsta chef). När det gäller löner till sjöss så ökar dessa ju längre man jobbat inom yrket (ålderstillägg), precis som i land. Detta kan leda till att en äldre chief kan ha högre lön än en yngre kapten på samma fartyg. Trots att kaptenen är chef för chiefen. Eftersom principen är att högste chefen (som ju har yttersta ansvaret) alltid skall vara bäst betald inom företaget (eller fartyget eller vad det handlar om), så säger sjöavtalet att i så fall skall kaptenens lön höjas så att den ligger en viss fastställd summa över chiefens lön (vad den är idag och om systemet fortfarande finns kvar vet jag inte – när jag arbetade till sjöss som telegrafist var det jag som hade hand om löneberäkningar ombord, det ingick i telegrafistens jobb – därför är jag väl insatt i hur det var på den tiden).

Detta system upplevdes som rättvist av alla ombord. På samma sätt måste pensioner och bidrag vara rättvisa. Att svenska fattigpensionärer kan ha lägre ersättning från svenska samhället än nyanlända äldre invandrare, som aldrig betalat skatt eller någonting till Sverige, är inte rätt (jag har gett flera exempel på detta i andra artiklar). Till detta kommer dessutom att invandrarna får i stort sett gratis tandvård, sjukvård etc, medan den svenske pensionären får gå där med sina tandstumpar, eftersom han inte har råd att göra något åt saken. Detta är fel. Det är orättfärdigt. Det är så fel som det bara kan bli! Ja, det är rent ut sagt ondskefullt! Och en sak är säker, våra toppolitiker, som sett till att det är på detta sätt, går före i alla vårdköer etc plus att de tjänar så mycket pengar att de har råd till all tandvård etc de önskar. Sveriges behandling av svenska pensionärer är skamlig!

Om invandrarna får förmåner som inte etniska svenskar får, kommer detta som sagt att leda till en ökande främlingsfientlighet i vårt land. Vår släpphänthet när det gäller de invandrare, som missbrukar vår välvilja genom att begå brott, utnyttja vårt välfärdssystem på ett felaktigt sätt etc, kommer på sikt att skada vårt land allvarligt. Det kommer bl a att skapa oerhörda och antagligen oöverstigliga motsättningar mellan olika grupper i Sverige. Detta betyder inte att de invandrare som vi släpper in i vårt land inte skall behandlas väl. Men de skall inte behandlas bättre än infödda svenskar (obs med infödda svenskar menar jag inte anbart blonda och blåögda utan sådana som bott här en längre tid, känner gemenskap och solidaritet med Sverige och är skötsamma).

De som nu är arga på invandrare borde i stället vara arga på våra politiker, vilka säljer ut sitt eget folk. Jag har full förståelse för att människor flyr till Sverige, där de kan leva i ett fritt land, och bli rikligen försörjda om de inte själva kan försörja sig. Jag har full förståelse för detta. Men jag förstår inte våra politiker, som tycks älska alla världens människor utom sitt eget folk. Och älska alla andra länders kulturer utom den svenska kulturen som de bara tycks ha förakt till övers för (Fredric Reinfeldt, Mona Sahlin, Maud Olofsson m fl har i diverse olika sammanhang klart visat hur mycket de föraktar sitt eget land och sin egen kultur – jag har källor till detta i andra bloggar, sök på deras namn!). Detta har jag svårt att förstå.

Om vi blev mindre godtrogna mot de invandrare som utnyttjar vår välvilja och blev stenhårda mot de som missbrukar det svenska systemet, så skulle vi få en betydligt mindre invandrarfientlighet i vårt land. Plus att vi dessutom skulle få ett betydligt bättre land att bo i (även för de invandrare som kommit hit). Den som inte förstår varför, förstår nog inte även om jag skulle försöka motivera detta påstående, så därför skall jag inte ens försöka.

Fortsätter vi på den inslagna vägen, kommer under alla förhållanden invandrarfientligheten att växa, och jag förutspår att SD i nästa val, om 4 år, kommer att ha 25 procent av rösterna, eller kanske mer. Jag har svårt att tro att majoriteten av svenska folket vill leva i ett kalifat, där alla som inte är kristna eller judar får välja mellan att bli muslimer eller halshuggas. Där kvinnor tvingas bära niqab eller liknande, och där yttrandefrihet och åsiktsfrihet och religionsfrihet är ett minne blott. Och där homosexuella stenas och tjuvar får händerna avhuggna och den som har sex utanför äktenskapet halshuggs. Men visst, är det så ni vill ha det – kära Svenska Folk – rösta på Alliansen eller den Rödgröna Röran!

Fortsättning följer...

Den tröttsamma, tröttsamma, tröttsamma ondskan…

Även om det sista Gazakriget, eller vad man nu vill kalla det för, tycks vara slut, så fortsätter Hamas raketattacker. I senaste Israel Report från Livets Ord kan man läsa följande:

Fram till nu har Israel låtit Hamas bestämma konfliktens takt genom att acceptera varje vapenvila de bett om och bara svarat på Hamas initiativ, dvs rakethoten och tunnlarna. Detta håller nu på att slita ut befolkningen som lever utanför Gaza, som måste stanna inom ett avstånd på femton sekunder från sina skydd. Det är omöjligt att leva ett normalt liv under sådana omständigheter.

Medan kriget mot Hamas i Gaza fortsätter, har terrororganisationens avdelning i Judéen och Samarien (Västbanken) planerat och förberett en rad terrorattacker. På måndagen släppte Israel informationen att 93 Hamas-medlemmar arresterats under perioden av ett par månader, anklagade för inblandning i denna terrorkampanj. Målet var att öppna en front mot Israel i Judéen och Samarien, som skulle leda till hårt israeliskt gensvar, som i sin tur skulle destabilisera den Palestinska Myndigheten (PA) och störta dess ledare Mahmoud Abbas.

Terrorattackerna mot israeliska mål skulle leda till många offer och inkluderade attacker mot judar på Tempelberget. Det skulle fungera som en start på vad Hamas kallade "den tredje intifadan" som inte är något annat än ett terrorkrig. Under ledning av den Turkiet-baserade palestinske araben Saleh al-Arouri, hade Hamas inrättat 46 terrorceller i Judéen och Samarien och kommit över 30 automatgevär, sju raketavfyrare och en massa ammunition.

Kommentar:
Ibland kan man höra västerländska politiker, ganska motvilligt, säga att "Israel har rätt att försvara sig" - innan de kommer med sin kritik mot Israels handlingar. Det är som om att uttala det självklara ger dem moralisk amnesti för deras obalanserade kritik. Västvärlden behöver komma bort från hyckleri och dubbelmoral och se fakta som de är. Då blir bilden glasklar: Hamas är onda! Det är verkligen så enkelt. Men frågan är om Västvärldens politiker och journalister alls bryr sig om sanningen - för den är verkligen inte så svår att upptäcka.

I Aftonbladet och SVT/SR fortsätter som vanligt demoniseringen av Israel. Rubriken i dessa media kan vara ”Israel bombar åter Gaza” och sedan, i texten, kan man läsa helt kort om att Israels bombardemang var ett svar på raketbeskjutning från Gaza. Den 19/8 avsköt t ex Hamas 50 raketer mot Israel mellan kl 16 och 24. Hamas bryter ständigt vapenvilorna och sedan får Israel hela skulden, åtminstone i medias rubriker. Jag har överhuvudtaget svårt att förstå hur man kan vara så vinklad som vad Aftonbladet, SVT/SR och vissa andra media är. Det är obegripligt! Det är en ondska av så ofattbar dignitet att tanken svindlar! Public Service! Tvi vale! Snarare Högalid Service (det är på Högalid på Södermalm i Stockholm som många av de vänsterintellektuella och vänsterjournalister bor) eller varför inte Hamas Service. Men någon service gentemot den svenska allmänheten (general public) handlar det knappast om.

Konflikten i Mellanöstern kan inte förstås utan att man förstår hur islam fungerar. Titta på det här filmklippet (knappt 7 minuter långt), där en islamist, som säger sig befinna sig i Sverige, intervjuas i den kristna arabiska TV-kanalen al Hayat! Intervjun är för ovanlighetens skull översatt till svenska. Observera hur reportern på al Hayat verkligen ställer den här islamisten mot väggen (till skillnad mot svenska journalister som intervjuar muslimer och då nöjer sig med ödmjuka frågor om den underbaraste och fridsammaste och mest kärleksfulla av alla religioner). Översättningen är korrekt, vilket även Aftonbladet erkänner (om det hade varit fel översatt kan man vara säker på att Aftonbladet hade gjort stor sak av detta).

Om det är någon tidning som varit föredömliga under det pågående Gazakriget så har det varit SvD (och givetvis också Världen idag, men det är så självklart så det behöver vi inte nämna). Där har man kunnat läsa ett flertal artiklar som också försökt se situationen ur Israels perspektiv, och där man synnerligen skarpt kritiserat Hamas. Häromdagen kunde man läsa en mycket bra artikel, en av de bästa jag läst, som tar upp väsentliga och viktiga aspekter på Israel och Hamas och även PLO. Många av synpunkterna som där förs fram har jag själv diskuterat på min hemsida och blogg, men artikeln är en mycket bra sammanfattning. Om du inte hinner gå till länkarna ovan, läs åtminstone den artikeln! Författaren var tidigare judisk fredsaktivist, som verkade för att Israel skulle lämna Gaza, men har nu bytt ståndpunkt inför verkligheten. Han menar att Israel kanske borde återockupera Gaza – både för det judiska folkets skull, men också för det palestinska folkets skull. Klicka här för att läsa artikeln!

I The Times of Israel kunde man den 11/8 2014 läsa en artikel med rubrik, ”Hamas sägs ha avrättat dussintals tunnelbyggare”. Läs själv artikeln! Även om detta kanske inte är helt bekräftade uppgifter så ligger det helt i linje med hur Hamas behandlar det palestinska folket.

För någon dag sedan kunde man läsa om att Hamas avrättat 18 palestinier, vilka påstods ha spionerat för Israels räkning. Hamas har själva gått ut med detta som en nyhet. Och som jag påpekat i tidigare artiklar, så uppvisar Hamas en brottslig likgiltighet inför sitt eget folks bästa genom att använda palestinierna som mänskliga sköldar. Det råder ingen som helst tvekan om att palestinierna skulle få det oerhört mycket bättre och tryggare under israeliskt styre än vad de har det nu.

Orsaken till att man avrättat dessa spioner är, enligt Hamas, att tre höga chefer inom Hamas dödades av Israel för ett par dagar sedan, och att de avrättade skulle försett Israel med uppgifter om var dessa ledare befann sig. Man undrar om de avrättade fick någon rättegång, värd namnet. Eller rättare sagt, det undrar man inte alls. Det kan de inte rimligen ha fått. Varje gång det av Godhetskören så hatade USA avrättar en massmördare (som i mina ögon därmed får sitt välförtjänta straff – jag talar således inte om misshandlade kvinnor som i självförsvar sticker en kniv i sitt kräk till karl – jag talar om mördare som planerat och avsiktligt kanske torterat och sexmördat flera barn eller liknande), tuggar den svenska journalistkåren fradga av raseri. Och fördömelserna haglar över USA. Avrättningar i USA föregås alltid av åratal av juridiska processer och överklaganden inför olika typer av domstolar. Ofta handlar det om minst 5 och ibland upp till 20 år av processande innan avrättningen sker. Och här avrättar man 18 personer dagen efter det brott de anklagas för! Och ingen journalist på SVT/SR eller Aftonbladet har något att säga. Ingen!!!! Ingen!!! Inga fördömanden! Ingenting! Ynkligt! Som sagt, Godhetskörens omsorg om det palestinska folket tycks vara synnerligen begränsad. Däremot framstår stödet för Hamas som monumentalt.

Det är uppenbart att den svenska Godhetskören inte är intresserad av palestiniernas väl och ve. Deras högsta prioritet ligger i utplånandet av landet Israel. Vilket är märkligt med tanke på att många av Godhetskörens medlemmar kallar sig liberaler. Israel är ju trots allt den enda verkliga demokratin i hela Mellanöstern. Där kan homosexuella och transpersoner leva som de vill. Där kan ateister leva i trygghet och även muslimer (så länge de inte försöker mörda judar). Men detta tycks inte betyda någonting för Godhetskörens medlemmar. Det tycks som att Godhetskören har många dirigenter. Några av dem heter uppenbarligen Lenin och Marx. Vem chefsdirigenten är behöver vi inte fundera en sekund på. Han har ingen vanlig taktpinne, utan en eldgaffel. Med andra ord så är det Djävulen själv. Och hela Godhetskören låter sig ledas i ondskans symfoni. Som tycks gå mot sitt crescendo.

Några ytterligare kommentarer gällande den oändliga historien

Jag nämnde i tidigare bloggar om S-ledaren, Stefan Löfven, som i samband med den upptrappade kraftmätningen mellan Israel och Hamas, hävdade att Israel hade rätt att försvara sig, och som dessutom stod för denna åsikt när han blev skarpt kritiserad. För ett kort ögonblick trodde jag att det fanns en tongivande politiker som vågade gå sin egen väg. Men icke sade Nicke. Till slut orkade han inte sjunga i en annan tonart än Godhetskören, och har nu stämt in i samma tonart som de övriga körmedlemmarna – feg moll. Så, så var det med det!

Dagens Aftonbladet berättade om Jerker Nordlund, MP-politiker och andranamn på listan till kommunfullmäktige i Herrljunga. Rubriken var ”MP-politiker: ’Israel är en sinnessjuk stat’”. I texten läser vi:

Israel är en sinnessjukdom och en av de största terroriststaterna i världen. Det tycker Jerker Nordlund, 56, som är Miljöpartiets andranamn på listan till kommunfullmäktige i Herrljunga.

– Jag är för en skyndsam och fredlig nedmontering av staten Israel, säger han till Aftonbladet.

Nordlunds påståenden är fullständigt absurda. Israel är inte alls någon terroriststat. Däremot är Israel omgivet av terroriststater, vars mål är att utplåna landet från jordens yta och fördriva, alternativt mörda, alla judar i området (och helst i hela världen om det går). Det är inte Israel som angriper Gaza. Israel försvarar sig mot angrepp från Gaza! Gaza är angriparen och Israel är offret (men inte ett försvarslöst offer – tack och lov!

Vad Israel håller på med just nu är en aktion med två viktiga mål:

1. Att slå ut Hamas alla raketramper och förstöra deras lager av raketer.
2. Att förstöra den myriad av tunnlar som Hamas och andra grupper byggt för att kunna infiltrera Israel och begå terrordåd där. Den så förhatliga muren, som alla ”goda” svenskar så kraftfullt kritiserat, har fyllt sin funktion oerhört väl. Hamas har erkänt att det är mycket svårt att ta sig in i Israel på grund av muren. Alltså satsar man på tunnlar. Och dessa vill nu Israel förstöra.

Målet är att slå ut så mycket av Hamas infrastruktur att det kommer att ta lång tid innan Hamas åter kommer att kunna angripa Israel. Vilket de givetvis kommer att göra så snart de kan.

Eftersom Hamas konsekvent har sina vapenlager under sjukhus och skolor (smart va?) och eftersom Hamas använder skolor och sjukhus etc som skyddsrum åt sig själva, blir det tyvärr en hel del civila offer när Israel försöker slå ut Hamas anläggningar. Att inte angripa dessa anläggningar är inget alternativ för Israel. Inget land i världen skulle acceptera att bli beskjutet på det sätt som Israel blivit utan att försvara sig. Varje palestinsk civil, varje palestinskt barn, som dör av israeliska granater och bomber är offer för Hamas. Det är Hamas och inte Israel som mördar dem.

An använda sig av civila som sköldar, är något som muslimska terrororganisationer använt sig av sedan lång tid tillbaka. Det är en mycket effektiv taktik, under en förutsättning; att journalister och kommentatorer är intelligensbefriade intill hjärndödhet, alternativt att de är fullfjädrade antisemiter som helt och hållet stöder muslimerna. Hittills har denna taktik fungerat utmärkt.

Hamas användande av civila som sköldar är en solklar krigsförbrytelse. Svenska och andra västerländska media ger Israel skulden och utnämner Israel till krigsförbrytare samtidigt som man hjälteförklarar Hamas. Upp och nedvända världen med andra ord. Jerker Nordlund är ett av många exempel på detta. Hamas tar dock en risk. När som helst kan vinden vända. Det finns redan indikationer på detta. Nu tror jag inte Aftonbladet och uppenbara israelhatare som Nordlund eller MP/vänstermaffian på SVT/SR kommer att ändra sig. Men det finns trots allt rättfärdiga människor som tror på sanningen och som tror att det finns rätt och fel. Till och med inom journalistkåren finns sådana människor.

En satirtecknares bild av hur Hamas skyddar det palestinska folket. Medan Israel bygger skyddsrum åt sin befolkning och utvecklar robotar som kan skjuta ner de palestinska raketerna, och dessutom gör allt för att undvika civila offer på den palestinska sidan, så bygger Hamas skyddsrum åt sig själva (och inte åt det palestinska folket), och dessa "skyddsrum" utgörs av palestinska barn. Dessutom koncentrerar sig Hamas på att försöka döda så många civila israeler som möjligt!

Beträffande civila palestinska offer, så är en hel del av dessa offer för Hamas egna raketer som går fel och hamnar på palestinskt område. Vi vet också sedan tidigare att Hamas våldsamt överdriver sådana här siffror plus att en del som påstås vara civila offer i själva verket är Hamassoldater som dödats eller sårats. Många av Hamassoldaterna uppträder nämligen utan uniform vilket också det är ett krigsbrott. När Hamas angriper israeliska soldater, iförda civila kläder, och sedan beblandar sig med sin egen civilbefolkning, så utsätter de civila palestinier för stor fara.

Vi har också på TV sett en del inslag med palestinier som utgjuter sitt hat mot Israel och kallar judarna för mördare och allt möjligt annat. Självklart är många palestinier arga på Israel. Men många av de som bor i Gaza är ännu mer arga på Hamas, som orsakat deras nuvarande elände, genom sin korkade och meningslösa raketbeskjutning av Israel. Och då undrar kanske glad skattebetalare varför de inte säger det, när de intervjuas. Ja du, begriper du inte det, finns nog föga hopp för dig. Det är i själva verket så att Hamas håller det palestinska folket i ett järngrepp. De har helt enkelt tagit Gazaborna som gisslan. Och den som öppet skulle uttrycka kritik gör Hamas processen kort med. Mord, tortyr och hot är vardagsmat för Gazas olyckliga invånare. Och den som mördar och hotar och torterar är Hamas!

Den 22/7 2014 hade DN en artikel med rubrik ”Stark EU-kritik mot Israel och Hamas”. Hehehe. Typiskt att man nämner Israel först. Om man nu skall vara neutral i en konflikt så brukar man räkna upp namn och länder, eller vad det nu handlar om, i bokstavsordning. Och H kommer före I. Eller hur? Man kan också välja en annan ordning, och räkna upp den som är "värst" först, för att poängtera att orsaken till problemet i första hand är den ena parten och inte den andra (det är givetvis så man gör här). Man vill tydligen, genom rubriken, ge sken av att det är Israel som är den stora boven och inte Hamas. DN har för övrigt gått från att vara något så när neutrala i Mellanösternkonflikten till att bli lika rabiata israelhatare som Aftonbladet. Under den pågående konflikten har det nästan bara publicerats hatartiklar mot Israel i DN. Tragiskt! Det tycks som att tokvänstern också håller på att ta över DN, precis som de redan tidigare tagit över SVT och SR. Frågan är om inte Aftonbladet idag, trots allt, är en mer sansad tidning än DN.

Hur som helst, i DN-artikeln läser vi:

Ministrarna brännmärkte Hamas raketbeskjutning mot bebodda områden i Israel som kriminell, och anklagade islamiströrelsen för att använda Gazas civila som mänskliga sköldar för att skydda sina militära installationer. Hamas och Jihad i Gaza måste avrusta och lämna ifrån sig sina missiler, hette det i EU-uttalandet.

Israel uppmanades samtidigt agera proportionerligt under bombardemangen av Gaza, och kritiserades för sin ockupation av Västbanken.

Vi ser således att EU:s ministrar är betydligt mer kritiska mot Hamas än mot Israel, dvs rubriken var således missvisande, vilket väl var avsikten. EU är alltså starkt kritiska till både Hamas beskjutning av civila områden i Israel och att Hamas använder sin egen befolkning som sköldar.

MEMRI hade den 23/7 2014 en artikel på sin hemsida med rubrik, ”Utländska journalister erkänner Hamas taktik med mänskliga sköldar”. Några citat ur artikeln:

På Shifasjukhuset i Gaza City samlades skaror för att kasta skor och ägg på den palestinska myndighetens (PA) hälsominister, som representerar den vacklande ”enhetsregeringen” i Ramallah på Västbanken. Ministern transporterades iväg innan han nådde sjukhuset, som har blivit ett de-facto-högkvarter för Hamas ledare, vilka kan ses i korridorer och kontor (Washington Post 15/7).

I Shejaiyya såg vi också flera Hamaskrigare. En passerade klädd i en kvinnas huvudduk… mynningen på ett gevär stack ut från under kappan (Janis Mackey Frayer, kanadensisk TV-korrespondent).

Närvaron av militanta stridande i Sjejaia blev uppenbar på söndag eftermiddag när det, under skydd av en humanitär vapenvila som skulle göra det möjligt för båda sidor att ta hand om sina döda och sårade, skyndade flera beväpnade palestinier iväg från platsen.
En del bar sina vapen helt öppet, hängande över axeln, men åtminstone två, förklädda som kvinnor, kunde ses gå därifrån med vapnen delvis dolda under deras kappor. En annan hade sitt vapen insvept i en babyfilt och höll denna mot sitt bröst som om det var en litet barn (Globe and Mails korrespondent i Gaza).

Det är till och med så att Israel även nu erbjuder sjukvård till sårade palestinier. Israel har inget otalt med det palestinska folket. Men Hamas hindrar skadade palestinier och även journalister att ta sig in i Israel från Gaza. Jag kan f ö nämna att den palestinske ledaren Mahmoud Abbas hustru Amina, för en dryg månad sedan, opererades på ett israeliskt sjukhus – något som svenska journalister hellre skulle dö än berätta för svenska folket. Jag har i varje fall inte sett detta nämnas i någon av de stora drakarna eller i Public Service media.

Följer man media noggrant så ser man att det läcker igenom en hel del sann information. Men det är alltför sporadiskt för att vanliga människor skall kunna sätta ihop detta till en korrekt helhetsbild. Därför så tror svenska folket (med vissa undantag) att Israel är det mest ondskefulla som existerar och någonsin har existerat i hela universum, och Hamas och islam är det mest fantastiska, det mest kärleksfulla, toleranta, fredsälskande etc etc etc som finns och någonsin kommer att finnas. Amen!

Som jag skrev i föregående blogg så är det inte acceptabelt att vara antisemit i Västvärlden. I varje fall inte just nu. Då tillhör man inte de goda. Därför så säger Israels fiender, med sin allra lenaste röst, ungefär så här, ”Jag är inte antisemit, oooohh neeejjj”. Däremot är jag antisionist!” Det är ganska uppenbart att detta är ren och skär lögn! Om man uttrycker sig som Jerker Nordlund, MP-politikern jag nämnde i början, är man inte antisionist. Då är man fullfjädrad antisemit! Att helt bortse från Hamas raketbeskjutningar (som sporadiskt pågått i flera år, men nu maximerats) och mena att Israel har ingen som helst rätt att försvara sig, eller ens att existera, har inget med kritik mot den judiska staten att göra.

Dessutom är inte heller antisionismen moraliskt försvarbar. Det har bott judar i området sedan urminnes tider. Inget annat folk har haft detta område som sitt land lika länge som det judiska folket. Islam erövrade Palestinaområdet på 600-talet. Men även med detta i beaktande, så har det bott judar där oavbrutet sedan mer än tusen år före Kristi födelse. Varför skulle då inte judarna ha lika stor rätt som muslimerna till sin del av området? De har i själva verket oerhört mycket större rätt till detta än vad muslimerna har (sedan kan vi diskutera vad vi exakt menar med Israel, dvs inom vilka gränser Israel skall existera, men det är annan fråga som ligger utanför dagens ämne). Jag diskuterar det judiska folkets rätt till ett eget land mer i detalj på min hemsida, i min avdelning om Israel. Börja med första artikeln och läs framåt!

Sammanfattningsvis: Godhetskören visar, genom sitt sätt att förhålla sig till den pågående konflikten, att de inte bara är antisionister. De är lika mycket antisemiter som vad någonsin Adolf Hitler var. Men han stod åtminstone för sin ondska. Godhetskören är inte bara onda. De är dessutom hycklare, som inte står för sina åsikter. Och en hycklare förtjänar inte någon som helst respekt!

Jag mår illa!

The never ending story…

Den som vill veta mer om den pågående konfrontationen mellan Israel och Hamas rekommenderas att leta reda på mina gamla artiklar om förra gången det begav sig (sök på Gaza i min blogg). Det är bara att ändra datum i artiklarna så är de lika aktuella som om jag skulle skrivit nya, fräscha artiklar om det som sker just nu.

Förra gången ingrep Israel efter att palestinierna i Gaza avskjutit omkring 12 000 missiler mot Israel. Till och med Egyptens dåvarande utrikesminister uttryckte den gången förståelse för Israels reaktion och kritiserade starkt Hamas. Även den här gången har Egypten uttryckt skarp kritik mot Hamas, för att de utsätter det palestinska folket för ett stort lidande.

Denna gång utlöstes det hela av att tre judiska tonåringar kidnappades på Västbanken och sedan brutalt mördades. Detta ledde till att en grupp judiska ungdomar några dagar senare mördade en palestinskt tonåring. Det sistnämnda har enhälligt fördömts i Israel och premiärminister Netanyahu har till och med ringt till den mördade palestinske tonåringens föräldrar och bett om förlåtelse. Även om den palestinske presidenten Abbas kritiserat mordet på de tre judiska tonåringarna, har varken han eller någon annan på den palestinska sidan kraftfullt tagit avstånd från detta illdåd. I Sverige har Godhetskören uttryckt viss förståelse för mordet på de judiska ungdomarna, typ ”Vad hade de där att göra – Västbanken är ju palestinskt område” Det är sant att det finns judiska bosättningar på Västbanken och det är givetvis något som kan diskuteras, men att mörda unga människor på det sättet kan aldrig ursäktas. Aldrig någonsin!

Dessutom, den judiska närvaron på Västbanken gör nog varken till eller från. När judarna ensidigt och hundraprocentigt 2005 utrymde Gaza, hade Hamas nu chansen att visa om de var fredssträvande statsbyggare eller simpla terrorister. Det visade sig snart att det senare alternativet var det aktuella. En kort tid efter att Israel lämnat Gaza började raketerna regna över Israel, vilket till slut gjorde att Israel gick in i Gaza. Och något samhälle byggde aldrig Hamas upp. Tvärtom har de åstadkommit ett elände för sitt eget folk och de palestinier som kritiserar Hamas terror mördas ovillkorligt! Det är Hamas (och de palestinska ledarna) som är det palestinska folkets fiende och inte Israel! Hade palestinierna accepterat ett eget land på Västbanken och Gaza 1948 hade det idag funnits en välmående palestinsk stat vid sidan av Isrel. Men, ondskan kräver allt! Och skapar lidande och död, och i slutändan ingenting i stället för allt.

För att återvända till den aktuella situationen, så började snart raketer att regna över Israel, efter mordet på den palestinske tonåringen. Eftersom Israel inte accepterar att bli beskjutet, började man med luftangrepp mot avfyrningsplatserna för raketerna. Israelerna är mycket noggranna med att få så små civila förluster som möjligt (det går dessvärre inte att undvika helt – när Nato bombade Serbien i samband med inbördeskriget i forna Jugoslavien dog tusentals serber – och inga skrev något om det och Godhetskören hade inget som helst att säga om saken). Man ringer till och med och varnar den lokala befolkningen inför ett förestående angrepp (vilket är till stor militär nackdel för Israel, eftersom överraskningsmomentet då försvinner). Problemet är att Hamas gör allt för att så många civila som möjligt skall dö. Dessa kommer ju ändå till Paradiset, eftersom de dör för Allahs skull (vilket är enda sättet att hundraprocentigt säkert komma till islams Paradis). Hamas vet att de aldrig någonsin får någon skuld för att de till och med tvingar civila (inklusive barn) att vistas intill raketramper och liknande, för att sedan kunna gråta krokodiltårar över att så många civila dött. I stort sett inga västerländska journalister vågar ifrågasätta det Hamas säger (det finns undantag, men de är få). Hamas har till och med uppmanat medborgarna i Gaza att stå på hustaken när Israel bombar, så att så många som möjligt skall dö (detta har faktiskt nämnts i svenska media). Och Israel har sagt att de kommer att bomba i alla fall. Och så måste de göra, annars skulle ondskan alltid segra. På samma sätt har Hamas sina bunkrar och vapenförråd etc, under sjukhus och skolor. Smart va? Och nästan ingen västerländsk journalist kritiserar detta. I varje fall inte skarpt. Detta är ett direkt krigsbrott, eftersom det strider mot Genèvekonventionen (man använder här civila som sköldar).

Man kan säga att Hamas har Hitlers ondska (deras mål är detsamma – att utrota det judiska folket), men använder (ibland) Gandhis metoder (passivt motstånd). Och denna kombination av ren, djävulsk ondska och en offermentalitet, gör tydligen våra journalister förvirrade. De får helt enkelt hjärnsläpp.

Men inte bara det som sker på plats (dvs i Israel och Gaza) utan också Godhetskörens (den svenska kultureliten – Europas byfånar) reaktioner i svenska media är identiskt lika som förra gången, intill tröttsam upprepning.

En intressant sak är att socialdemokraternas hittills ganska oprövade partiledare, Stefan Löfven, nu ”klampat i klaveret”. Åtminstone om man får tro kultureliten (kulturdräggen). Han har nämligen på Facebook gjort det otillåtna, att också kritisera Hamas. I sitt inlägg menade han att Hamas också har ett ansvar för situationen just nu och måste stoppa fortsatt avskjutning av raketer mot Israel. Han var mycket noga med att påpeka att Israel också har ett ansvar och att så många civila dött är oacceptabelt. Men som han säger, ”Israel måste respektera internationell rätt, men har självfallet rätt att försvara sig.” Genast gick vänstermaffian igång. Det de flesta kommentarerna vände sig mot var just formuleringen att Israel ”självfallet har rätt att försvara sig”. Och Löfven blev inte bara kritiserad, många av kommentarerna var fyllda av hat. Löfven uttrycker förvåning över de skarpa reaktioner som hans tämligen lamt formulerade Facebookinlägg gav upphov till. Till TT säger han, ”Jag måste säga att jag blir ju väldigt bekymrad när jag ser tonen och oförsonligheten och i vissa fall hatet i en del kommentarer”.

Intressant är också att Löfven säger sig stå fast vid det han skrev. Heder åt honom! Löfven har ju sin bakgrund i facket (han var bl a ordförande i Metall under ett antal år). Han är således ingen ideolog utan en vanlig människa, som står med båda fötterna på jorden och som till och med vågar använda sitt sunda förnuft. Jag hoppas han fortsätter att våga stå för sina åsikter, även när snålblåsten viner. Lite grand påminner han om Göran Persson, som också försvarade Israel många gånger.

En och annan artikel i DN och SvD har uttryckt ungefär samma sak som Stefan Löfven, dvs att Israel måste iaktta internationell rätt, men att landet samtidigt har rätt att försvara sig. Aftonbladet firar nya orgier i israelhat (som vanligt). Det är otroligt att en hel redaktion tycks vara så förblindad. Jag läser givetvis Aftonbladet varje dag, inte för att ta reda på vad som hänt i konflikten, utan eftersom det är intressant att ta del av hur de resonerar. Ungefär på samma sätt som att en biolog, av vetenskapliga skäl, kan vara intresserad av att analysera hundspyor.

Jag misstänker att Löfven nu fått en hel del att fundera över, på grund av de hatiska reaktioner han fick på sitt Facebookinlägg. Kanske lägger han ihop två och två och kommer fram till en slutsats. Förmodligen kan han inte dela den slutsatsen med någon annan, eftersom hans karriär som partiledare då omedelbart skulle ta slut.

Att vara antisemit är idag inte gångbart (i varje fall inte i Sverige – i muslimvärlden och de muslimska ghettona i Europa är antisemitismen allmänt vedertagen). Ingen i Godhetskören vill kallas antisemit (eftersom man då omedelbart kopplas ihop med nazister – och då skulle inte Godhetskören kunna fortsätta att stoppa all debatt genom att kalla motståndarna för, just nazister). I stället säger man sig vara antisionister. Det är ganska lätt att påvisa att detta är en ren lögn. Godhetskören är antisemiter, och inget annat!

Om de enbart vore antisionister så skulle de också kritisera Hamas raketbeskjutningar av Israel, och de skulle skarpt ta avstånd från mordet på de tre judiska tonåringarna, samtidigt som de skulle kritisera Israel för att landet använder övervåld (jag är dock inte så säker på att Israel verkligen använder övervåld). Löfven kanske är antisionist, det vet jag inte, men hans inlägg på Facebook är förenligt med en sådan ståndpunkt (men det är också förenligt med att han tillhör Israels vänner). Men det hat som hans relativt försiktiga inlägg utlöste, visar att de som skrivit hatinläggen är antisemiter i ordets verkliga bemärkelse och inget annat. Dvs, dessa tragiska människor, vilka reflexmässigt kallar alla, som inte håller med dem om allt, för nazister, är i själva verket de som är de verkliga nazisterna och rasisterna (precis som att islam är en rasistisk och antisemitisk ideologi – kanske därför som Godhetskören reflexmässigt solidariserar sig med islam).

Det intressanta är att Godhetskören, med all sannolikhet, inom kanske 20-40 år kommer att få skåda rakt in i islams verkliga ansikte. När islam härskar i vårt land (som jag är övertygad om kommer att ske). Då kommer Godhetskören inse att marxism och islam är absolut oförenliga. Även om båda är en del av ondskan är de varandra motpoler (ungefär som Stalin och Hitler). Men denna insikt kommer inte Godhetskören att ha någon glädje av, eftersom det då kommer att vara för sent.

Låt mig då påminna läsaren om den berömda dikten av den tyske prästen Martin Niemöller (som under Första Världskriget var ubåtskapten), vilken hamnade i nazistiskt koncentrationsläger på grund av sin kritik mot nazisterna;

I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna.
Och jag sade inget, för jag var inte kommunist.
Sedan kom de och tog judarna
Och jag sade inget, för jag var inte jude.

Sedan kom de och tog fackföreningsfolket
Och jag sade inget, för jag var inte fackansluten.
Sedan kom de och tog katolikerna
Och jag var protestant, så jag sade inget.

Sedan kom de och tog mig...
Vid det laget fanns det ingen kvar
som kunde säga något.

Efter valet

Så har då EU-valet ägt rum. Och våra media är fulla av krönikor och diskussioner om hur det kunde gå som det gick. I Frankrike blev invandringskritiska Nationella Fronten (Front National) största parti. I Sverige fick SD nästan 10 procent av rösterna (medan M fick 13 procent, dvs SD och M är i EU-sammanhang nu av ungefär samma storleksordning). Även i många andra europeiska länder gick invandringskritiska partier starkt framåt. Inte konstigt att Reinfeldt såg synnerligen sammanbiten ut. Han hatar ju SD och resultatet måste gjort honom ursinnig.

Innan vi går vidare vill jag helt kort nämna SVT:s valvaka i samband med EU-valet. Den var ett bottennapp i objektivitet men en riktig höjdare när det gäller att vinkla till det. Samtliga i panelen var i princip svurna SD-hatare. I och för sig kan man ha en valvaka i en TV-kanal som inte förväntas vara objektiv (ungefär som att många dagstidningar har en partifärg). T ex om ett visst parti skulle driva en egen TV-kanal. Men SVT påstår sig vara Public Service. Den här valvakan visade, bortom allt tvivel, att SVT inte alls är en Public Service kanal, utan en propagandacentral för den politiska korrektheten såsom den definieras av MP, V och F!. Någon kommenterade den skamliga valvakan med, ”Den mest partiska och osakliga valvakan någonsin”. Redan inom ett dygn hade programmet dragit på sig runt 300 anmälningar till Granskningsnämnden (som med nästan hundraprocentig säkerhet kommer att avslå samtliga klagomål, med tanke på att det sitter ungefär samma människor i Granskningsnämnden som var med i SVT:s valvaka). Granskning Sverige (ett av Sveriges många fria media, dvs som står utanför Godhetskörens propagandacentraler) gjorde efter valvakan en telefonintervju med Eva Landahl, som var ansvarig för valvakan. Det slutade med att hon slängde på luren. Lyssna gärna på denna intervju här! Eva Landahl ger där orättfärdigheten ett tydligt ansikte.

De självutnämnda företrädarna för allt det goda i Sverige (Godhetskören) är utom sig av sorg, vrede, förtvivlan och jag vet inte allt, på grund av valresultatet. Europa har nu tagit ett steg närmare Nazityskland, tycks den allmänna meningen vara. Rubriker av typ ”Ett valresultat som skrämmer” flödar och invektiven (”bruna partier”, invandrarfientliga partier, hatpartier, rasistpartier och liknande) duggar tätt. I Aftonbladet kunde man den 26/5 2014 läsa en artikel med titeln "Förstår inte vilka farliga krafter de släpper fria". Underförstått är således att de som röstat på SD, och liknande partier, och de som röstskolkat (och därmed indirekt släppt fram dessa partier), inte förstår vilka ondskefulla krafter de släppt lös. Hade de förstått vad SD etc verkligen står för, så hade de inte röstat på sådana partier, alternativt masat sig iväg till vallokalen för att rösta på något annat, anständigt parti.

Nu är det givetvis så att man inte kan klumpa ihop alla europeiska invandringskritiska partier. Där finns säkert allt, från partier som verkligen är rasistiska och nazistiska till partier som helt enkelt är oroade över vilka konsekvenser (både ekonomiskt och kulturellt) som den pågående massinvandringen till Europa kommer att få. Jag har dock inte funnit någonting som talar för att SD står för nazistiska eller antisemitiska eller rasistiska (i ordets verkliga bemärkelse) åsikter. SD är förmodligen det just nu mest Israelpositiva partiet, vilket starkt talar emot att de skulle vara antisemiter. Förvånansvärt många invandrare (detta har diskuterats i media) röstar på SD, vilket talar emot att SD skulle vara rasister. Detta utesluter inte att det kan finnas medlemmar som har en diskutabel människosyn (men det finns garanterat personer med tvivelaktiga åsikter i alla partier). Vissa partier av den här typen är med stor säkerhet rasistiska. Som Jobbik i Ungern (ett land som uppvisade avgrunder av antisemitism under Andra Världskriget och där fortfarande antisemitismen är stark). Gyllene Gryning i Grekland kan nog också misstänkas ha en starkt brun nyans.

Låt mig citera lite ur ovannämnda artikel i Aftonbladet:

Hur kunde det bli så här? Fransmännen rannsakar sig för att hitta förklaringar.
Nicole Crestey berättar att hon var i Lyon i går.
– Jag besökte en invandrarstadsdel där det inte finns en enda fransk restaurang. Sånt klarar inte fransmän av att hantera. Det utnyttjar Nationella fronten.
Jessica letar andra förklaringar.
– Kanske handlar det om rädsla eller okunnighet. Människor behöver något att hålla fast vid. Nu är det många som ger utlänningarna skulden för allt. Men sanningen är ju att inget land i Europa skulle klara sig utan utlänningar.
– Egentligen är det bara tio procent av fransmännen som röstat på Nationella Fronten men tack var det låga valdeltagandet så blir de ändå största parti. De som inte röstade förstår inte vilka farliga krafter de släpper fria.

I TV-sofforna, i de kanaler som har sådana soffor, sitter medlemmarna i Godhetskören och ockar och ojar sig och överbjuder varande i vackra ord för att visa upp sin egen ofattbart enorma godhet och den fruktansvärda ondskan hos de som på något sätt vill begränsa invandringen till Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet, och dessutom kanske vill ställa hårdare krav på de invandrare som redan finns här (t ex att den som begår grova brott skall utvisas på livstid – vilket för mig och även de flesta skötsamma invandrare framstår som en självklarhet).

Nästan ingen journalist, debattör eller annan medlem i de intellektuellas skrå har kunnat tänka tanken att valresultatet beror på att en hel del människor i Europa idag känner en djup och ärlig oro över massinvandringen av speciellt muslimer från Nordafrika, Mellanöstern och Somalia och Sudan och de konsekvenser detta kommer att få för respektive länder på sikt. Den som kan tänka själv, och inte är intellektuellt zombifierad av den politiska korrekthetens hypnos, måste rimligen hysa vissa tvivel på att den typen av invandrare utgör en kassako för vårt land. Hur skulle de kunna göra det, när vi har en jättestor arbetslöshet? 4/5 av invandrarna från Somalia, Sudan och Afghanistan är helt outbildade analfabeter. Ett litet fåtal av de mest intelligenta av dem kan räkna med att någonsin få riktiga jobb (alltså jobb där inte staten betalar deras lön). Och dessutom väller det in anhöriga till dessa invandrare, varav många är gamla, och därför aldrig överhuvudtaget kommer att bidra till det svenska samhället med en enda krona. Självklart kommer detta att få en stor negativ påverkan på köerna inom sjukvården och välfärden i största allmänhet. Plus att det kommer att leda till en dramatisk ökning av brottsligheten, med tanke på hur överrepresenterade vissa invandrargrupper är i brottsstatistiken (det senare gäller framför allt flyktingar från MENA – dvs Mellanöstern och Nordafrika). Jag har i ett stort antal artiklar på min blogg och hemsida gett skäl, i form av fakta och logiska resonemang, för varför jag själv hyser starka tvivel när det gäller kassakoscenariot. Många ärliga, vanliga människor är djupt oroade över allt detta och det avspeglar sig i valresultatet. Och människors oro växer när de inte ens får lufta sina farhågor utan att kallas rasister och nazister och jämföras med Hitler. Men det är ju så den intellektuella eliten fungerar. Jag har faktiskt skrivit en lång artikel om denna elit. Titeln är ”De intellektuella psykopaterna”. Läs gärna den för att få lite mer förståelse för det jag skriver.

Det finns säkert en hel del debattörer etc som inser att det jag säger ovan är sant. Problemet är att de antingen inte vågar uttrycka detta (det kan bli ett snabbt slut på deras journalistiska, politiska etc karriär) eller inte har möjligt att uttrycka det, eftersom media sällan släpper fram politiskt inkorrekta texter (man kan ju alltid publicera sina åsikter i en blogg eller på en hemsida, men det kan ju också påverka ens framtida karriär om ens arbetsgivare får reda på vilka åsikter man har – hade jag arbetat som lärare i en kommunal skola hade jag med stor sannolikhet fått sparken på grund av min hemsida och blogg). Några artiklar har jag dock läst i vanliga media, som på ett mer seriöst sätt försöker diskutera valresultatet.

I SvD fanns den 2/5 2014 (dvs före valet – men artikeln är ändå relevant) en artikel med rubrik ”Oro för invandring måste tas på allvar”. Författare var Leo Kramár (som bl a författat boken Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler). Kramár är själv inte kritisk till vår invandringspolitik och såvitt jag kan förstå är han negativ till SD, men han menar ändå att man måste ta de som oroas av massinvandringen på allvar. Han skriver bl a:

Vi måste sluta blunda för att det finns en stor grupp människor som oroas av invandringen och som har svårt att finna sin plats i ett multikulturellt samhälle. De söker sig till ett parti som förstår deras oro och lovar förändring. I stället för att använda invektiv, förhåna, stöta ifrån och behandla dem som känner sig hotade av utvecklingen och svikna av sitt samhälle som parias borde det politisk-kulturella komplexet, de som har makten, försöka förstå orsakerna till den oroande utvecklingen och söka konstruktiva lösningar.

Expressen hade den 28/5 2014 en lysande artikel av Torbjörn Elensky med rubrik ”Lika barn leka bäst”. Där kritiserar han Aftonbladets kampanj ”Vi gillar olika”. En synnerligen välskriven och skarpt analyserande artikel. Elensky skriver:

Hyllandet av viss nationalism, till exempel kurdisk, går inte ihop med avståndstagandet från svensk. Antingen finns nationer, och kan vara viktiga för den egna identiteten, eller så gör de det inte.
När den ensidiga uppdelningen i vita och ickevita, så kallade rasifierade, får genomslag, och de vita anses bära på en kollektiv skuldbörda, upphör möjligheterna att skapa ett samhälle där vi alla möter varandra på lika villkor. Rangordnandet av människor efter ras blir inte mera rätt för att det görs med antirasistiska förtecken.
Den som börjar gradera friheterna, och som ursäktar vissas övergrepp men inte andras, vare det ur ett höger- eller ett vänsterperspektiv, är redan på väg att avskaffa friheterna. Du kanske vill tysta den du ogillar, visst, men nästa gång kan det vara du själv som blir tystad med exakt samma argument.

I första stycket tar han upp det jag själv skrivit så många gånger. Om det nu inte finns någon svensk kultur, ja då kan det knappast finnas någon kurdisk kultur heller. Eller någon annan kultur. Lite konsekvens borde man kunna begära även av Godhetskören. Men ideologisk förblindelse ökar ju inte precis vår förmåga att tänka klart. Snarare tvärtom!

I sista stycket syftar han säkert på Aftonbladets försvar för de vänstergrupper som begår våldsbrott. Den typen av våld har av vissa skribenter i tidningen försvarats och kallats för ”det goda våldet”. Det är av just sådana skäl jag hyser vissa tvivel på att våra politiker och journalister verkligen är de demokrater de utger sig för att vara (demokrati betyder folkstyre och inte elitstyre – det senare verkar vara den typ av statsskick som Godhetskören står för, där de själva givetvis kräver att få tillhöra den styrande eliten).

En hel del av den ”goda” sidans medlemmar verkar så uppfyllda av sin egen godhet att de tycks se sig som föredömliga demokrater, oavsett att de försvarar odemokratiska metoder. Inte bara våld mot meningsmotståndare försvaras (inte av alla tack och lov men av oroväckande många) utan också valfusk (så länge det hindrar ”den onda sidan” att få inflytande). Faran med att betrakta sig själv som tillhörande de goda är att man i godhetens namn då tillåter sig allt möjligt. Ändamålet helgar medlen. Denna devis är alltför ofta tillämpad i diktaturer. ”De onda” är så onda så de förtjänar inte att få del av demokratins yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Det skall bara tiga!” Och på så sätt ersätter man en form av intolerans med en annan intolerans. Vilket är svårt att se som något framsteg.

De gånger valfusk tidigare avslöjats i vårt land, har det ofta varit socialdemokrater som legat bakom (ofta har det handlat om att man transporterat dementa åldringar från något äldreboende till vallokalen och sedan stuckit den ”rätta” valsedeln i deras hand. Efter att ha styrt Sverige i 40 år, var många sossar så maktfullkomliga och övertygade om sin gudagivna rätt att styra vårt land, att de antagligen såg de fria valen som en onödig process, ja rent av som något negativt. De visste ju i alla fall bättre än medborgarna i Sverige vad som var bäst för dem.

Man kan undra i vad mån det förekommit valfusk i detta val. I så fall är nog en rimlig gissning att fusket huvudsakligen varit riktat mot SD. Man kan misstänka att många partiföreträdare, med gott samvete, skulle kunna tänka sig att slänga eller ogiltigförklara SD:s röstsedlar. Om de bara kunde. Och vågade.

Farah Halawi, 21 år, i Trollhättan var valförrättare och rösträknare i sin hemkommun i EU-valet. På sin Facebook-sida skriver hon om hur snacket gick bland valförrättarna i den vallokal där hon var stationerad.

Ovan skriver Farah, "Även idioter har en röst". Problemet är, att som idiot räknas, i det här perspektivet, alla som inte tycker precis som du! Det blir en något skakig demokrati om Farahs princip skulle tillämpas i det svenska valsystemet (dvs att man ogiltigförklarar valsedlarna för de partier som har "fel" åsikter). Frågan är nämligen vilka åsikter som är fel. Ja, det är ju de åsikter jag inte gillar. Men då står vi inför nästa problem. Det finns många jag i Sverige. Vilket jag skall få bestämma? Apropå jag, så såg jag förresten att Assad nu vunnit valet i Syrien. Han fick 86 procent av rösterna! Jo ja tackar jag! Förmodligen ligger Syriens valsystem helt i linje med Farahs tankegångar. Å andra sidan är det väl knappast någon som betraktar Syrien som en demokrati. Sverige påstås ju i varje fall fortfarande vara en demokrati.

Om det är något som skrämmer mig, för att knyta an till den artikel i Aftonbladet som jag citerade inledningsvis, så är det aningslösheten hos makteliten, dvs den politiska korrekthetens prästerskap. Den skrämmer mig verkligen. Och den borde skrämma hela svenska folket. En styrande elit som inte förstår vanliga människors oro över den massinvandring som sker till vårt land (och många andra europeiska länder). Och som inte heller förstår konsekvenserna av denna massinvandring. I artikeln så sade ju bl a en kvinna, ”Jag besökte en invandrarstadsdel där det inte finns en enda fransk restaurang. Sånt klarar inte fransmän av att hantera. Det utnyttjar Nationella fronten”. Tja, inte behöver Nationella Fronten utnyttja detta. Problemet finns ju redan där, vare sig man utnyttjar det eller ej. Är det så konstigt att människor känner oro och obehag när de ser hur deras eget land, bit för bit, steg för steg, tas ifrån dem. Och de som erövrar Frankrike steg för steg är företrädare för en aggressiv, förtryckande ideologi/religion (jag talar alltså om islam), vars mål är att lägga hela världen under sina fötter (om detta skriver jag i många andra artiklar). Med våld om så krävs. Om du inte visste det, käre läsare, så kallas detta jihad, och varje muslim är befalld av sina heliga skrifter att delta i eller stödja jihad. Att inte fler oroas över detta beror på att våra politiker och journalister gör allt för att vanliga människor inte skall få reda på vad islam egentligen står för. Och genom att mörka sådant förråder man sitt eget folk och sitt eget land! Så långt förstår jag och blir skrämd. Det enda jag inte förstår är vad som driver dessa politiker och denna kulturelit att förråda sitt eget folk och sitt eget land. Varför? Det är svårt att tro att de verkligen, när det kommer till kritan, längtar efter att leva under sharíalagen.

Och inte nog med det, politiker och kulturelit gör sitt bästa för att ta ifrån Europas folk deras självkänsla och stolthet över sin kultur och sitt land. Det kanske beror på någon slags missriktad välvilja, men är likafullt destruktivt. Man hävdar att det inte finns någon svensk kultur (om vi tar Sverige som exempel). Man hävdar att det inte finns någon svensk mat. Sverige och de etniska svenskarna har inte åstadkommit någonting av värde. Allt som är bra har vi fått från andra folk och kulturer (och framför allt då från islam). Det enda vi själva har bidragit med är slaveri och kolonisation och folkmord (som om inte slaveri förekommit inom islam – den muslimska slavhandeln i Afrika försiggick i över 1000 år och omfattade mellan 12 och 30 miljoner svarta afrikaner, dvs var oerhört mycket mer omfattande än den europeiska/amerikanska slavhandeln). Ungefär detta har Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin och Maud Olofsson sagt (jag har källor till detta påstående i andra artiklar – sök på dessa namn för att hitta). Genom att ta ifrån svenska folket all självkänsla, bäddar man för en farlig situation, vilket inte våra beslutsfattare tycks förstå. Det var precis så situationen var i Tyskland innan nazisterna kom till makten på 1930-talet. Hitler utlovade att upprätta tyska folkets självkänsla och ta tillbaka de områden man förlorat under Första Världskriget. Hade tyska folket haft en god självbild och stark självkänsla, tror jag inte nazisterna hade kunnat få makten. Men nu utnyttjade nazisterna situationen på ett skickligt sätt och spelade på människors känslor.

Det finns också en ytterligare likhet mellan Sverige och mellankrigstidens Tyskland. I det senare landet försökte kommunisterna ta makten genom våld. Det förekom våldsamma slagsmål mellan kommunister och deras meningsmotståndare. Folk kände sig hotade på gatorna och upplevde situationen som obehaglig. När Hitler skapade SA (föregångaren till SS) för att gå emot kommunisterna, tyckte folk det var skönt. Äntligen någon som kunde sätta stopp för detta hot. Och när nazisterna växte sig allt starkare var det ganska snart slut på kommunisternas våldsyttringar. Dessa hamnade i koncentrationsläger strax efter att Hitler blivit Rikskansler. Och de flesta tyskar tyckte det var bra! Äntligen lugn och ro! Hade kommunisterna vunnit ”slaget om Tyskland”, hade med stor säkerhet Tyskland blivit ett stalinistiskt land och miljoner tyskar hade mördats. Nu gick det lika illa, ja snarare ännu värre, med tanke på Andra Världskriget och Förintelsen, men det kunde kanske ingen veta då. Då var man bara glad åt att det blev ordning på gatorna så vanligt folk vågade sig ut.

En tredje faktor, som beredde vägen för nazisterna var att tyska folket upplevde judarna som ett hot mot landet. Visserligen som jag ser det, ett obefogat hot. Judarna hade inte som mål att ta över Tyskland och sedan förtrycka tyska folket. De hotade inte på något sätt Tysklands välstånd eller säkerhet. Snarare tvärtom, eftersom judarna bidrog positivt till Tysklands ekonomi. Problemet var att judarna var duktiga affärsmän och hantverkare mm, och i den dåliga ekonomi som Tyskland led av efter Första Världskriget, så väckte judarnas framgång avundsjuka. Detta spelade nazisterna på. Detta visar på det mångkulturella samhället problem. Nazisterna spelade på känslor som redan fanns hos tyska folket. Har man en stor minoritetsgrupp i ett land, och denna grupp särskiljer sig starkt från den inhemska kulturen, blir det lätt så att minoritetsgruppen blir syndabock när tiderna blir sämre. Enligt Jonathan Friedman, professor i Lund, som forskat på mångkulturella samhällen, så finns inte ett enda exempel på ett fungerande mångkulturellt samhälle av den typ som Godhetskören just nu försöker skapa i Sverige (läs mer om detta här). För att få ett väl fungerande samhälle måste man ta hänsyn till människans natur och hennes behov av att kunna identifiera sig och känna trygghet. Vi människor är flockdjur och det är ett biologiskt faktum, som vi inte kan göra något åt. Alltså måste vi skapa samhällen som är anpassade för människans natur. Inget annat samhälle kommer att fungera på sikt.

I dagens Sverige har vi en våldsvänster som till och bryter sig in hos folk, vars åsikter de inte gillar, och misshandlar dem. De hotar människor. De trakasserar människor. De försöker stoppa lagliga demonstrationer, som företräder åsikter som vänstern inte delar. Etc. Samtidigt betraktar de sig själva som mönsterdemokrater. Nu har de inte mördat någon än (det har ju varit nära några gånger – t ex vid demonstrationerna i Göteborg för ett antal år sedan), men det är säkert bara en tidsfråga innan detta kommer att ske. Och en del skribenter, som t ex förekommer i Aftonbladet, försvarar, som nämnts ovan, inte sällan våldsvänstern, och skriver om ”det goda våldet”. Fler och fler människor upplever våldsvänstern som ett hot mot demokratin.

Ovanstående, dvs att man tar ifrån svenska folket deras identitet och självkänsla i kombination med massinvandringen till vårt land (som kommer att påverka vårt land negativt på många olika plan) plus hotet från våldsvänstern, kanske kommer att bereda vägen i Sverige (och många andra europeiska länder) för partier och grupperingar, jämfört med vilka SD kommer att framstå som Moder Théresas förlängda arm. Vi kanske bara har sett början än. Skulden till detta har i så fall våra aningslösa politiker (och opinionsbildare), vilka själva bor på Södermalm i Stockholm och liknande ställen, så långt från invandrartäta förorter som bara möjligt. Genom sitt förakt för vanliga människors åsikter och upplevelser och oro, driver de vanliga människor rakt i armarna på extrema partier.

Detta möjliga framtidsscenario skrämmer mig betydligt mer än att SD fick nästan 10 procent av rösterna i årets EU-val.